Coronakrisen illa för exporten i Österbotten – företagen kan klara sig tack vare samarbetsvana

Det kan bli tufft för stora internationella företag som ABB och Wärtsilä att återhämta sig efter coronakrisen, i och med att de exporterar så kallade investeringsvaror. Den branschen kommer att vara den sista att återhämta sig efter coronaviruset, säger chefsekonom Timo Lindholm på Finnvera.

- Den inhemska efterfrågan är också mycket viktig i Österbotten. Vi kommer att se arbetslöshet och konkurser fast den finländska regeringen gjort mycket snabba och effektiva åtgärder. Situationen är så svår att man inte kan undvika arbetslöshet och en stor mängd konkurser, säger Timo Lindholm på Finnvera.

Också direktör Paula Erkkilä på Österbottens handelskammare tror Österbotten kommer att se annorlunda ut efter att krisen är över. Men hon har en något positivare syn än Timo Lindholm.

- Vi har starka företag och vi har många starka branscher här. Genom historien har vi många gånger klarat oss bra och rest oss ganska snabbt. Jag tror det går så den här gången också, säger Paula Erkkilä.

Buffert kan rädda företag

På torsdagsförmiddagen presenterade Finansministeriets tjänstemän en ekonomisk prognos för 2020-2024. Om restriktionerna lättar när det gått tre månader kommer landets BNP att sjunka med 5,5 procent i år. Värre blir det om restriktionerna pågår i sex månader.

Om restriktionerna bara pågår i tre månader kommer Finland att gå in i en långsam tillväxt från och med nästa år. Enligt Finansministeriets prognos skulle BNP öka med 1,3 procent åren 2021 och 2022.

Prognosen är för positiv, anser chefsekonom Timo Lindholm på Finnvera.

- Jag är mer pessimistisk. Jag är beredd att det sjunker mer än fem eller sex procent. Det kan ta längre tid för ekonomin att återhämta sig, säger Lindholm.

På Österbottens handelskammare är inte Paula Erkkilä helt övertygad om att den akuta delen av krisen kommer att vara över vid midsommar.

- Vi har tuffa tider just nu och många företag har det tufft. Men jämfört med hela landet har våra företag ganska stark ekonomisk balans och det kan fungera som en buffert till den hårda situationen.

Många konkurser trots lägre konkursrisk

Paula Erkkilä säger att den stora utmaningen ligger i hur länge krisen kommer att pågå.

- Konkursrisken är lägre i Österbotten jämfört med hela landet just nu, det är en positiv sak. Men privatkonsumtionen minskar och också investeringar, säger Erkkilä.

Timo Lindholm på Finnvera tror inte att de österbottniska företagen kommer att klara sig oskadda ur den pågående krisen.

- En stor del av sysselsättningen finns inom servicebranschen och där kommer man att se rätt många konkurser. När människor förlorar sin inkomst har de inte råd att köpa tjänster som förut. Därifrån kommer de största effekterna på sysselsättningen, säger Lindholm.

I flera år Österbotten haft goda sysselsättningssiffror och låg arbetslöshet jämfört med resten av landet. Enligt Finansministeriets prognos skulle sysselsättningen sjunka till 71 procent i år och arbetslösheten stiga till åtta procent. Också här tror Timo Lindholm att Finansministeriet varit för positivt i sin prognos.

- Det kan bli värre, och det kan ta längre tid innan det återhämtar sig.

Tilliten kan vara trumfkort i Österbotten

Företagen i Österbotten har ändå en chans att överleva tror Timo Lindholm. Här finns nämligen en vana att samarbeta och företagen känner varandra.

- Samarbetet mellan företagen är smidigare än i Helsingforsregionen eller på något annat ställe i Finland. Det att man känner varandra och litar på varandra kan ha en positiv effekt i Österbotten.

Paula Erkkilä vill i sin tur lyfta fram positiva företagsnyheter den senaste tiden. KWH Mirka kommer att investera 100 miljoner i år, Wärtsilä har en stor satsning på teknologi på gång i och med byggandet av Smart Technology Hub i Vasa och Fineweld, ABB och Sweco har fått en stor order från Nortvolt i Sverige.

- Jag tror att Northvolt kommer att kunna erbjuda arbete till många företag i Österbotten, säger Erkkilä.

Går företagen illa går kommunerna illa

Går företagen dåligt påverkar det också kommunernas ekonomi i form av skatteintäkter och arbetslösa invånare. Den kommunala ekonomin var redan ansträngd innan coronapandemin drog in över landet.

- Staten måste ta ett större ansvar för också kommunernas ekonomi. Kommunerna klarar inte det här själva, säger Timo Lindholm.

- Vi ska hoppas att staten börjar göra stora investeringar i järnvägar och vägar. Vi behöver investeringar i den offentliga sektorn som också lyfter företagsvärlden, säger Paula Erkkilä.

Framåt för näthandeln och spelindustrin

Det finns många likheter gällande ekonomin om man jämför 90-talets lama med den pågående coronakrisen, anser Timo Lindholm. En är att det kommer att ta lång tid innan nya företag blir lönsamma och därmed innan man ser så goda siffror som vi sett de senaste månaderna.

Jämfört med finanskrisen 2008 finns det inte många likheter eftersom det var en kris som fick sin början i finanssektorn. Nu handlar det mer om industri, frakt och inhemsk marknad.

Det finns ändå positiva aspekter om man får tro Timo Lindholm. Först påminner han om att varje kris tar slut på något sätt, inte heller den här kommer att pågå i en evighet.

- Det finns möjligheter för nya företag, nu är det bara upp till företagarna vilka som vågar och vilka som hittar nya affärsidéer. Det finns alltid möjligheter, men det är inte lätt att förverkliga planerna.

Inom vilka branscher skulle du säga att det finns möjlighet för företagen just nu?

- Inom handeln förstås, all handel på nätet kommer att växa ganska mycket. Spelindustrin är en bransch som kan vara mycket framgångsrik de kommande åren.