Kommentar: Eurogruppen nådde en efterlängtad kompromiss om stimulanspaket - men den eldfängda frågan om gemensamma skulder får man ännu återkomma till

Beslutet om ett historiskt stödpaket kom i grevens tid. Samtidigt sköts den svåra frågan om gemensamma skulder på framtiden, skriver Svenska Yles Brysselkorrespondent Rikhard Husu.

Efter tre dagar av intensiva förhandlingar lyckades EU:s finansministrar enas om ett historiskt stödpaket.

En alleuropeisk sysselsättningsförsäkring, lånegarantier för små och medelstora företag och nödlån via krisfonden ESM ska hjälpa företag och anställda i EU-länderna att klara den mest akuta fasen av coronakrisen.

Kompromissen kom i sista stund: under de två veckor som förlöpt sedan stats- och regeringscheferna höll sitt fruktlösa möte hade läget i många medlemsländer hunnit förvärras betydligt.

Enligt eurogruppens ordförande, Portugals finansminister Mário Centeno, visar kompromissen att man lärt sig från den föregående finanskrisen då man gjorde "för lite och för sent."

Ekonomen och sedermera finansministern Centeno vet vad han talar om: han har på nära håll fått följa med hur Portugal långsamt återhämtat sig efter en ekonomisk kollaps år 2011 som tvingade regeringen i Lissabon att anhålla om nödlån från EU.

Nödlånen räddade Portugals ekonomi och lade grunden för ett uppsving som höll i sig resten av årtiondet.

Samtidigt har många portugiser fortfarande ett horn i sidan till trojkan - EU-kommissionen, ECB och IMF - för försämringar i välfärden som förknippas med de ekonomiska reformer om genomfördes i Portugal efter sammanbrottet.

I synnerhet i Italien har man varit avogt inställd till tanken att behöva ty sig till nödlån och ekonomiska anpassningsprogram för att klara sig

De traumatiska erfarenheterna av ekonomisk kollaps, nödlån och tuffa reformer i länder som Portugal, Spanien och Grekland ger en förklaring till varför det varit så svårt för EU-ledarna att enas om åtgärder för att tackla coronakrisen.

I synnerhet i Italien har man varit avogt inställd till tanken att behöva ty sig till nödlån och ekonomiska anpassningsprogram för att klara sig.

Italien har efterlyst mer ekonomisk solidaritet från de övriga EU-länderna med motiveringen att man inte är skyldig till den förödelse som följt av epidemin.

I Nordeuropeiska länder som Nederländerna frågar man sig i sin tur varför de drygt 400 miljarder euro som krisfonden ESM sitter på inte duger för de sydliga länderna då krisen är framme.

Den eldfängda debatten om gemensamma skulder för euroländerna är allt annat än avblåst

Kvällens förhandlingsresultatet i eurogruppen kan ses som en kompromiss mellan de nordliga och sydliga länderna; eventuella nödlån via ESM beviljas utan villkor om pengarna används för att bekämpa de hälsomässiga konsekvenserna av pandemin.

De sydeuropeiska ländernas förslag om gemensamma lån för euroländerna sköts ned för stunden.

Finansminister Katri Kulmuni (C) uttryckte efter eurogruppens möte sin belåtenhet med att man lyckats avstyra förslaget om coronaobligationer.

- Gemensam skuldsättning kan inte accepteras av Finland, sade Kulmuni efter mötet.

Vid mötet enades finansministrarna också om att inrätta en fond för att starta upp Europa efter krisen.

Hur fonden ska finansieras är tillsvidare oklart. I Sydeuropa anser man att pengarna ska samlas in via gemensamma skuldebrev.

Frågan diskuteras härnäst av regeringscheferna i Europeiska rådet.

Den eldfängda debatten om gemensamma skulder för euroländerna är allt annat än avblåst.

Eurogruppen enades om ett 500 miljarders paket för att stöda ekonomin - Kulmuni: Finland accepterar inte gemensamma skulder

Kompromiss efter flera dagars förhandlingar.

Europeiska centralbanken går in för massiva stödköp - "Det finns ingen gräns för vårt engagemang för euron" säger ECB-chefen Christine Lagarde

Beslutet fattades efter ett krismöte på onsdag kväll.