Analys: Felbedömningar och populism i debatten om företagsstöden
Det verkar som om det har gjorts felbedömningar i hur företagsstöd riktas under coronakrisen. Samtidigt förekommer också populism i den offentliga debatten, skriver Svenska Yles politiska reporter Anders Karlsson.
Regeringens beslut att rikta en del stöd till företag som drabbats av coronakrisen via Business Finland har debatterats. Pengar har delats ut till instanser, som fått folket att höja på ögonbrynen.
Man kan fråga sig hur stor nöd det är i ett bolag som ger tillbaka stödpengar under coronakrisen
Samtidigt som många företag lider av akut kris och sätter lapp på luckan, har massmedierna rapporterat om konsulter, riksdagspolitiker, kändisar och verkställande direktörer som kasserat in för sina sidoprojekt.
Det är tillåtet att idka företagsverksamhet och ansöka om stöd. Samtidigt uppstår känslan att stödpengarna inte har riktats optimalt och att skickliga skribenter kunnat skriva rätt slags ansökningar.
En del har till och med returnerat pengar då det blivit uppståndelse. Man kan fråga sig hur stor nöd det är i ett bolag som ger tillbaka stödpengar under coronakrisen.
Existerande verktyg valdes
Varför valde regeringen Business Finland som en av kanalerna för stöden? Business Finland beviljar enligt sin egen beskrivning finansiering för forsknings- och utvecklingsprojekt.
Det var bråttom och hårt tryck. Det skulle inte ha varit bra att prata om arbetsgrupper, grundlig beredning av ny lagstiftning och organisationer som kanske är i funktion om ett år. Man valde existerande verktyg.
Näringsminister Mika Lintilä (C) talade om att ”ansökningarna ska tolkas brett”. På torsdagens muntliga frågestund i riksdagen sade han att lagen naturligtvis ska följas.
Trodde regeringen att reglerna tänjer mer än vad de gjorde? Det hade varit möjligt att förutspå problemen bättre och börja med att justera reglerna. Vilket kanske hade fördröjt utbetalningarna.
Kunskap och efterklokhet
Samtidigt som det ser ut som att det har gjorts felbedömningar i hur företagsstöden riktas under coronakrisen förekommer också populism i den offentliga debatten.
Först hette det att regeringen ska satsa allt som satsas kan för att rädda företagen. Nu får det kosta och tas lån, huvudsaken är att det delas ut, var jargongen. Sedan blev det liv då pengar snabbt började delas ut och verktygen inte var optimalt kalibrerade.
Visst borde regeringen ha förstått bättre. Det fanns företagarorganisationer och ekonomiskt insatta politiker som kom med varningar. Samtidigt kan ingen förutspå krisen till fullo.
Regeringen försöker nu justera sin stödpolitik och komma på nya sätt att hjälpa företagen. De verkliga problemen har vi framför oss. Alla kommer inte att vara nöjda i fortsättningen heller.