Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Medieforskaren Klas Backholm: "Viktigt att också lyfta fram positiva nyheter mitt i eländet"

Från 2020
Porträtt av Klas Backholm.
Bildtext Klas Backholm, universitetslärare i statskunskap med masskommunikation vid Åbo Akademi i Vasa, har forskat om journalisters roll i kriser.
Bild: Yle/Sofi Nordmyr

De finländska medierna har hanterat coronakrisen rätt bra hittills, anser medieforskaren Klas Backholm vid Åbo Akademi i Vasa. Han efterlyser också positiva nyheter som motvikt till allt det negativa.

Den senaste tiden har nyhetsrapporteringen om coronaviruset överskuggat allt annat. Det är svårt att undvika nyheter om coronaläget och det kan vara svårt som mediekonsument att orka följa med allt.

Klas Backholm, universitetslärare i statskunskap med masskommunikation vid Åbo Akademi i Vasa, anser att medierna i Finland lyckats rätt bra i sin rapportering hittills.

- Man ska komma ihåg att situationen är en helt annan än någonsin tidigare. Det här går inte att jämföra med tidigare kriser.

Medierna ska både informera och granska

Backholm tycker att medierna balanserat sina olika roller bra i det här läget.

I krissituationer förstärks mediernas informerande roll - medierna fungerar som en högtalare för myndigheterna och sprider de viktiga budskap som behöver spridas.

Samtidigt får den granskande rollen inte glömmas bort, säger han.

- Journalisterna behöver hålla koll på om saker och ting går rätt till. Om man till exempel alltför snabbt tar till undantagsregler eller annat. Journalisterna behöver ställa de frågor till beslutsfattarna som vi alla i vardagen funderar på.

Vi klarar oss inte utan journalistik i sådana här tider. Det är nyhetsmedierna vi vänder oss till för att få information.

Backholm tycker att journalisterna nog kommit ihåg också sitt granskande uppdrag - man har ställt kritiska frågor bland annat om hur undervisningen i skolorna ska fungera.

- Vi har också haft frågan om vilket land som har rätt, då man ser på vårt grannland Sverige. Gör de mer rätt än vi, eller är det vi som kommer att vinna i längden på att ha mer strikta regelverk.

Ska inte bidra till ökad oro

Backholm tycker ändå inte att den granskande journalistiken ska utgöra en alltför stor del av rapporteringen om coronaläget.

- I en sådan här situation behöver vi inte journalistik där envisa journalister bara för sakens skull försöker hoppa på minsta lilla problematik och göra en stor sak av något som inte egentligen är en stor sak.

- Det här är en situation som väcker mycket oro ute i samhället och journalistiken ska inte ha en funktion där man bidrar till ännu mera oro hos folk där ute.

Journalistik livsviktigt i kristider

Coronakrisen är en långsamt eskalerande kris som pågår i många månader, till skillnad från plötsliga och snabbt övergående kriser som terrorattacker.

- En långsam kris är en helt annan typ av händelse, konstaterar Backholm som själv har forskat om journalisters roll i kriser.

Han säger att det för mediernas del blir centralt att fundera på hur journalisterna ska hålla ut och orka jobba vidare i och med att krisen ser ut att bli långvarig.

- Man måste se till att det finns resurser inte bara den första månaden utan också i längden. Man ska komma ihåg att journalistik är väldigt centralt. Vi klarar oss inte utan journalistik i sådana här tider. Det är nyhetsmedierna vi vänder oss till för att få information.

Hbl:s torn i bakgrunden och ÖT samt Vasabladet i förgrunden.
Bild: Yle

"En del har redan börjat slå dövörat till"

Backholm tycker att det är viktigt för medierna att också försöka hitta de positiva nyheterna nu.

- Hittar man något positivt i det stora eländet tycker jag verkligen att man ska lyfta fram det, för det vill folk också höra.

Klas Backholm tror att en del av allmänheten redan nu har börjat slå dövörat till vad gäller coronanyheter.

- Samtidigt kan inte nyhetsmedierna sluta rapportera om det här eftersom vi är mitt i händelsen. Så länge det sker utvecklingar och förändringar i krisen måste det ju göras nyheter om den.

Mindre självklara nyhetsämnen faller bort

Orsaken till att många upplever att det är så mycket coronanyheter är förstås också att de flesta följer med många olika nyhetskällor. Det man kan göra är att fundera över sin egen medieanvändning, säger Backholm.

- Tycker man det blir för mycket kanske man inte behöver följa alla de kanaler man i vanliga fall följer, utan välja ut någon där man vet att man får det mesta.

Vilka nyhetsämnen faller i skymundan nu när coronaläget överskuggar allt annat?

- Det blir ju överlag mindre fokus på det som sker i samhället i övrigt. Till exempel klimatfrågan är ju mer eller mindre frånvarande nu.

Backholm säger att det som också faller bort från nyhetsrapporteringen nu är de nyheter som inte är så självklara i vardagen.

- Massmedierna följer nog med olika typer av beslutsfattande där det kommer information från till exempel kommuner. Men det som blir ogjort i det här skedet är sådant som finns lite mer i det fördolda, sådant som journalisterna själva borde identifiera och ta tag i.

Diskussion om artikeln