Vi har jämfört hur coronan drabbat Norden - här är statistik på dödsfall, tester, intensivvård, politik och börskurser

De nordiska länderna har haft olika strategier för att bekämpa coronaviruset men hur har åtgärderna påverkat virusets spridning och hur ser läget ut idag? Vi har tagit fram och jämfört uppgifter om dödsfall, antalet test, intensivvård, åtgärder och börskurser i Norden just nu.

Bekräftade fall och dödsfall

Grafen visar att utvecklingen av dödsfall sett ganska likadan ut i Finland, Norge och på Island. Här har man lyckats bäst med att hålla antalet dödsfall nere och platta till kurvan. I Sverige har dödsfallen i relation till befolkningen varit överlägset flest.

När det hade gått 27 dagar från det första dödsfallet i respektive land gick Sverige om Danmark och sedan dess har Sveriges kurva pekat brant uppåt. Vad slutresultatet kommer att bli är det ingen som vet i det här skedet och det pågår en diskussion om vilket land som haft den bästa strategin på lång sikt.

Datan gäller bekräftade fall av covid-19 och redan nu har det förekommit uppgifter om att det finns ett mörkertal. Alla som avlidit på äldreboenden har inte testats så antalen avlidna kan skrivas uppåt senare. I det stora hela bokför de nordiska länderna dödsfall på liknande sätt så de nordiska siffrorna är jämförbara med varandra.

Om uppgifterna på antalet dödsfall är någorlunda jämförbara inom Norden kan man inte säga detsamma om antalet som bekräftats smittade av viruset. I hur stor utsträckning man testat befolkningen påverkar i stor grad hur många fall av smittan som bekräftats.

I Norge och på Island gick man tidigt in för ett omfattande testande vilket också syns i antalet bekräftade fall.

Finland och Sverige har hittills varit mer restriktiva och har i dagsläget testat färre än tio personer per tusen invånare. I båda länderna har man hittills främst testat vårdpersonal och personer som visat tydliga symptom. Trots det är andelen som testat positivt klart högre i Sverige.

Läget inom intensivvården

Förutom antalet döda kan antalet personer som uppsökt intensivvård säga något om hur omfattande epidemin är i de olika länderna. Det är också intressant med tanke på att det är just sjukvårdens kapacitet som oroat många. Om kapaciteten inte räcker till kan det hända att vården måste börja prioritera mellan patienterna, vilket i viss mån redan verkar ha hänt i Stockholm.

I alla de nordiska länderna ser det ut som om antalet patienter som får intensivvård börjar minska. Man ser här att Finlands kurva startar senare än grannländernas och att den har börjat dala fortare.

Så reagerade Norden på coronakrisen

Norden har infört åtgärder tidigt i epidemin, men åtgärderna varierar mellan länderna. I Finland trädde de flesta begränsningarna i kraft lite senare än i de andra nordiska länderna, men ändå i ett tidigt skede av epidemin i och med undantagslagen den 16 mars.

Gemensamt för de nordiska länderna hittills under krisen är att ingen av dem har haft fullt utegångsförbud, i motsats till många andra länder i Europa. Och precis som i Finland är det också i de andra nordiska länderna så att stödet för åtgärderna har varit stort, och folket stöder sina regeringar i kristid.

Danmark

När Danmark stängde gränserna väckte det stor uppmärksamhet i övriga Norden som en sträng åtgärd, men sedan dess har statsminister Mette Frederiksen hållit fler presskonferenser om nya restriktioner. I början var Danmark klart mer nedstängt än sina nordiska grannar men nu är landet först ute med att börja lätta på restriktionerna.

Frederiksen var omtyckt redan före coronakrisen kom, och stödet för henne och socialdemokraterna har stigit rekordartat under krisen.

I början av krisen var oppositionen närmast lamslagen och kom med väldigt lite utspel och kritik. De senaste dagarna har oppositionen vaknat till. Frederiksen har fått hård kritik för att inte från början ha involverat alla partier i planeringen av exitstrategin, och för att inte prioritera småföretagarna när lättnaderna införs.

Kritiken leds av Lars Løkke Rasmussen, tidigare statsminister och partiledare för konservativliberala Venstre, som är en av dem som menar att Danmark likt Sverige borde ha vågat lita på sina medborgares omdöme mer.

När det gäller Danmark ska också Grönland och Färöarna nämnas, båda i en exceptionell sits under coronakrisen: Färöarna har redan i ett tidigt skede börjat testa en hög andel av sin befolkning och på det sättet hållit spridningen under kontroll. Grönland hade väldigt få fall i början av epidemin och har lyckats hålla det så.

Island

Island drabbades alldeles i början av epidemin av en i förhållande till befolkningsmängden större smittspridning än andra nordiska länder, men fick den snabbt under kontroll med tidiga åtgärder. Landet gick tidigt in för att coronatesta en stor andel av befolkningen och har nu bland de mest omfattande coronatesterna i världen på sin befolkning på knappt 350 000.

Landet testade tidigt också symtomfria, och särskilt sådana som varit på resor till riskområden, och fick på det sättet snabbt kontroll över smittspridningen.

Norge

Norge införde tidigt en låg gräns på folkmängdssamlingar och började hårdbevaka sina gränser. I början av epidemin upplevdes en oro för att gränsstängningar inte hjälper när norrmännen så gärna reser inom landet under vårvintern.

Fjällbyarna vädjade till norrmännen att inte resa till fjällen nu, och till slut infördes förbud på att “dra på hytta” eller resa till en stuga utanför sin egen hemkommun. I ett land där stug- och fjällkulturen är så stark visade just det förbudet på lägets allvar.

Politiskt hade Norge en turbulent start på året när Fremskrittspartiet lämnade regeringen efter grälet om al-Hol-barnen. Det blev sedan det partiet som högljutt kom med krav på regeringen i början av coronakrisen, framför allt gällande ekonomiska stödåtgärder. Innan corona var stödet för statsminister Erna Solbergs parti Høyre lägre än på åratal, men precis som i de andra nordiska länderna har stödet för statsministerpartiet stigit under krisen som anses ha hanterats bra.

En alldeles unik situation Norge har är att landet inte behöver låna sig ur krisen utan kan ta pengar ur oljefonden.

Också Norge börjar nästa vecka lätta på restriktioner, först ut också här är öppnandet av daghem och veckan efter det skolorna för de yngre barnen. Men Norge är tydligt med att många restriktioner kommer att ligga kvar ännu länge.

Sverige

Sverige ligger mitt i Norden och är nästan dubbelt så stort som sina grannländer, och har dessutom gått in för lättare restriktioner. Sverige vidhåller att landet var ute med restriktioner i god tid och att restriktioner som litar på frivillighet och myndighetstilltro räcker. Det är Folkhälsomyndigheten som till stor del sköter kommunikationen om krisen, inte politikerna.

I början av krisen uppstod kritik om att restriktionerna hade för hårda konsekvenser för ekonomin. Det har också hela tiden förekommit kritik om att krisen inte tas på tillräckligt stort allvar. Men i det stora hela har stödet för Sveriges strategi varit starkt redan från början.

Opinionsmätningarna har visat att folket stöder inte bara åtgärderna utan också ger statsminister Stefan Löfven och socialdemokraterna ett starkare stöd än de haft på många år.

Sverigedemokraternas Jimmie Åkesson krävde i början att skolorna skulle stänga, och moderaternas Ulf Kristersson har krävt att coronatestandet ska utökas, men i det stora hela råder det än så länge politisk konsensus om att Sverige ska hålla fast vid sin linje.

En stor skillnad till alla andra länder just nu är att Sverige inte egentligen diskuterar exitstrategier. Folkhälsomyndigheten förklarar att tanken varit att införa hållbara restriktioner svenskarna kan leva med en längre tid.

Så rörde vi på oss

I alla nordiska länder har människors vardag påverkats av epidemin. Data från Apples kartnavigeringstjänst visar att danskarna och norrmännen var de som först slutade använda kollektivtrafik. Också svenskarna har rört sig mindre med lokaltrafik sedan mitten av mars men minskningen är ändå klart mindre än i övriga Norden.

Grafen visar hur antalet kartnavigeringar med lokaltrafik har förändrats sedan mitten på januari.

De nordiska börserna

De begränsande åtgärderna har bidragit till att begränsa smittan men har samtidigt en negativ effekt på ekonomin. Också Stockholmsbörsen har dykt trots att ekonomin har varit ett av motiven till att landet har undvikit att införa striktare begränsningar.

Alla branscher har inte påverkats negativt utan för till exempel hälso- och sjukvårdsbranchen har krisen varit lukrativ. Också dagligvaruhandeln har klarat sig bra. Värst är situationen för småföretagare och företag inom turism, kultur- och servicenäringar.

Den här grafen visar kursutvecklingen på de nordiska aktiebörserna sedan årsskiftet. Aktieindexen som jämförs gäller de mest omsatta bolagen på respektive börs och procentskalan visar värdeförändringen sedan årsskiftet. Kurserna vände neråt kring mitten av februari. Nedgången varade i ungefär en månad då indexen sjönk med omkring 30 procent. Efter det har det skett en viss återhämtning på de nordiska börserna. Börsen och realekonomin påverkar varandra men är ändå två olika saker. Många människors personliga ekonomi kan köras i botten utan att det märks på börsen.