Fortfarande oklart hur Kårkullas verksamhet ska ordnas efter vårdreformen – vill skapa enhetligt samarbetsområde över landskapsgränserna

Ännu har Social- och hälsovårdsministeriet inte tagit ställning till den föreslagna modellen som Folktinget tillsammans med svenska vårdaktörer sammanställt över hur den svenskspråkiga servicen ska skötas i framtiden.

Ansvaret för att ordna och producera social- och hälsovårdstjänster överförs i samband med den kommande vårdreformen till de nya landskapen.

Folktinget har tillsammans med svenska vårdaktörer presenterat en modell som går ut på att skapa ett samarbetsområde mellan de tvåspråkiga landskapen. Samarbetsområdet skulle ha en lagstadgad skyldighet att samarbeta kring ordnandet av svenskspråkig service i landet.

Det föreslagna samarbetsområdet skulle sträcka sig över gränserna i de tvåspråkiga landskapen samt specialsjukvårdsdistriktens gränser och fungera separat från dem.

– Syftet är att man ska garantera den svenskspråkiga servicen också till klientgrupper som är väldigt få till antalet, förklarar Kårkullas samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt.

Kårkulla samkommun erbjuder svenskspråkig service för personer med utvecklingsstörningar.

Ännu ingen respons

Om landskapen i stället själva ska ordna servicen är Ulfstedt rädd för att den svenska servicen är hotad i landskap där den svenskspråkiga befolkningen är liten i proportion till den finskspråkiga. Det här ser Ulfstedt som det värsta tänkbara scenariot gällande vårdreformen.

– De tvåspråkiga lösningarna har en tendens att över tid bli finskspråkiga, säger Ulfstedt.

För att förhindra att det här händer är det därför viktigt enligt Ulfstedt att skapa ett samarbetsområde över landskapsgränserna. Men i det här skedet har social- och hälsovårdsministeriet inte gett något utlåtande om planen. Ulfstedt tror bland annat att coronakrisen gjort att besluten dragit ut på tiden.

Ulfstedt säger att hon inte heller fått någon feedback av kommunerna eller landskapen på den föreslagna modellen.

Betydande konsekvenser när vårdreformen inte går vidare

Att besluten gällande vårdreformen drar ut på tiden har haft flera konsekvenser för Kårkullas verksamhet. Ulfstedt berättar att man i flera års tid lät bli att investera i exempelvis fastigheter och nya it-system eftersom vårdreformen skulle träda i kraft, och då var det ingen idé att satsa på nybygge.

– Det här har gjort att vi inte kunnat erbjuda krisvård i den grad som kommunerna har önskat för att vi inte haft utrymmen, säger Ulfstedt. Det går inte att ordna krisvård i samband med ett vanligt boende till exempel.

När vårdreformen trots allt senarelades blev man till sist tvungen att agera och investera för att kunna erbjuda all service. Kårkulla ansökte då och beviljades dispens av social- och hälsovårdsministeriet för att bygga en fastighet för kris, undersökning och rehabilitering (KUR) som blev färdig för cirka en månad sedan.

Men också it-systemen är föråldrade, berättar Ulfstedt.

– Vi har liksom stått mellan myndighetskraven på it-system och frågan om det är ändamålsenligt att gå in för dyra, nya program och processer innan man vet hur reformen utfaller.

Besvärligt med oro och otrygghet

Enligt Ulfstedt försöker man nu sprida ut utgifterna och effektivera på annat håll så att inte de ekonomiska konsekvenserna ska bli så stora. Dessutom skapar obeslutsamheten oro och ovisshet.

– Skulle man veta klart och tydligt att det här är dit vi är på väg så skulle det vara väldigt mycket enklare att sätta krut på att omforma och omorganisera verksamheten till det, säger Ulfstedt.

Lagförslagen för social- och hälsovårdsreformen torde komma på remissrunda under våren 2020.