Raseborgs sjukhusdirektör förbannad över att samjouren stängs: HUS styrelse har inte beaktat utlåtanden och arbetsgruppens rapport
Nu får Hangö, Raseborg och Ingå börja jobba från noll. Det säger sjukhusdirektör Gabriela Erroll om beslutet att köra ner Raseborgs sjukhus samjour.
På måndag (6.4) beslöt styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS att stänga samjouren.
- Inte var jag förvånad men nog var jag besviken, särskilt över omröstningen och att det blev så få röster för samjouren som det blev. Jag hade väntat mig ett mer jämnt resultat, säger sjukhusdirektör Gabriela Erroll.
Hon uppskattar ändå att styrelsen tog ett beslut istället för att bordlägga ärendet. I så fall skulle sjukhusets personal fått vänta längre på beslutet.
Ilskna och upprörda
När HUS styrelses besked ramlat in i Errolls e-post meddelande hon direkt resten av sjukhuset om beslutet per e-post.
Vilka var reaktionerna?
- Reaktionerna var inte så förvånande. Människorna är upprörda och besvikna. Kanske för att man upplever att HUS har svängt oss ryggen, men det var väl nog väntat. Ilska tror jag att det finns överlag.
Är du själv ilsken?
- Visst är jag ju förbannad, rent ut sagt, på det här beslutet. Jag tycker att hela processen inte har varit riktigt juste. Det att man sidsteppar kommunernas utlåtande och HUS nämnd för den språkliga minoritetens utlåtande.
- Egentligen så har ju HUS styrelse inte tacklat den här rapporten som arbetsgruppen gjort.
Arbetsgruppen uppgift var att utreda alla tre tänkbara jouralternativ så som lagen i dag är skriven, förklarar Erroll.
- Själv tycker jag att det skulle ha varit redigare om arbetsgruppen från början skulle ha vetat vilket som är det önskade resultatet.
- Om arbetsgruppen skulle ha haft i uppgift att fokusera på en allmänmedicinsk jour 24/7, då "give and take" att man skulle få det här undantagslovet från social- och hälsovårdsministeriet, och sen haft i uppgift att fundera att vad kan man producera här lokalt för befolkningen med den jouren. Då skulle vi ha varit ett steg framåt. Nu är vi tillbaka på ruta noll.
Personal söker jobb annanstans
Enligt planen kan samjouren läggas ner i höst.
- Vi måste se om det är praktiskt möjligt att ha den i gång ända till hösten, säger Erroll.
Hur gör man när man lägger ner en samjour?
- Det är en bra fråga. Den läggs ju ner om du inte har folk på jobb. Då är den ju nedlagd.
Så folk söker sig härifrån?
- Folk söker sig härifrån. Det har de gjort länge men det här beslutet gör nog att man söker snabbare bort. Vi kommer säkert på ett sätt att falla ganska djupt också innan vi sedan kan stiga upp på nytt.
Nystad som sjukhusmodell
I Nystad har sjukhuset en hvc-jour som sköts dygnet runt av Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, ÅUCS, medan Nystad står för sjukhusets avdelningsverksamhet, säger Erroll.
- Det är staden som har helhetsansvaret och koordinerar verksamheten. Sen finns där specialmedicinsk poliklinisk verksamhet sådär som vi också har. De har dialys och de har skopiverksamhet. Det står ÅUCS för.
Erroll har svårt att se att den nya sjukhusmodellen skulle bli billig.
- Blev det billigare för Nystad som stad? Nej det blev det inte. Jag har rett ut de här kommunvisa kostnaderna och det visar sig att kommuner där de inte har den här samjouren så är kostnaden per capita lika hög som här i Västnyland.
- När man tittar på statistikcentralens siffror så ser man att det inte har med samjouren att göra utan befolkningsstrukturen. En äldre befolkning använder mer service och då kostar det punkt slut.
Vad kommer det att finnas för service på Raseborgs sjukhus här i framtiden?
- Skulle jag veta det skulle jag vara bra mycket klokare. Jag hoppas att det finns verksamhet och att den här jouren verkligen kommer igång.
- Jag hoppas att det finns hvc-läkare som kommer hit och jourar. Jag hoppas att vi har specialister som håller sin poliklinik, jag hoppas på dialysen, på skopin, på SAH, egentligen hoppas jag på allt. Men det förutsätter att man har folk i huset.
Rehabiliteringsfokus ett alternativ
I HUS beredning står det att man kunde satsa på rehabiliteringsverksamheten vid sjukhuset i Ekenäs.
- Regionen behöver det, men är det specialsjukvård? Det tror jag knappast, säger hon.
Nu borde kommunerna tillsammans före social- och hälsovårdsreformen blir av, jobba fram hurudan verksamhet som ska finnas på sjukhuset. Man måste helt enkelt börja om från noll.
- Hangö, Raseborg och Ingå måste tillsammans titta på hur befolkningen ser ut. Befolkningsmängden sjunker, befolkningen blir äldre. Vad är den service som den befolkningen behöver? Vad är specialsjukvård? Vad är primärvård?
Om Raseborgs sjukhus blir ett allmänmedicinskt sjukhus men jour dygnet runt så hur säkert är det att det får finnas kvar?
- Det är en spekulation som det är lönlöst att börja gå in på. På något sätt skulle jag se det så att alternativet kanske i så fall skulle vara en brådskande mottagningsverksamhet mellan 8-20 eller 8-22. Det skulle då kanske ha varit lättare att rekrytera läkare till det.
- Men nog är det också så att har man patienter inne på en avdelning så har du inte läkare i huset så är det inte heller tryggt. Men å andra sidan har man inte läkare på hälsovårdscentralens bäddavdelning på plats heller dygnet runt.
Social- och hälsovårdsministeriet ska bevilja ett undantagslov innan en allmänmedicinsk jour dygnet runt kan bli aktuell i Ekenäs. Nästa steg är alltså att HUS ska lämna in en ansökan till ministeriet.
Sjukhusdirektör Gabriela Erroll utgår ifrån att ministeriet beviljar undantagslovet.
- Annars kan jag inte förstå varför HUS gör ett sådant beslutsförslag till HUS styrelse, om man inte redan har checkat att man kan få undantagslovet. Då har man geografi, alltså avstånd, som en faktor och språk som en annan faktor som motiverar ett undantagslov.

Sjukhusdirektör Gabriela Erroll om att Raseborgs sjukhus samjour körs ner
Artikeln baserar sig på en intervju av Marica Hildén.