Sjukhusen letar med ljus och lykta efter skyddsutrustning – användning och pris har mångdubblats

På social- och hälsovårdsverket i Jakobstad används i dag fem gånger fler andningsskydd än innan coronapandemin. De drygt 60.000 munskydd som Vasa sjukvårdsdistrikt har fått från försörjningsberedskapscentralen räcker inte på långt när och i Karleby talar man om att skydd som förr kostade fyra cent nu kostar uppemot en euro.

Coronaviruset gör att sjukhusen jobbar hårt för att få mer skyddsutrustning.

- För tillfället har vi så det räcker. Men vi har inga stora lager utan den beredskap vi haft är för normal användning, säger Pia-Maria Sjöström, tf. social- och hälsovårdsdirektör på hälsovårdsverket i Jakobstad.

Användningen av andningsskydd har ökat inom hemvården, socialvården, vid akutmottagningarna och jouren samt vid de avdelningar där man jobbar med smittade eller där man misstänker smitta.

- I en snabbt eskalerande situation blir behovet av material något helt annat än nuläget. Mössor, visir, rockar, förkläden, handskar, det är omöjligt att förutse. Men i nuläget är situationen dräglig. Vi klarar några veckor som situationen ser ut i nuläget, säger Niklas Teir som är inköpsdirektör på sjukvårdsdistriktet och Vasa centralsjukhus.

På centralsjukhusen i Vasa och Karleby används i dag många olika kanaler för att skaffa tillräckligt med skyddsutrustning.

Den utrustning som levererats från Försörjningsberedskapscentralen och fördelats via universitetssjukhusen har inte räckt till eller fyllt alla krav på skyddsutrustning för sjukhusbruk.

Skydd ransoneras i Vasa

Exakt hur stor buffert sjukhusen behöver ha beror på hur epidemin utvecklas.

På Vasa centralsjukhus används en helt vanlig vecka, också utan coronaepidemin, mellan 300 och 500 andningsskydd. I februari och början av mars syntes en klar ökning och antalet munskydd som användes fördubblades.

Enligt Teir har munskydd ibland också använts i situationer som inte kräver det och Vasa centralsjukhus har i någon mån börjat begränsa användningen.

I dag finns klara anvisningar från social- och hälsovårdsministeriet om vilken sorts skyddsutrustning som ska användas i vilka situationer.

- Efter ransoneringen har vi kommit ner lite i förbrukning, säger Teir.

Soite köper 10 gånger mer än förr, Mirka hjälper med en miljon

Inom vårdsamkommunen Soite (Mellersta Österbotten och Kronoby) och på Social och hälsovårdsverket i Jakobstad har användningen av munskydd ökat mer än vid Vasa centralsjukhus.

- Just nu utnyttjar vi alla tänkbara kontakter. I någon mån har vi fått försändningar från våra vanliga försäljare, men vi tar till alla konster nu. Också nu under påsken gjorde vi avtal, säger vd Minna Korkeakoski-Västi på Soite.

Korkeakoski-Västi berättar att man bland annat har fått hjälp av lokala företag som redan har kontakter till Kina för att få också skyddsutrustning.

- Vi köper tio gånger fler munskydd nu än innan coronaviruset, säger Korkiakoski-Västi.

I Jakobstad har man också köpt in små mängder munskydd från vanliga byggaffärer.

Duger de?

- Inte alla men det finns de som gör det. Vi vet vilka krav som finns och har de uppfyllts kan man skaffa sådana här i vissa fall.

Också Vasa sjukvårdsdistrikt har sökt egna lösningar. Till exempel har KWH Mirka lovat att administrera en försändning med en miljon skydd som ska fördelas mellan Vasa, Björneborg och Åbo.

- Enligt uppgifter jag fick i morse ska den första leveransen av fyra vara i Helsingfors kring 19:e april, säger Teir.

Att användningen ökat mer inom Soite och Jakobstadsregionen än vid Vasa centralsjukhus beror till stor del på att hemvården använder så mycket mer skyddsutrustning än tidigare.

På centralsjukhusen använder man inom många specialiteter också i normala fall ofta munskydd.

- Så förbrukningen för sådant som hör till den normala vården är ganska hög, säger Teir.

Två laster som inte duger på centralsjukhus

Vasa sjukvårdsdistrikt har fått en leverans från Försörjningsberedskapscentralen. De skydden delas enligt befolkningsmängd ut till landets fem universitetssjukhus som sedan delar dem vidare.

- Det som så att säga blev över skickades ut till sjukvårdsdistrikten. Första leveransen hit var 62 000 kirurgiska mun- och nässkydd och 1500 andningsskydd till hela sjukvårdsdistriktet. Var och en förstår att det inte räcker för att täcka behovet, speciellt om eller då krisen blir långvarig säger Teir.

I leveransen fanns dessutom skydd vars bäst-före datum hade gått ut. Enligt Teir handlade det om skydd som centralen skaffat redan då svininfluensan svepte över världen 2009.

- Men trots att partiet kunde vara väldigt gammalt så är åtminstone en del av produkterna helt kuranta ännu.

Enligt Teir har VTT utfört tester och bristerna handlade främst om att gummibanden som man fäster kring huvudet kan ha torkat eller murknat.

- Men det är sådant som skulle ha uppdagats vid användningen.

Den andra lasten skydd som sjukvårdsdistriktet väntas få från Försörjningsberedskapscentralen håller inte heller den nivå som krävs för finländska sjukhus.

Den lasten kommer nämligen från den leverans från Kina som innehöll skyddsutrustning som inte fyller de kvalitetskrav som ställs inom sjukhusvården i Finland.

De skydden väntades till Vasa redan på tisdag kväll (14 april).

- Det innebär att vi får en ny sats med material som i första hand är avsett för hemvården, säger Teir.

Gamla munskydd till hemvården

För precis som med den förra lasten från Försörjningsberedskapscentralen kommer Vasa sjukvårdsdistrikt att distribuera alla skydden vidare till medlemskommunerna.

Dels för att lagerstatusen vid Vasa centralsjukhus är sådan att den medger en distribution. Och dels för att kraven är olika beroende på i vilken situation skydden ska användas.

- Det finns såklart en gradskillnad där, att sköter man hostande patienter som man ska suga slem av, eller har man en patient på längre avstånd och som inte har symptom, säger Sjöström.

Också Sjöström påpekar att tester har visat att de flesta munskydd som blivit gamla ändå går att använda.

- Det finns behov inom socialvården och de skydd vi har fått har kommit till god användning.

Tiotals mer eller mindre seriösa anbud per dag

Jakten på munskydd har liknats vid en vilda västern-situation. En mängd erbjudanden droppar in till inköps- och lageransvariga på sjukhusen.

- Jag får kanske 15 till 50 erbjudanden per dag, säger Teir.

Det är förstås svårt att enbart utgående från ett mejl avgöra hur seriösa eller pålitliga aktörer det handlar om. Men prisnivån på erbjudanden har enligt Teir ofta legat på mellan 100 och 300 procent högre än man normalt betalar för motsvarande produkter.

- Vi kollade upp de mest attraktiva och de kontakter som såg mest seriösa ut. När man sedan frågade om leveranstid, villkor för att affärsuppgörelse som inte blir av och kvalitetsaspekter så blev det oftast tyst i andra ändan. Med andra ord ville alla fungera som mellanhand men ytterst få ville ta på sig ansvar för leveranstidtabell eller kvalitetsaspekter.

Teir säger att det som nu fraktas med flyg såklart blir dyrare än det som vanligen kommer med båt.

- Men där finns nog ett mått av att man skor sig lite på den tråkiga situation vi har.

- Firmor tar kontakt och erbjuder allt möjligt. Priset är ofta tiodubbelt högre än förr, det högsta jag fick var 50 gånger högre, säger Anne Hynynen som är ansvarig för inköp och lager på hälsovårdsverket i Jakobstad.

Hynynen säger att leveranserna från universitetssjukhuset i Åbo inte räcker till nu då efterfrågan är så stor.

Därför jobbar man också i Jakobstad på samma sätt som Soite och Vasa centralsjukhus. Via en lokal företagare med kontakter i Kina har man fått göra en beställning.

- Företagaren har kontakter i Kina som kan besöka fabriken och se till att allt står rätt till.

Minst dubbla priset, ibland tiodubbla

Förutom att sjukhusen köper in mångdubbelt mer än tidigare har också priset på munskydd höjts.

- Ett skydd som förut kostade fyra cent kan kosta en euro eller till och med mer, säger Korkiakoski-Västi.

Korkeakoski-Västi påminner om att nästan allt importeras och då är det världsmarknadspriset som avgör.

- Men jag måste medge att också finländska företag gör business här. Det är också lukrativt för de som nu börjar förmedla skydden, ännu mer än för dem som producerar. Och såklart försöker Kina också lyfta den egna ekonomin med att tillverka och sälja skydd till utlandet.

- De kirurgiska munskydden är ungefär tio gånger dyrare än normalt. Man förstår att det handlar om tillgång och efterfrågan, men klart man inte tycker om det, säger Sjöström.

Marina Kinnunen, direktör för Vasa sjukvårdsdistrikt anser att man måste gilla läget.

- Det blir ännu dyrare om man inte använder dem på rätt sätt. Det här är nu bara en situation man måste leva med och skaffa det man behöver.

Litar på att det kommer fler leveranser

Teir hoppas snart få goda nyheter om en ny kinesisk leverans som sker i Försörjningsberedskapscentralens regi men ännu inte har nått Finland.

Samtidigt anser Teir att Finland bör ta lärdom av vad det innebär att ha väldigt liten eller ingen egen produktion av skyddsmaterial alls.

- För en månad sedan fick vi meddelande från Polen, Tyskland och Frankrike som har egen tillverkning att de inför exportförbud. De lämnade övriga i eurofamiljen i sticket. Men man är väl sig själv närmast.

På Soite säger direktör Minna Korkiakoski-Västi att hon litar på att Försörjningsberedskapscentralen hittar nya inköpskanaler som ska lätta läget.

- Också här i Finland föds ny industri som kan tillverka skydd. Och i Kina öppnar fabrikerna som tillverkar skydd igen så småningom.

Teir är också förtröstansfull när han tänker på de kommande månaderna.

- Vi har haft en handlingskraftig statsledning och förefaller rätt långt ha nått målet att plana ut kurvan med nya smittade. Det verkar inte öka exponentiellt som man befarade utan kurvan är flack. Och det är oerhört viktigt både för vårdresurser och material.

- Även om det pågår ännu flera månader så ser jag med tillförsikt på framtiden.

Kinnunen är inne på samma linje.

- Jag litar på vårt område, vi har gjort ett bra jobb tillsammans, utvärderat risker och hur mycket utrustning vi behöver. Vi gör anvisningar hur man ska använda skyddsutrustningen och via det kan vi garantera att de som sköter patienter med smitta har tillräckligt med skyddsutrustning. Vi klarar situationen och jobbar hårt med att få mer material hela tiden.