Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Vårdare och lärare jobbar utan kollektivavtal – förhandlingarna kan dra ut till hösten

Från 2020
Luokanvalvoja Juhani Haapajoki pitää oppituntia verkon kautta
Bildtext Läraren Juhani Haapajoki sköter som andra lärare undervisningen på distans då skolorna håller stängt. Han jobbar utan kollektivavtal för tillfället.
Bild: Jarkko Riikonen / Yle

Påsken är över och det betyder att förhandlingarna om ett nytt kollektivavtal för vårdare, lärare och andra kommunalt anställda fortsätter.

Det tidigare avtalet löpte ut i slutet av mars. Eftersom det råder exceptionella förhållanden i Finland på grund av coronapandemin vädjade alla parter genast då avtalet gick ut om hjälp från riksförlikningsman Vuokko Piekkala.

Parterna har redan träffats några gånger för överläggningar via videolänk under ledning av riksförlikningsmannen.

Piekkala själv vill inte kommentera förhandlingarna, men skriver i ett e-postmeddelande till Svenska Yle att det inte är så fruktansvärt ovanligt med frivilliga förhandlingar vid riksförlikningsmannens byrå.

Vanligen brukar riksförlikningsmannen kopplas in först vid strejkhot.

Vårdarna vill ha ett eget avtal

Vårdarfacket Tehys intressebevakningschef Else-Mai Kirvesniemi säger att riksförlikningsmannen nog har varit till viss hjälp, men att parterna fortfarande är långt ifrån varandra.

Tehy och närvårdarfacket Super skulle vilja ha ett eget avtal för social- och hälsovården såsom bland annat läkarna har. Det här har visat sig vara svårt att uppnå i förhandlingarna.

Kirvesniemi förklarar att vårdarna nu har samma arbetstidsavtal som till exempel ungdomsarbetare och andra kommunalt anställda.

Det har lett till problem i att göra upp arbetslistor på arbetsplatserna då arbetet på sjukhus och vårdcentraler ställer egna krav.

Flera parter är med och alla har egna prioriteringar

De 24 extra timmarna i konkurrenskraftsavtalet är någonting som Kommunarbetsgivarnas intresseorganisation KT skulle vilja hålla kvar vid, men fackföreningarna skulle vilja ha dem strukna utan eftergifter.

Alla fackförbund som deltar i förhandlingarna har lite olika prioriteringar och krav konstaterar lärarfacket OAJ:s ordförande Olli Luukkainen som också fungerar som förhandlingsdelegationen Jukos ordförande.

Han understryker att de kommunalt anställda håller fast vid kravet att åtminstone få den allmänna löneförhöjningen på 3,3 procent på två år och helst över det.

En man i kostym och grått hår pratar och gestikulerar.
Bildtext OAJ:s Olli Luukkainen säger att regeringens besked om att kommunerna ska få ersättning för skattebortfall underlättar förhandlingsläget i viss mån eftersom många kommuner har ytterst dålig ekonomi i dessa tider.
Bild: Mikko Koski/Yle

Det att regeringen förra veckan lovade kommunerna tilläggsanslag är ett positivt tecken med tanke på förhandlingarna säger både Luukkainen och Tehys intressebevakningschef Else-Mai Kirvesniemi.

OAJ:s Olli Luukkainen hoppas att förhandlingarna leder till resultat under april månad. Om så inte sker är det ytterst troligt att det blir en lång period av avtalslöst tillstånd.

– Då kan förhandlingarna dra ut till hösten, säger Luukkainen.

Också kyrkans anställda utan kollektivavtal

Också kyrkans anställda för som bäst frivilliga förhandlingar om ett nytt kollektivavtal under ledning av riksförlikningsmannen.

Kyrkans kollektivavtal löpte ut i slutet av mars, precis som de kommunalt anställdas avtal.

I de här förhandlingen är arbetstiden den stora tvistefrågan. Präster, diakoner och ungdomsledare har haft en helhetsarbetstid. De anställda har alltså inte haft rätt till övertidsersättningar eller söndagstillägg.

Det här är enligt facket inte förenligt med nuvarande arbetstidslagstiftning, men arbetsgivarsidan accepterar inte fackets krav.

Diskussion om artikeln