Lyxbåtar banar väg för lin som biomaterial

När lagstiftning och kunder ställer högre krav på miljövänlig produktion, ser företagen nya möjligheter att skapa nya material för sin tillverkning. Segelbåtstillverkaren Baltic Yachts kan bana väg för andra genom att ta lin till heders igen.

Kundkretsen som köper segelbåtar i mångmiljonklassen är en krävande grupp där kraven på miljötänk syns allt tydligare.

Företag som Baltic Yachts i Jakobstad lägger mycket vikt vid materialanvändningen. Men det är en tuff balans mellan hållbarhet, pris och funktion.

Deras senaste skapelse ska till hälften bestå av lin vilket har visat sig vara väl lämpat för båtindustrin. Skälen till materialval är flera.

- Lin har en vibrationsdämpande egenskap och är miljövänligt då det odlas i Europa. Dessutom tävlar grödan inte med matproduktion och kräver inget vatten vid framställningen, säger Pekka Laurila som är ansvarig för forskning och utveckling vid varvet.

Lin användbart och miljövänligt

Vid Baltic Yachts strävar man efter en grönare tillverkning och allt flera kunder ställer också krav på miljöaspekten i produkterna.

Deras nyskapelse, en 68 fots dagseglare, är till hälften tillverkad av lin - ett ekologiskt och välfungerande material.

Linet har under långa tider använts i textilindustrin. Men i takt med att den europeiska klädindustrin monterats ner finns det möjligheter för nya produkter att dra nytta av linet.

Nya sätt att använda lin gör det lämpligt för såväl skrov som interiör.

På Åbo Akademi har man sett intresset från den tillverkande industrin att allt mera satsa på ekologiska material.

Miljötänket utbrett bland företag

Stefan Willför, prorektor och professor i de förnybara materialens kemi vid Åbo Akademi har sett ett tilltagande intresse för att utveckla hållbara material, både inom forskarvärlden och från näringslivet.

- Nästan alla företag som kontaktar oss betonar strävan att bli mera ekologiska. Sen är frågan hur man får omstruktureringen lönsam. Den ekonomiska realiteten kommer ofta emot i något skede, säger Willför.

En utmaning är att tillverkningen är optimerad för de gamla, traditionella materialen. En fabrik kan behöva stora omställningar för att hantera nya material.

En nybyggd fabrik anpassad för biomaterial medför stora investeringar. Dessutom behövs användning för en kritisk mängd materialframställning för att nå lönsamhet.

Råmaterial kan bli brist

Pekka Laurila ser att deras båtvarv som en nischad aktör har en roll att ta fram innovativa lösningar som senare kan skalas upp och tillämpas av andra tillverkare.

Han hoppas och tror att också lin kan användas av allt fler andra fabrikanter på sikt. Ökar tillgången på råmaterial och produktionsmetoderna blir mera allmänna, sjunker priserna på sikt, förutspår han.

- I dag är lin dyrare än glasfiber men billigare än en del andra syntetiska material. Det blir kanske inte billigare än glasfiber, men priserna kommer säkert ner, säger Laurila.

Ersätter sällsynta trädslag

Redan används linet som en viktig komponent i skrovkonstruktionen, vilket har en mängd positiva effekter på båtens egenskaper. Därtill används lin idag som ersättning för teak och mahogny som traditionellt använts i båtbyggen men som klassas som kontroversiella material då regnskog skövlas för att förse marknaden med virke.

I dag kan också stor del av interiören göras av linväv som är både hållbart och anpassningsbart. Och det är inte bara båtindustrin som fattat tycke för lin.

- Jag vet att intresset blivit stort inom bilindustrin men också flygindustrin, där man idag använder lin för inredning eftersom fördelarna är stora.

Det finns också brobyggen där man använt lin som ett element. Men jag tänker mig också att man kunde använda lin i exempelvis vindkraftverk, säger Pekka Laurila.

På Åbo Akademi har framför allt fokuserat på biomaterial utvunna ur trä. Men inom exempelvis energiproduktion laborerar man med en bred materialpalett för att ersätta fossila material.

Nya möjligheter för jordbruket?

Stefan Willför ser att det finns potential för nya material som hampa och lin att öka i betydelse för finländska företag. Men ännu synt inte behovet i alla fall i lokal odling.

- Under en halv promille av all finländsk odlingsareal används för lin. Så det är ingen stor business i dagsläget. Men ökar behovet hos företagen, tilltar kanske intresset att odla lin. Ett annat problem är ifall intresset för lin växer mycket, så kanske råmaterialet inte räcker till, säger Willför.

Många möjliga material

Både Willför och Laurila ser potential i flera alternativa ekologiska grödor. Medan Willför nämner hampa som ett intressant material, gillar Laurila bambu.

Bägge tror att vi kommer att se försök, men också större satsningar på alternativa material i takt med att beroendet av oljebaserade produkter minskas.

- Vi har våra nischer - speciellt inom skogsindustrin - där Finland är starkt. Men allt mera utvecklas inom andra branscher, så idag försöker också mycket av den tunga industrin frångå användningen av oljebaserade material, säger Stefan Willför.