Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Helsingfors får ris för info om corona bland somalier - "Utpekandet leder till att man skuldbelägger en grupp"

Från 2020
Uppdaterad 21.04.2020 15:39.
Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori.
Bildtext Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori (Saml) informerade förra veckan om att somaliska befolkningen drabbats speciellt hårt av coronavirus. Arkivbild.
Bild: Yle / Hanna Othman

Helsingfors stad informerade förra veckan om att somaliska befolkningen drabbats speciellt hårt av coronavirus. Helsingforssomaliern Ahmed Hassan säger att han känner sig stämplad av stadens besked. Från Diskrimineringsombudsmannen säger man att man ska akta sig för att peka ut grupper som smittospridare.

Den somaliska minoriteten i Helsingfors har drabbats hårt av coronaviruset. Hittils har 200 personer med somalisk bakgrund insjuknat och två har avlidit, uppger Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS. Det är en väldigt stor siffra, i förhållande till språkgruppens storlek.

Borgmästaren Jan Vapaavuori och HUS:s vd Juha Tuominen berättade om situationen i en direktsänd video.

Helsingforsaren Ahmed Hassan hörde om nyheten i medierna och kände sig arg och upprörd.

- Jag tycker staden borde ha berättat åt oss direkt om de kände sig oroade. Jag känner mig stämplad, alla tittade bara på mig då jag gick till butiken igår, säger Hassan dagen efter att videon sändes.

ahmed hassad
Bildtext Ahmed Hassan är en somalisk helsingforsare. Han berättar att han känt sig arg, upprörd och stämplad av stadens uttalande.
Bild: Yle/Carina Bruun

Stadens kommunikationsdirektör Liisa Kivelä säger att de hade fått ta del av de senaste siffrorna som visade att personer med somalisk bakgrund oftare hade smittats av Covid-19.

- Vi ville berätta om vår oro. Dessutom hade vi fått frågan om hur den somaliska minoriteten mår, eftersom de också i Stockholm varit bland de mest drabbade. Vi ville vara först med att berätta det, så att det inte kommer fram i något annat sammanhang, säger Kivelä.

Somaliska förbundets ordförande Mohammed Ali Jama ifrågasätter siffrorna som presenterats. Han säger att många vänt sig till förbundet efter att siffrorna gjordes offentliga, de är oroliga och kräver åtgärder.

Helsingfors stads kommunikationsdirektör Liisa Kivelä
Bildtext Liisa Kivelä är kommunikationsdirektör vid Helsingfors stad. Hon säger att rädsla för osakliga kommentarer inte kan få stå i vägen för en öppen dialog.
Bild: Axel Ridberg / Yle

Katri Linna är överinspektör vid Diskrimineringsombudsmannens kontor och säger att det kanske hade varit viktigare att börja en dialog med den utsatta gruppen i stället för att gå ut med det till resten av samhället.

Hon lyfter också upp problematiken i en kolumn på Diskrimineringsombudsmannens hemsida.

- Jag har ingen anledning att tro att Helsingfors agenda var någon annan än att se till att den somaliska minoriteten får tillräckligt med stöd. Men hur staden använder sig av sån här information är viktigt - och att de har en tydlig bild av vad de vill göra med den, säger Katri Linna.

Hon säger att man ska akta sig för att skapa motsättningar mellan grupper. På senaste tiden har det också pratats mycket om nylänningar och åldringar som två grupper mot resten av samhället.

Då det kommer till minoriteter är frågan ännu känsligare.

- Det finns rasistiska strömningar i dagens samhälle och det behöver inte bara vara från extrema grupper. Rasism kan också ta formen av omedveten misstänksamhet, som förstärks då man får information om en grupps utsatthet.

- I stället för att tänka på hur gruppen ska skyddas pekar man kanske ut dem i stället, vilket leder till att man skuldbelägger gruppen, säger Linna.

"Handlar inte bara om informationsbrist"

Katri Linna säger att det inte finns tillräckligt med information om sjukdomen och spridningen för att man ska kunna anta att det endast handlar om informationsbrist bland olika grupper, eller vissa kulturella beteendemönster. Erfarenhet från länder som Storbritannien, USA och Sverige pekar på att det handlar om socioekonomiska förhållanden.

I Sverige har inte bara den somaliska minoriteten pekats ut som överrepresenterade bland de smittade, utan också sverigefinnarna.

- Det handlar inte om ett beteendemönster som sverigefinnarna har, utan det är en grupp äldre människor som haft tunga jobb och som därmed har sämre hälsa, säger Linna.

Överinspektör Katri Linna vid Diskrimineringsombudsmannens byrå.
Bildtext Överinspektör Katri Linna.
Bild: Diskrimineringsombudsmannens byrå

Hon säger att människor tyvärr försöker hitta enkla förklaringar.

- Det är lättare att peka på en etnisk grupp än att acceptera att våra samhällen är sköra.

Många äldre känner sig också utpekade, och diskrimineringsombudsmannen har fått in en del frågor om att de som är äldre än 70 år ska isolera sig så gott som helt och hållet. Begränsningarna finns till för att skydda gruppen - men det är en balansgång, säger Linna.

Hon lyfter fram våra ledares roller i den här situationen.

- De måste poängtera att den här informationen handlar om gruppers utsatthet, inte om att skuldbelägga dem som potentiella smittspridare.

Programmet är inte längre tillgängligt

Yle sänder bland annat information om coronaviruset på somaliska, arabiska, kurdiska och persiska.

Artikeln är uppdaterad.

Kl. 15.15 den 21 april 2020 ändrades rubriken från '"Alla tittade då jag gick till butiken", säger Ahmed - Helsingfors får ris för info om corona bland somalier' till 'Helsingfors får ris för info om corona bland somalier - "Utpekandet leder till att man skuldbelägger en grupp"'. Huvudbilden ändrades också från Ahmed Hassan till Jan Vapaavuori. Ändringarna gjordes för att rubriken och bilden bättre skulle motsvara artikelns innehåll.