"Jordbruket klarar sig i ungefär ett år" - om transporterna stannar förändras läget

Nu är det vår och högsäsongen för de flesta jordbrukarna drar igång. Men hur klarar sig jordbruket under coronaepidemin och hur god beredskap finns det bland bönderna?

- Mest oroar jag mig kanske för en långvarig lågkonjunktur. Vi bönder är beroende av skattefinansierat jordbruksstöd för att verksamheten ska rulla på, säger Kasper Lindroos i Vestlax som driver ett ekologiskt jordbruk på Kimitoön.

Det ekologiska jordbruket har större krav på sig att ha ett cirkulärt kretslopp på gården och Lindroos är självförsörjande på utsäde och gödsel.

Ändå tror han inte att ekologiska gårdar har någon längre uthållighet än konventionella gårdar om det blir en långvarig kris.

- Om det till exempel uppstår en störning i frakten eller gränserna stängs kan det kanske snabbare eller mer direkt begränsa aktiviteten på en konventionell gård. Men många ekologiska gårdar är ändå beroende av gödsel från konventionell odling

Samtidigt kommer finansieringen utifrån och den är beroende av hur marknaden mår och vilken betalningsförmåga kunderna har. Om det blir kärvare tider och en långvarig kris kan det slå hårt mot de ekologiska värderingarna.

- När det finns mindre pengar så leder det snabbt till att maten blir viktigare än ekologisk mat, och då förskjuts kanske resurserna till det konventionella, funderar Lindroos.

Restaurangerna säljer ut köttet

Hans dagliga arbete har inte påverkats av coronan, förutom att han blir påmind om den då han träffar samarbetspartners och håller fysisk distans.

- Jag har inte haft så mycket till försäljning sedan coronaläget utvecklades och restaurangerna säljer ut kött nu. Privatpersoner kompenserar efterfrågan ganska bra men behoven blir andra så som att efterfrågan på köttfärs ökat, säger Lindroos.

Han hoppas att konsumenter nu om någonsin köper sina produkter lokalt och gärna direkt från producenten. Ju större del av summan som går till jordbrukaren, desto mer resurser kan hen lägga på sin verksamhet.

- Jag tror inte att vi kan utveckla matkulturen i ett system där några storföretag försöker följa konsumenttrender. Förändringarna måste ske på gräsrotsnivå och genom direkt kontakt mellan kund och producent, säger Lindroos.

Regnskogsbönor mot bondbönor

Finland har fortfarande en medveten strategi för att bevara en hög självförsörjningsgrad - ett exempel på det är sojan.

Grisar och fjäderfän är beroende av proteiner i sitt foder och där är den importerade sojan en viktig beståndsdel. Ungefär 90 procent av sojan i Finland går åt till att producera djurfoder.

Sojaimporten har ökat hela tiden, och enligt tullens statistik importerades 69 miljoner kilogram sojabönor och sojamjöl år 2018.

Men förra året satte Finland som mål att bli sojafritt till år 2025 och proteingrödan ska ersättas med inhemska alternativ.

Enligt tullens statistik har importen av soja nu sjunkit kraftigt. År 2019 hade mängden importerad soja minskat till nästan en tredjedel från 69 till 24 miljoner kilogram.

Samtidigt visar också statistik från naturresursinstitutet att skörden av inhemska ärter och bondbönor som kan ersätta sojan ökat med nästan 50 procent på ett år, från 44 till 64 miljoner kilogram.

"Vi har lärt oss av kriget"

Allmänt kan man säga att Finlands självförsörjningsgrad är hög då landet producerar cirka 80 procent av maten som konsumeras.

Men livsmedelsförsörjningen är uppdelad i två sektorer, dels lantbruksprodukter så som spannmål, potatis, mjölkprodukter, kött och grönsaker där Finland alltså producerar det mesta.

Men dels handlar det också om produktionsinsatser så som konstgödsel, bränsle och bekämpningsmedel.

- Det finns inga absoluta siffror på hur länge vi klarar oss med de resurserna. Men när det gäller bränsle så har många sina egna bränsletankar på gården, de flesta producenter har dessutom beställt eller fått det de behöver för den här säsongen, säger Jörgen Grandell, direktör för finska hushållningssällskapet.

Effekterna av en global kris beror på omfattningen och när den slår till.

- Men med de lager gårdarna och industrin har i dag tror jag vi klarar oss ungefär ett år. Dessutom har vi ju statliga säkerhetslager men för dem ges inte riktigt exakta siffror, säger Grandell.

Det är ingen självklarhet att länder har en så mångsidig produktion och hög självförsörjningsgrad.

- Vinterkriget har lärt Finland att vara på sin vakt och värna om självförsörjningen,

Ett år om transporten stannar

Det blev globala nyheter att Finland är det bäst förberedda landet i Norden inför kriser. Men hur länge klarar sig jordbruket utan import?

Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK har kartlagt vad försörjningsberedskapen bland primärproducenterna i Finland är och vad jordbrukarna är oroliga över.

Just nu verkar det vara tillgången till säsongsarbetskraft som är det största problemet för jordbruket. Men producenterna oroar sig också över tillgången till skyddshandskar och andningsskydd och en av tre oroar sig för tillgången till växtskyddsmedel och kemikalier.

- Än så länge löper transporterna bra så jag ser inget jättestort orosmoln där. Om krisen skulle vara mer långvarig så brister däremot många logistikkedjor. Energi som bränsle och el är lika viktig för jordbruket som för resten av samhället, utan dem stannar allt, säger Grandell.