Kommentar: Joe Biden utmanar Trump i presidentvalet – nu måste han vinna över besvikna Sandersväljare och anpassa sin kampanj till en ny coronaverklighet
Det var snarare en fråga om när än om Bernie Sanders skulle kasta in handduken.
Vermontsenatorns chanser att ännu ta sig förbi Joe Biden och vinna nomineringen var försumbara och därför kom onsdagens besked inte som en överraskning.
Beslutet kan alltså ses som ett erkännande av den politiska verkligheten men också som en humanitär gest på grund av coronapandemin.
En utdragen primärvalskampanj där tusentals väljare tagit sig till vallokalerna under rådande omständigheter hade utgjort en hälsorisk.
– Jag kan inte med gott samvete fortsätta driva en kampanj vi inte kan vinna, kommenterade Sanders själv.
Sandersväljarna får nu, precis som för fyra år sedan, bita i det sura äpplet.
Han lyckades på fem år mobilisera en imponerande folkrörelse kring sin progressiva agenda. Det bar inte ända fram till en nominering, men Sanders lyckades driva debatten vänsterut.
Kraven på grundläggande förändringar i samhällsekonomin, allmän hälsovård för alla och mångfaldiga satsningar på utbildning och klimat är inte längre ambitioner som ligger långt ute i den politiska marginalen.
Bidens första självklara utmaning blir därmed att försöka ena partiet. Det sker inte i en handvändning. För vissa av de mest fanatiska supportrarna representerar valet mellan Joe Biden och Donald Trump ett val mellan pest och kolera.
Tonfallet i budskapet till Sanderssupportrarna efter gårdagens besked var som väntat generöst.
– Låt mig säga, i synnerhet till yngre väljare som inspirerats av senatorn Sanders: jag hör er, vädjade Biden i en längre utläggning.
Efter den bittra primärvalsförlusten mot Hillary Clinton år 2016 röstade upp till var tionde Sandersväljare på Donald Trump, visar politiska analyser som gjorts efteråt.
Ett liknande utfall i november 2020 har demokraterna självfallet inte råd med.
Det är kanske inte heller särskilt sannolikt.
Biden är trots allt inte en lika provocerande figur för demokraternas vänsterfalang som Hillary Clinton. Framför allt förenas demokraterna år 2020 i högsta grad av ett och samma gemensamma mål: den akuta nödvändigheten i att besegra Donald Trump i november.
Coronapandemin förändrar valrörelsen - facebook, instagram och twitter växer i betydelse
De närmaste veckorna och antagligen månaderna kommer coronapandemin att sluka upp de flesta amerikanernas och mediernas uppmärksamhet.
Det sätter självfallet sin prägel också på presidentvalsrörelsen.
Kampanjerna kommer på kort sikt att utspela sig huvudsakligen på virtuella och digitala arenor, då de fysiska kampanjevenemangen tillsvidare inhiberats.
Trump har en liten fördel av att i egenskap av sittande president ständigt vara i rampljuset, medan Biden får kämpa hårdare för att nå ut till väljarna.
Facebook, Twitter och Instagram kommer att om möjligt växa ännu mer i betydelse.
Konsumenternas förtroende för ekonomin tenderar att i USA gå hand i hand med den sittande presidentens popularitet. Under Trumps presidentperiod har sambandet inte hållit i samma utsträckning.
Den blomstrande ekonomin ända fram till coronachocken gav inte Trump samma galluplyft som tidigare presidenter skulle ha åtnjutit. Därför är det ännu för tidigt att säga i vilken grad ekonomins djupdykning kommer att tära på Trumps popularitet.
Sannolikt är däremot att väljarnas syn på hur Trump lyckats i att bemöta krisen att förbli ett valtema ännu på hösten. I de senaste mätningarna har ungefär hälften av amerikanerna gett tummen upp för Trump, trots kritik från demokrater och en pandemi som eskalerar.
Men mycket hinner ännu ända på sju månader.
Vissa har också spekulerat i om presidentvalet kan komma att skjutas upp på grund av coronapandemin. Det är inte omöjligt men nog osannolikt.
En uppskjutning av valet skulle förutsätta en omständig lagstiftningsprocess och kräva kongressens godkännande. Den amerikanska grundlagen slår också fast att presidentens nya mandatperiod måste inledas i januari 2021.