Partipolitiker styr i nästan hälften av föreningarna som får miljonbidrag av Veikkaus – SFP:s Adlercreutz är en av dem: "Vi politiker har inte insyn i vem som får pengarna"
Är det rätt att politiker både legitimerar Veikkaus verksamhet och basar för föreningar som får miljoner i understöd av spelbolaget? Helsingin Sanomat pekar ut Anders Adlercreutz dubbla roller. Han vill gärna avskaffa spelautomaterna från butikerna – och se över Veikkaus marknadsföring.
I söndags publicerade Helsingin Sanomat en färsk undersökning, där det framkommer att partipolitiker som varit aktiva inom riks- och kommunpolitiken sitter som förtroendepersoner i 46 procent av de föreningar och organisationer som fick över en miljon euro i Veikkausbidrag åren 2017–2019.
En som pekas ut i artikeln är SFP:s Anders Adlercreutz. Han är riksdagsledamot och gruppordförande.
Adlercreutz är också ordförande för Förbundet Hem och skola och ersättare i nationaloperans och -balettens förvaltningsråd. Han välkomnar artikeln och all diskussion om monopolet.
– Transparens vinner vi alla på.
"Vi borde se över hur Veikkaus fungerar"
Adlercreutz är fembarnsförälder och var redan aktiv inom Förbundet Hem och skola innan han blev politiker.
– Det hade varit ett problem om jag tilldelade Hem och skola ett visst bidrag, men nu har jag ingen insyn i den processen. Jag har mycket större inflytande över hur skattemedel används, som gruppordförande för ett riksdagsparti, ett regeringsparti.
Adlercreutz vill föra fram att det är riksdagsledamöterna som stiftar lagar som gäller Veikkaus och i statsbudgeten stipuleras det vilken andel av Veikkaus vinst som ska gå till goda ändamål.
– Men vi politiker har inte insyn i vem som får pengarna. Det är en hemskt viktig och bra princip.
Det är jord- och skogsbruksministeriet, undervisnings- och kulturministeriet och social- och hälsovårdsministeriet som bestämmer vilka organisationer och föreningar som får bidragen.
I slutändan är det ändå politikerna som ger monopolet legitimitet och bestämmer om Finland ska öppna upp marknaden eller inte. Frågan är om politiker på dubbla stolar klarar av att agera neutralt.
Adlercreutz ställer sig i varje fall kritisk till hur monopolet förverkligas i dagsläget. Han tycker att vi borde se över hur Veikkaus fungerar.
– Personligen tycker jag att spelautomater inte borde finnas i butiker eller kiosker, de borde finnas i andra utrymmen lämpade bara för dem. Det ska inte vara så lätt att spela som det är i dag och jag tycker man kunde se över hela marknadsföringen.
Veikkaus bidragstagare finns här (social- och hälsovård), här (motion, kultur, vetenskap och ungdomsarbete) och här (hästsport).
Stormigt år bakom sig
De kritiska rösterna mot Veikkaus har höjts rejält det senaste året.
I fjol somras fick en misslyckad reklamkampanj många att gå i taket. Det ledde till att antalet spelmaskiner ska minska i affärerna och att bolaget ska se över sin marknadsföringsstrategi.
Uppståndelsen gjorde att debatten om spelmonopolet – som motiveras med att minska spelandets skadeverkningar – blossade upp på allvar.
Det är ett rent sammanträffande
I höstas skrev Konkurrens- och konsumentverket en ny rapport och konstaterade att Veikkaus borde reformeras, eftersom övervakningen inte är effektiv. I dagsläget är den politiska kopplingen stark.
Veikkaus vd Olli Sarekoski och vice-vd Velipekka Nimmikoski var till exempel tidigare aktiva inom Samlingspartiet.
– Det är ett rent sammanträffande, sade Sarekoski om saken till Talouselämä 2016.
Den täta och ibland komplicerade kopplingen till partipolitiken har granskats hårt det senaste året, bland annat av Yle Sporten.