13-åriga Maya har rätt till närundervisning men sköter hellre skolgången hemma: "Vi skulle nog inte få henne till skolan under de här omständigheterna"

13-åriga Maya Aura har bland annat en autismspektrumdiagnos. Hon har rätt till närundervisning också nu då skolorna är stängda. Maya sköter ändå skolgången på distans nu, vilket kräver mycket hjälp av familjen.

Vid köksbordet hos familjen Stenkull-Aura i Korsholm plockar 13-åriga Maya fram sitt bildschema som hon gjort själv.

- Hälsokunskap, matte och finska, räknar hon upp på dagens schema.

Bilderna hjälper Maya att strukturera upp dagen och komma ihåg vad hon ska göra. Maya har, förutom en autismspektrum-diagnos, också epilepsi samt ett medfött hjärtfel.

Den här morgonen har hon vaknat extra tidigt på grund av en ny epilepsimedicin hon äter. Fastän klockan bara är nio på morgonen har hon därför redan hunnit med både matematik och lite finska. Det gick bra, säger hon.

Har inte så långa lektioner

Normalt går Maya i årskurs sju i Haga skola i Vasa. Maya har förlängd läroplikt och omfattas av särskilt stöd i skolan. Men för tillfället sker skolgången hemma i Petsmo i Korsholm.

Skoluppgifterna görs vid köksbordet med hjälp av mamma.

- Jag jobbar så länge jag vill jobba. Jag brukar inte ha så långa timmar, säger hon.

Maya brukar prata i telefon med sin lärare, och också kompisarna har hon hållit kontakt med via telefon. Det är kompisarna hon saknar mest nu då hon är hemma.

"Lite väl höga ambitioner"

Mayas lillasyster Moa är sju år och också hon har förlängd läroplikt och särskilt stöd i skolan, eftersom hon har Downs syndrom. Familjen Stenkull-Aura har tills vidare valt att låta båda flickorna vara hemma.

- Det har ju uppmanats att de som har möjlighet ska ha barnen hemma, och i och med att jag nu distansjobbar anser vi ju att vi har möjlighet, säger mamman Anki Stenkull-Aura.

Hon har dessutom bara en halvtidstjänst vilket underlättar vardagspusslet.

Anki Stenkull-Aura säger att den första veckan hemma gick rätt okej - men att ambitionerna var lite väl höga både hemifrån och från skolans sida.

- Innan vi hittade de nya rutinerna lade vi kanske ribban lite onödigt högt.

För mycket ljud hemma

Anki Stenkull-Aura säger att skolgången hemma fungerar bra med Moa medan det är mer utmanande för Maya.

- Hon har aldrig gillat skolan och så är det ju en helt annan situation nu då man har skola hemma. Jag gör "fel" utifrån hur saker och ting brukar göras, orken räcker inte riktigt till, det är för mycket ljud och lillasyster är i vägen.

Hos familjen Stenkull-Aura har man hittills löst skoldagarna så att mamma stiger upp först och jobbar lite. Sedan stiger Moa upp och har skola i någon timme och sedan är det Mayas tur medan Moa har paus.

Den första veckan hemma blev det ändå jättelånga dagar, säger Anki Stenkull-Aura.

- Jag sprang efter dem med skoluppgifter hela dagen lite nu och lite då. Så skulle det kokas mat däremellan och så skulle man helst ut också. Man var ganska slut när kvällen kom.

Lyhörda från skolans sida

Stenkull-Aura tycker ändå att man från skolans sida varit väldigt lyhörda och tillmötesgående angående skolarbetet. Budskapet har varit att man gör det som barnen och föräldrarna hinner och orkar med.

- Och vi har ju möjlighet att föra barnen till skolan om vi vill.

Efter vårt besök bestämmer familjen Stenkull-Aura sig för att det trots allt blir närundervisning för Moas del, eftersom Maya behöver så mycket hjälp och stöd för att få skolarbetet gjort.

- Maya skulle vi nog inte få till skolan under de här omständigheterna. Finns det en möjlighet att läsa hemma så tar hon den, säger Anki Stenkull-Aura.

Tio procent av eleverna omfattas av särskilt stöd

Kurt Torsell är direktör för den svenskspråkiga utbildningen vid Utbildningsstyrelsen.

Han kan inte på rak arm säga hur stor andel av eleverna med särskilt stöd som utnyttjat rätten till närundervisning under undantagsförhållandena.

- Men min bild är att väldigt många av dem är hemma nu. Föräldrarna har hörsammat statsrådets vädjan om att hålla barnen hemma.

I den grundläggande utbildningen är det ungefär tio procent av eleverna som har ett beslut om särskilt stöd. Det innebär ungefär 1200 elever i Svenskfinland.

Särskilt stöd är den mest omfattande av de stödformer som finns tillgängliga. Det ges då varken allmänt stöd eller intensifierat stöd räcker till.

Det kan vara frågan om inlärningssvårigheter eller sociala svårigheter, och eleverna kan vara integrerade i vanlig klass eller få smågruppsundervisning. Också förlängd läroplikt förutsätter ett beslut om särskilt stöd.

Olika lösningar i olika skolor

Än så länge saknas nationella riktlinjer för hur till exempel specialundervisning på deltid ska ordnas nu under undantagsförhållandena, och det samma gäller kuratorstjänster och liknande.

Det här är stödformer där nyttan med att ses ansikte mot ansikte är allra störst, säger Kurt Torsell.

Här kan lösningarna nu se olika ut i olika skolor beroende på resurser och möjligheter. Alla har rätt till stöd också på distans.

Skolgångsbiträdena kan spela en viktig roll nu.

- För dem har rollen blivit den att de ringer hem och håller kontakt med barnen. Precis som de i skolan är den extra vuxna som ger stöd är de minst lika viktiga i det här läget, säger Torsell.

Han råder familjerna att kontakta skolan om det blir för tufft att ordna skolgången hemma för barn som får särskilt stöd.

Telefon- och videosamtal

I Vasa är det bara en liten del av eleverna med särskilt stöd som utnyttjat rätten till närundervisning under undantagsförhållandena, säger Marianne West, skoldirektör för den svenskspråkiga grundläggande utbildningen.

- Det är elever i Haga skola och någon enstaka elev i de andra skolorna.

West säger att eleverna och vårdnadshavarna får hjälp på olika sätt, via video- eller telefonsamtal.

I Karleby fungerar det på motsvarande sätt, berättar Ronnie Djupsund, chef för svenska utbildningstjänster.

- Ganska långt utgår det från den normala undervisningen som klassläraren eller ämnesläraren ger men vid behov ger specialläraren extra stöd åt eleverna. Det sker med video- och telefonsamtal, och också Wilma-instruktioner. Vi har alla varianter i bruk.

Bara hälften av skolgångsbiträdena på jobb

I Karleby är bara hälften av skolgångsbiträdena på jobb nu när skolorna är stängda. Men man följer med situationen noga och ifall skolorna meddelar att skolgångsbiträdena behövs fattar man nya beslut, säger Djupsund.

Också i Vörå tar man till bland annat telefonen för att nå eleverna med det största stödbehovet, säger bildningsdirektör Helena Emaus.

- Vi har elevvården som stöder och våra skolgångsbiträden som ringer upp och pratar med elever som håller på att falla av kärran.

Anki Stenkull-Aura råder andra föräldrar till barn med specialbehov att vara lite egoistiska och göra det som fungerar bäst för ens egen familj.

- Funkar det bäst att barnen är i skolan så utnyttja den möjligheten. Och sänk ribban. Man ska ju överleva som familj också. Det här blir nog en väldigt lång vår och en väldigt lång sommar för många familjer.