Coronaepidemins framfart i Ryssland har fått president Vladimir Putin att framstå som svag och obeslutsam

På sociala medier i Ryssland sprids det videor som visar köer på upp till sjuttio ambulanser som sägs vänta på att få lämna av patienter med coronasmitta till sjukhus.

Det är svårt att veta om videorna verkligen visar det man påstår, men oberoende av om de är sanna eller falska avspeglar de den misstänksamhet mot sjukvårdssystemet som ryssarna nu känner.

Ännu är läget i Ryssland lättare än i många andra länder. Enligt officiella uppgifter har knappt tjugotusen personer konstaterats vara smittade. Antalet har de senaste dagarna ökat med några tusen per dag.

- Gud förbjude att vi får en epidemi med hundratals tusen insjuknade och massor av döda, säger den ryske journalisten och politiske observatören Konstantin von Eggert som bland annat rapporterar för Deutsche Welle.

Han konstaterar att han inte är någon expert på sjukvård men det behöver man inte vara för att inse att bristerna är stora då läkarna jobbar utan masker eller annan skyddsutrustning.

Folket bryr sig inte längre om Kremls agenda

Coronakrisen har enligt von Eggert gjort att alla de teman som den ryska propagandan har hållit vd liv nu har mist sitt värde.

- Kremls budskap om kaos i Ukraina, om att Nato hotar Rysslands gränser eller om att Putin är den ende som kan leda landet är nu helt utan betydelse, säger von Eggert.

Han hävdar att Putins supercentraliserade styre har visat sig vara odugligt i den här krissituationen. Dessutom har Putin själv framstått som både svag och obeslutsam. Det intrycket förstärktes av att presidenten försvann ut i skuggan under de första veckorna av krisen.

När han sedan dök upp igen och höll några tal på tv gjorde han dessutom en politisk kullerbytta som har väckt många frågor.

Efter att under de senaste sexton åren ha gjort allt för att förflytta all makt från regionerna till Moskva gav Putin nu de lokala ledarna, guvernörerna, i uppdrag att fatta beslut om hur coronaepidemin ska bekämpas.

Ryssland är just nu inne i tre kriser samtidigt

Utöver coronakrisen står landet inför en ekonomisk kris som beror på att priset på olja har sjunkit dramatiskt. Dessutom har man en politisk kris som hänger ihop med den planerade ändringen av konstitutionen.

Konstantin von Eggert är övertygad om att Kreml kommer att låta genomföra den allryska omröstningen om konstitutionen så snabbt det bara blir möjligt.

Ursprungligen var omröstningen planerad till den 22 april. Det ryska folket har på sistone blivit allt mera kritiskt mot de planerade ändringarna.

- Ändringarna innebär att de sista resterna av demokrati stryks ur den ryska författningen, säger von Eggert.

Missnöjet med Putin växte redan strax efter att han ville nollställa sina mandatperioder som president för att kunna fortsätta regera landet ända fram till 2036.

Putin har alltid stått för styrka men nu är han svag

Den ryska statens oförmåga att snabbt stöda företag som drabbats av problem på grund av coronaepidemin kommer att ytterligare minska stödet för Putin, tror Konstantin von Eggert.

Nu är det många av dem som traditionellt har stött Putin som drabbas hårt. Det kan inte passera utan följder.

President Putins obeslutsamhet inför coronaepidemin undergräver ytterligare hans trovärdighet och gör att han framstår som svag både bland folket och bland dem som sitter innanför Kremls murar.

Konstantin von Eggert säger att det redan nu finns många inom makteliten som inte vill vänta till 2036 innan de själva kan få makt.

- Många som uppfattar Putin som svagare än väntat säger sig själva att de säkert skulle vara minst lika bra presidenter som han, säger von Eggert.

Vissa av dem som nu har stort inflytande är enligt von Eggert äldre, stormrika och inte särskilt visa. Deras bristande förmåga att lösa kriser kan leda till att det uppstår en stark intern opposition i Kreml.

Samtidigt kan den egentliga oppositionen få ett större stöd bland folket. Det kan i framtiden leda till en förändring av den ryska politiken som i dag domineras av en person, nämligen Vladimir Putin.

- Eventuellt blir inrikespolitiken efter coronakrisen mjukare och mindre förtryckande och utrikespolitiken mindre aggressiv, säger Konstantin von Eggert och jämför med läget i mitten av 1950-talet efter att Josif Stalin hade dött.