Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Företagen behöver helt nya stödåtgärder, anser specialistgruppens Vihriälä: ”Tar alltför länge att få pengar till dem som behöver”

Från 2020
Vesa Vihriälä bläddrar i papper, fotograferad underifrån.
Bildtext Vesa Vihriälä anser att det är mycket viktigt att se till att företagssektorn inte tar alltför stor skada på grund av coronakrisen.
Bild: Antti Haanpää / Yle

Det borde vara lättare att se till att företagsstöden går till rätt adress, anser arbetslivsprofessor Vesa Vihriälä. Enligt uppgifter till Helsingin Sanomat har Vihriäläs ekonomiska specialistgrupp utformat en stödmodell där lönekostnader och fasta kostnader skulle ersättas.

– Det viktiga nu är att se till att företagssektorn inte tar alltför stor skada. För att göra det måste man införa helt nya stödåtgärder, säger Vesa Vihriälä, arbetslivsprofessor vid Helsingfors universitet.

Vihriälä leder den specialistgrupp som fått uppdraget att komma på hur man kan begränsa de ekonomiska skadorna av coronakrisen och hur den finländska ekonomin ska komma på fötter igen när krisen är över.

Om man har en mycket komplicerad process tar det alltför mycket tid att få pengar till dem som behöver det

Vesa Vihriälä, arbetslivsprofessor vid Helsingfors universitet

Krisgruppen har enligt uppgifter till Helsingin Sanomat utarbetat en ny stödmodell för företag som drabbats ekonomiskt av coronapandemin.

Vihriälä vill till Svenska Yle inte kommentera tidningens uppgifter, men han konstaterar att det finns problem med det nuvarande stödsystemet.

– Lagstiftningen är begränsande. Och om man har en mycket komplicerad process tar det alltför mycket tid att få pengar till dem som behöver det. Det borde vara lättare, säger han.

Ersättning för fasta kostnader och löner

Enligt Helsingin Sanomat går specialistgruppens modell ut på att hårt drabbade företag skulle ersättas för en del av sina fasta kostnader.

Det skulle alltså handla om direkta krisstöd i stil med de som tagits i bruk i Danmark och Norge.

– Man kunde titta på det som gjorts i Danmark och Norge och se hur det kan tillämpas på våra förhållanden, säger Vihriälä utan att specifikt kommentera modellen som presenteras i tidningen.

Enligt den här modellen räknas även lönekostnader till fasta kostnader. Tanken är att på så sätt motivera företag att undvika permitteringar och uppsägningar.

Stödbehovet skulle grunda sig på hur mycket företagens omsättningar har minskat på grund av coronakrisen.

Hur mycket omsättningen måste minska för att ett företag ska vara berättigat till stöd och hur stor del av kostnaderna som ska ersättas har inte slagits fast.

Det är också oklart vad den här modellen skulle kosta staten.

Regeringen pressad att ta fram nya lösningar

Regeringen har på fredagen samlats för att diskutera företagsstöden. Efter de senaste dagarnas hårda kritik mot hur stöden fördelas finns det press på att snabbt komma överens om bättre lösningar.

Kritiken har i första hand riktat sig mot de investeringsstöd som Business Finland beviljar.

Det är mycket svårt att skapa effektiva och rättvisa medel för att få stödet till dem som behöver

Vesa Vihriälä, arbetslivsprofessor vid Helsingfors universitet

Enligt stadgarna kan Business Finland endast bevilja stöd för utveckling, vilket innebär att företag som behöver pengar till akuta utgifter såsom hyror och löner inte har något att hämta hos bolaget.

Arbetslivsprofessor Vihriälä vill inte säga att det nuvarande systemet har fungerat dåligt – utan betonar att det situationen är komplicerad.

– Det är mycket svårt att skapa effektiva och rättvisa medel för att få stödet till dem som behöver och inte till dem som inte behöver, säger han.

Regeringen har hittills riktat 1,45 miljarder euro till direkta företagsstöd på grund av coronakrisen.

Stöden delas ut via Business Finland, NTM-centralerna och kommunerna. Business Finland står för den klart största delen av finansieringen med 800 miljoner euro.

Diskussion om artikeln