Coronakrisen: Estland kan snabbt få ekonomin på fötter igen när återhämtningen börjar

Estland har valt en liknande väg som Finland att bekämpa coronavirusets framfart. När nu arbetslösheten stiger och företag står på konkursens brant, lovar staten att stöda ekonomin. Och det kan faktiskt gå bra, säger många experter.

- De som påverkas mest av situationen är företag i servicebranschen, bland annat restaurangerna säger Joakim Helenius, en i Tallinn bosatt finlandssvensk affärsman med lång erfarenhet av Estland.

Till de hårdast drabbade hör många företag inom tjänstesektorn som finländare frekventerar.

- Men de företagen är inte kapitalintensiva. Det betyder att det kommer att många bolag nu går i konkurs, men ägarna kommer att ha det relativt lätt att öppna upp på nytt senare, säger Helenius.

Många bolag går nu i konkurs, men ägarna kommer att ha det relativt lätt att öppna upp på nytt senare

― Joakim Helenius

Helenius är inte ensam i sin optimistiska syn på Estlands möjligheter att snabbt repa sig ur den pågående ekonomiska krisen.

Bland annat tidskriften The New Yorker är i sitt senaste nummer inne på samma linje, men med lite andra förtecken.

- Estland är kanske det land som är bäst förberett för konsekvenserna av en pandemi, både ekonomiskt och socialt, skriver kolumnisten Masha Gessen.

Enligt Gessen är landets höga digitaliseringsnivå - både inom det offentliga och bland privata tjänsteleverantörer - nyckeln till en snabb återhämtning.

Trots att många experter uttalat sig åtminstone försiktigt optimistiskt, finns det ingen som förnekar att situationen just nu är allvarlig - den estniska ekonomin befinner sig i kris.

Parlamentarikern Yoko Alender från oppositionspartiet Reformpartiet varnar ändå för överdriven optimism. Hennes man är delägare i en känd restaurang i Tallinn.

- Det vi diskuterat är om folks vanor kommer att förändras. Hur är det med rädslan för en andra våg på hösten? Det finns många frågor som ingen har svar på i dag, säger Alender.

Men Estlands kanske största styrka är statsskulden. Den var den lägsta inom EU, 8 procent av BNP innan nödläget utropades, enligt den estniska statistikmyndigheten.

Möjligheterna att ta ut relativt förmånliga lån är alltså goda.

Regeringen har redan fått lån från Nordiska investeringsbanken och har lovat lyfta fler lån för att stödja företagen och arbetstagarna.

I en tilläggsbudget som presenterades i Riigikogu i torsdags utgår regeringen från att BNP sjunker med 8 procent om det föreslagna stödpaketet på 2,5 miljarder euro går igenom.

- Estlands och andra länders krispaket skiljer sig i detaljerna, men recepten påminner om varandra: Ge skatteuppskov och stimulera efterfrågan, säger utrikesminister Urmas Reinsalu.

Sedan undantagstillståndet utlystes den 12 mars har estniska medier rapporterat från olika håll i landet om både bolag som har problem och om den ökande arbetslösheten.

Också i Estland permitteras många, men eftersom landet har många småföretag och väldigt svaga fackföreningar, bestämmer sig många företagare snabbare för att säga upp anställda.

I landet utan arbetslöshet stiger arbetslösheten nu snabbt

- De första två veckorna märkte vi en ordentlig ökning av antalet arbetslösa, säger Margit Paulus, chef för analysavdelningen på arbetslöshetskassan. Ungefär tvåtusen personer förlorar jobbet per vecka.

Den tredje veckan, som slutade fredagen den 3 april, hade antalet stigit till 2600 nya arbetslösa. Det kan låta som lite, men är en ökning på fem procent var sjunde dag.

Till det kommer alla de enmans- och familjeaktiebolag som bygger upp en stor del av servicesektorn. De utgör också den största gruppen inom företagssektorn i Estland.

Tiotusentals personer har redan, eller kommer möjligen att förlora en betydande del av sina inkomster.

Samtidigt kämpar många av dem med till exempel fasta hyreskostnader eller avbetalningar på billeasing.

Krisstödet når inte alla

De anställda vid de här mycket små företagen utgör en sjättedel av den aktiva arbetskraften. De ligger utanför det formella systemet för arbetslöshetsunderstöd.

Regeringen säger att den inte vill att de här personerna ska hamna utanför och i den tilläggsbudget som nu behandlas, ingår lagändringar som ska åtgärda problemen. Sägs det.

Men frågan är hur den snabbt hopsnickrade tilläggsbudgeten kommer att fungera i praktiken och hur tjänstemännen kommer att tolka nya instruktioner.

Estlands och andra länders krispaket skiljer sig i detaljerna, men recepten påminner om varandra.

― Urmas Reinsalu

- Mycket beror sedan på hur regeringen väljer att använda sina stödpaket och hur företagen utnyttjar dem, säger chefen för Estlands bank Madis Müller i en intervju för Raadio Kuku.

Utmaningen för makthavarna är att navigera i en situation då staten får in mycket mindre skatter än väntat. Estland har ingen kommunalskatt utan staten delar ut pengar till kommunerna.

- Det kommer antagligen att behövas mer pengar till socialstöd än vanligt, menar Müller med hänvisning till att det sociala skyddsnätet inte är heltäckande i marknadsliberala Estland.

Estlands bank är mindre optimistisk än finansministeriet i sina tillväxtprognoser.

Om krisåtgärderna lyfts redan i början av maj, blir nedgången sex procent, sker det först i augusti blir det dramatiskt, fjorton procent.

- Det är oerhört svårt att göra prognoser, säger Müller och påpekar att Estland är beroende av hur länge landets närmaste handelspartners är nedstängda.

Om ni är Estlandsvänner så kom på besök när läget tillåter det. Estland behöver det ...

Så hur passar det här ihop med att Estland är så väl lämpat att klara sig ur den här krisen, som många säger? Det handlar om hur ett litet land kan klara sig relativt bra - alltså jämfört med andra.

Finansmannen Joakim Helenius säger från sin lägenhet i Gamla stan i Tallinn att Estlands framgång också beror på dig som läser den här texten.

- När läget är under kontroll behöver Estland igen alla besökare som köper servicetjänster.

... det är på det sättet ni kan stöda återhämtningen här i det här lillebrorslandet.

― Joakim Helenius

Tomt i Tallinn

34:16