Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Raseborgs sjukhus kommer inte att försvinna - det kommer att bli ett bättre sjukhus, hävdar överläkare i Helsingfors

Från 2020
Stetoskop.
Bildtext Många uppfattar nedläggningen av samjouren som en prestigeförlust för Raseborgs sjukhus.
Bild: Yle/Jyrki Lyytikkä

Förändringens vindar blåser kring Raseborgs sjukhus - men det behöver inte betyda att alla förändringar är dåliga.

Det här betonar HUS förvaltningsöverläkare Teppo Heikkilä och Atte Meretoja, direktören för HUCS sjukvårdsområde.

Beslutet att lägga ner samjouren vid Raseborgs sjukhus leder ofrånkomligen till att operationer som kräver anestesi inte längre kan utföras på sjukhuset.

- Det är en stor förändring men all annan verksamhet på sjukhuset kommer att kunna fortsätta som förut – och kanske till och med bli bättre, säger Heikkilä.

Viktigt med samarbete

Heikkilä är en av nyckelpersonerna vad gäller framtiden för Raseborgs sjukhus.

Det är Heikkilä som kommer att leda utvecklingsarbetet för Raseborgs sjukhus och han betonar att det sker i nära samarbete med sjukhuset och de berörda kommunerna.

Det är inte så förfärligt att en gång i livet resa till ett större sjukhus för en operation. Sådana saker händer inte så ofta.

Atte Meretoja, direktör för HUCS sjukvårdsområde

För egen del hoppas han att det går att återuppliva den arbetsgrupp som redan tidigare funderat på sjukhusets profil. Då kom arbetsgruppen visserligen till slutsatsen att samjouren skulle vara kvar - vilket inte fick gehör av HUS styrelse. Också Teppo Heikkilä själv var med i den arbetsgruppen tillsammans med bland annat representanter för Raseborgs sjukhus och de berörda kommunerna.

Arbetsgruppen som tillsattes ifjol för att hitta en ny verksamhetsmodell för sjukhuset

- Jag tycker uttryckligen att det är viktigt att vi gör detta i nära samarbete med de berörda kommunerna. På det sättet uppnår vi de bästa vårdkedjorna mellan kommunernas vårdcentraler och Raseborgs sjukhus, säger Heikkilä.

Koncentrerad vård är bättre vård

Atte Meretoja säger att det ur patientsynvinkel är bättre att operationer koncentreras till enheter där man har högre beredskap att utföra specifika ingrepp.

- Meningen är inte att avsluta kirurgin vid Raseborgs sjukhus. Också hittills har ingrepp med lokalbedövning stått för den största andelen av kirurgiska ingrepp på sjukhuset och de kommer ju att fortsätta som förut, säger Meretoja.

Han påpekar också att endast en liten del av sjukhusets personal berörs av av nedläggningen av samjouren.

Dags att lyfta blicken

Heikkilä och Meretoja hoppas nu komma vidare från situationen där man med näbbar och klor försöker hålla sig kvar vid det gamla. Nu är det dags att se framåt.

olika läkarföremål på ett bord
Bildtext Raseborgs sjukhus kan vara ett ypperligt sjukhus också utan samjour, hävdar Meretoja och Heikkilä.
Bild: Juha Kivioja / Yle

- Min egen åsikt är att man vid sjukhuset fäst för stor vikt vid just samjouren, säger Heikkilä.

Han anser att samjouren verkar ha fått en större symbolisk betydelse än den i verkligheten har.

- Nu finns det möjlighet att stärka annan verksamhet vid sjukhuset. Varför inte i stället erbjuda ett bredare utbud av specialistmottagningar? kastar han fram som exempel.

Heikkilä säger att ett nära samarbete med de andra sjukhusen i trakten, som Lojo och Jorv, kunde göra det möjligt att utöka specialistläkarnas mottagningar i Ekenäs.

Se sina styrkor

Atte Meretoja framhåller att Raseborgs sjukhus har ett starkt inre medicinskt kunnande. Han påpekar också att Västnyland har sjukvårdsdistriktets äldsta befolkning.

- Avdelningen för inre medicin blir allt viktigare i takt med att befolkningen åldras, säger Meretoja och lyfter fram att det nu finns möjligheter att inkludera service som inte tidigare funnits på sjukhuset.

En rullstol i korridoren i en bäddavdelning.
Bildtext Västnylands åldrande och samtidigt minskande befolkning får konsekvenser också för sjukhuset.
Bild: Marica Hildén / Yle

Meretoja nämner att en satsning på rehabilitering efter hjärt- och kärlsjukdomar kunde vara en sådan nisch. Också övrig rehabilitering tycker han att borde skötas på sjukhus nära patientens hemort eftersom det ofta kräver fler besök.

Vad händer nu?

Heikkilä anser att man nu ska gå raskt till väga med att profilera sjukhuset så att ingen behöver leva i ovisshet.

Nästa steg är att arbetsgruppen tillsätts och gör upp en plan och en linjedragning för hur sjukhuset ska utvecklas. Anhållan om dispens ska lämnas in till Social- och hälsovårdsministeriet för att en allmänmedicinsk jour ska ha tillstånd att fungera dygnet runt.

Han har de facto redan fört inofficiella förhandlingar med ministeriet och har goda förhoppningar att dispensen kommer att beviljas.

- Inget är avgjort innan det finns bläck på pappret men jag litar på att den ska godkännas, säger Heikkilä.

Om dispensen inte godkänns kvarstår två alternativ; antingen fortsätter samjouren som förut eller så fortsätter sjukhuset enbart med allmänmedicinsk jour under dagtid klockan 8-22.

Svårare locka specialister utan samjour

Samtidigt har det lyfts fram att förlusten av samjouren kan leda till att det blir ännu svårare att hitta specialister som vill jobba vid Raseborgs sjukhus. Det här är också Heikkilä medveten om.

- Det är en utmanande fråga. Jag förstår den oro som finns men jag kan inte i det här skedet avgöra om det finns fog för hotbilderna, säger Heikkilä.

- Läkarkåren på sjukhuset är så liten att det hänger på enskilda personer och vilka beslut de gör, säger Meretoja.

Han vill ändå understryka att det viktiga är att inse att det kommer att finnas läkare på plats dygnet runt på sjukhuset också i framtiden.

- Det är inte så förfärligt att en gång i livet resa till ett större sjukhus för en operation. Sådana saker händer inte så ofta. Däremot är det viktigt att få vård på nära håll för sådana besvär som inträffar oftare, säger Meretoja.

Diskussion om artikeln