Analys: Fyrk finns! Men regeringens miljarder räcker inte långt om man inte lyckas öppna Finland snart

Regeringen radade i dag upp miljard efter miljard på bordet. Ändå är det viktigaste nu att man på allvar börjat utreda hur man ska kunna öppna upp Finland igen, skriver Magnus Swanljung.

Tid är pengar. Den gamla sanningen är mer aktuell än någonsin.

I dag presenterade regeringen en historisk tilläggsbudget på drygt fyra miljarder euro. Av dem ska 3,6 miljarder användas i år.

Ändå har man knappt öppnat penningkranarna och den stora frågan är när man ska kunna stänga dem igen – och vad som då finns kvar.

Även om åtgärderna varit vältajmade och effektiva återstår de politiskt svåra frågorna om vilka man ska avveckla och när

Det ska genast sägas: regeringen verkar resolut i sin strävan att ta Finland ur coronakrisen med så få förlorade arbetsplatser och så små negativa sociala följder som möjligt.

Partiledarna upprepade i dag alla budskapet om att krisen ska lösas på ett socialt rättvist sätt. Misstagen från 1990-talets lågkonjunktur ska inte upprepas.

Och många får nu hjälp.

Man kastade i dag fram summor som normalt är fullständigt otänkbara.

Företagen ska stödjas med ytterligare en miljard. För många företag är särskilt löftet om reda pengar välkommet, hittills har stöden i en nordisk jämförelse varit blygsamma, även om regeringen ökat möjligheten till lån.

Kommunerna får till att börja med en dryg halv miljard som kompensation för minskade skatter. I maj utlovas ytterligare en miljard.

Vårdsektorn får 600 miljoner för bland annat skyddsutrustning.

Finansminister Katri Kulmuni (Centern) upprepade i dag att staten kan öka sin låntagning med 20 miljarder i år. Det är mycket pengar när regeringen ännu vid årsskiftet trodde att underskottet skulle landa på två miljarder.

Drabbade människor får stöd

Regeringen presenterade också mindre summor som kanske känns mer begripliga och påtagliga för dem som behöver dem.

Föräldrar som är tvungna att stanna hemma med sina barn – utan möjlighet till distansjobb – ska nu få 724 euro i månaden.

Också den som tvingats i karantän efter en resa ska kunna få ersättning för uteblivna inkomster.

Kultur- och idrottsföreningar får pengar. Jordbrukarna får pengar. Alla verkar få pengar. I normala fall vore det julafton.

Men nu är det ju inte det.

Varje vecka kostar pengar

Räcker då miljarderna till?

Tja, till exempel företagarna i Finland har redan hunnit kräva mer direkta stöd.

Hittills har regeringen lovat företagen sammanlagt 1,5 miljarder euro i reda pengar. Enligt Företagarna i Finland kommer det att behövas 5 miljarder om den akuta krisen pågår tills juni.

Så vad händer då om den akuta krisen pågår längre än så?

Enligt Finlands banks chefsdirektör Olli Rehn krymper Finlands ekonomi i år med mellan 5 och 13 procent – beroende på hur länge krisen pågår.

Det säger något om spektret mellan katastrof och fullständig katastrof.

Näringslivets tankesmedja EVA räknar med att varje vecka som Finland håller stängt kostar en miljard. Slutsatsen är att alla åtgärder som kan förkorta krisen är värda varje cent.

De svåraste politiska frågorna återstår

Därför var kanske regeringens viktigaste budskap i dag att man nu på allvar har börjat fundera på hur Finland ska ta sig ut krisen.

Även om regeringens åtgärder mot coronaviruset har visat sig vältajmade och effektiva återstår de politiskt betydligt svårare frågorna om vilka man ska avveckla och när.

Nu tycks man ha inlett den processen.

Statsminister Sanna Marin berättade inte bara att en grupp höjdare under ledning av Finansministeriets kanslichef Martti Hetemäki fått uppdraget att snabbt presentera en strategi för att lätta på olika begränsningar, men också att begränsningarna ska värderas efter klart definierade mätare.

Då mäter man förstås hur de olika åtgärderna påverkar virusspridning och vårdkapacitet – men också vilka indirekta effekter de har på människors hälsa, välfärd och ekonomi.

Redan den första maj ska gruppen presentera en första strategi.

Besluten är ändå politiska. Regeringen måste nu ha fokus på dem.