Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Olåsta dörrar och bristande skyddsutrustning mot coronavirus på vårdhem – vårdarfacken har samlat in vittnesmål om vård som inte uppfyller coronainstruktionerna

Från 2020
Vårdare skuffar rullstol, i vilken en äldre person sitter.
Bildtext THL:s direktiv är att personal inom social- och hälsovården ska testas om de uppvisar symptom eller om det finns någon annan orsak att misstänka att de kan ha smittats. Arkivbild.
Bild: Eleni Paspatis / Yle

Försummelser har skett inom både offentlig och privat vård, rapporterar Yle Uutiset. Exemplen är flera och både vårdare och de vårdade har utsatts för risker.

När skyddsrockarna tar slut används regnrockar eller avfallspåsar. En del vårdhem “läcker”, det vill säga dörrarna öppnas för utomstående och folk kan komma och äta mat på boendet. Ett coronavirustest tas endast i undantagsfall eftersom 200 euro är ett alltför svidande pris för ett litet vårdbolag.

Det här är några av exemplen som vårdfacken har stött på under coronakrisen.

Vedertaget bruk är inte så vedertaget om man jämför olika vårdinrättningar. Vissa bolagen verkar tro att “smittan inte angår oss” och Social- och hälsovårdsministeriets instruktioner tas inte på allvar.

Närvårdare och primärskötare är de som håller igång verksamheten på många vårdhem och inom hemvården. Det är också de som kommer med flest vittnesmål om att instruktionerna har negligerats.

Vårdhem är inget undantag vad gäller restriktioner

De äldre personer som bor på vårdhem ska skyddas på flera sätt. Gäster är inte tillåtna eftersom äldre tillhör riskgruppen för coronavirus.

Silja Paavola är ordförande för närvårdar- och primärskötarförbundet Super. Hon förundras av hur slapphänt situationen har skötts.

– Utomstående har fått äta i de äldres gemensamma lokaler. I normala fall kan det anses vara bra, men så är det inte nu, nämner Paavola som ett exempel.

Matbord med använda kärl. Äldre personer sitter runt bordet.
Bildtext Vem som helst borde inte få äta i samma rum som de som bor på vårdhem så länge coronaviruset är i rörelse.
Bild: Yle/Toni Pitkänen

Hon tycker också att det är märkligt att större skaror med människor får äta i samma sal trots att samlingar med över tio personer är förbjudna.

– Samlingsförbudet gäller också på vårdhem. Även om man tror att det inte finns coronavirus på vårdhemmet, så borde man absolut hålla sig till restriktionerna.

Päivi Niemi-Laine är ordförande för Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdet, JHL. Hon har hört om liknande erfarenheter.

– Vi känner till platser där dörrarna inte har stängts för utomstående, personal har bytts ut i stor grad och det har inte funnits skyddsutrustning, säger Niemi-Laine.

Vårdare här rättighet och skyldighet att bära fullständig skyddsutrustning

Det finns också ofullständiga direktiv om skyddsutrustning på många håll. Vårdare har till och med uppmanats att använda tubmössor som skydd i brist på adekvat skyddsutrustning.

Silja Paavola konstaterar att privatpersoner gott kan använda hurdana masker som helst, men yrkesfolk har rättighet och skyldighet att skydda både sig själva och sina patienter.

– En tygmask kan hjälpa om man inte vill smitta andra. Men en vårdare som tar hand om en coronapatient måste bära fullständig skyddsutrustning, säger Paavola.

En sjukskötare i skyddsutrustning står vid ett fönster.
Bildtext Vårdare borde ha rätt att få den skyddsutrustning de behöver.
Bild: Lehtikuva

Bristen gäller inte bara andningsskydd, utan också skyddsrockar.

Kaija Ojanperä, arbetsmiljöexpert vid social- och hälsovårdens fackorganisation Tehy, säger att bristen är ett faktum också inom den specialiserade sjukvården.

– När skyddsrockarna har tagit slut har man tagit fram engångsregnrockar eller till och med skydd som har gjorts av avfallspåsar, säger Ojanperä.

Brist på resurser får inte bli ett hinder

Enligt regeringen ska Finland utöka antalet coronatester.

THL:s direktiv är att personal inom social- och hälsovården ska testas om de uppvisar symptom eller om det finns någon annan orsak att misstänka att de kan ha smittats.

Trots det finns det ingen garanti för att man får ett test.

Supers ordförande Silja Paavola kräver fler tester i vårdhem. Hon anser att det är befängt att tänka sig att testerna ska göras utanför lokalerna.

– Om en patient eller en vårdare insjuknar så ska alla som har haft samröre med den smittade testas. Till och med vårdare som är lediga ska kallas in till tester.

En skral kassa får inte vara ett hinder, slår Paavola fast.

– Testet kostar 198 euro, enligt smittskyddslagen får man FPA-ersättning för det. Små företag har inte nödvändigtvis pengar att ta ifrån. Det här får aldrig bli en stötesten!

Att värna om liv och hälsa är något som inte är en förhandlingsfråga

Även Tehy har samlat in vårdarnas erfarenheter av att få testas. Kaija Ojanperä medger att det verkade bräckligt till att börja med.

– Numera börjar det se ut som om det går rätt bra att få ett test, säger Ojanperä.

Ett coronavirustest som är på väg ut på marknaden förevisas i Belgien.
Bildtext Det finns redan en del sätt att testa vid misstänkt coronasmitta. Det här testet är på väg ut på marknaden i Belgien inom kort.
Bild: Rex Features/All Over Press

Vårdarfacken har ett stort, gemensamt bekymmer. Social- och hälsovårdsministeriets coronadirektiv är endast rekommendationer, inte plikter och skyldigheter.

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine kräver en förändring i snabb takt.

– Det är märkligt att man kan prata om arbetarskydd som en rekommendation. Vi önskar att Social- och hälsovårdsministeriet tar itu med det här ordentligt. Man kan inte bara säga att vi inte har skyddsmasker eller annan utrustning att erbjuda just nu.

– Att värna om liv och hälsa är något som inte är en förhandlingsfråga, säger Niemi-Laine.

Texten är en översättning av Yle Uutisets artikel Hoitajaliitot ihmettelevät, miksei koronaohjeista piitata: Vanhusten hoivakotien ovia pidetään auki ja hoitajien suojaksi tarjotaan putkihuivia av Kristiina Tolkki. Översättningen är gjord av Jonas Blomqvist.

Diskussion om artikeln