Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Ta spårvagnen från Vasklot till Seinäjoki – rapport talar för duospårväg

Från 2020
Spårjokern vid Ring I i Esbo
Bildtext Arkivbild.
Bild: Mikko Uro / Ramboll Finland Oy

En sorts spårvagn som trafikerar mellan Vasa och Seinäjoki och Kaskö - hur låter det? Landskapskapsförbunden vill utnyttja järnvägen bättre när andra aktörer än VR ges möjlighet till persontrafik.

Landskapsförbunden i Österbotten och Södra. Österbotten har tillsammans utrett möjligheten för att trafikera med så kallad Duospårvagn i och mellan städerna. En Duospårvagn är i princip som en något större stadsspårvagn som använder det befintliga järnvägsnätet.

Duospårvagnar används på ett tjugotal områden i Europa, den närmaste finns i Aarhus-området i Danmark.

Järnvägsspår
Bildtext Järnvägen på Vasklot.
Bild: Yle/Chanette Härus

Enligt utredningen skulle Duospårvagnen trafikera från Vasklot hamn till Seinäjoki. Hela sträcka skulle ta mellan 70 och 80 minuter. Idag åker man tåg mellan järnvägsstationen i Vasa och Seinäjoki station på drygt 50 minuter.

Tanken är alltså att kombinera både lokaltrafik inom staden med regionaltrafik inom pendlingsområdet. Längs järnvägen skulle stationerna i Laihela, Storkyro och Ylistaro igen öppnas för persontrafik. I Tervajoki stannar tågen också i dagsläget.

Skylt där det står Ylistaro
Bildtext Ylistaro station.
Bild: YLE/Rolf Granqvist

I Vasa skulle spårvagnen i det första skedet ha sex hållplatser - Vasklot hamn, Metviken, Järnvägsstationen, Strömberg Park, Liselund och Gamla Vasa. I utredningen har man föreslagit en till station på Vasklot någon gång i framtiden om och när antalet bostäder på ön växer, samt en till hållplats vid Roparnäsvägen. Dessutom finns naturligtvis en spårreservering för Gigafactory-området och en möjlig sträckning via flygplatsen och Runsor finns också i framtidsplanerna.

Men det är pendlarna som man i första hand vill plocka upp med Duospårvagnen. Samhällena längs järnvägen är starkt kopplade till Vasa respektive Seinäjoki i form av jobbpendling och idag pendlar de flesta med bil. Med tillräcklig kapacitet och attraktiva tidtabeller skulle pendlarna lockas att ta Duospårvagnen i stället.

Konkurrerar inte med tåget

Meningen är inte heller att det här på något vis ska ersätta tågtrafiken mellan Vasa och Seinäjoki, den betjänar en annan kundgrupp. Men duospårvagnen och tågen använder samma spår, och det innebär naturligtvis en utmaning, eftersom järnvägen mellan Vasa och Seinäjoki består av endast ett spår.

Det ställer krav på järnvägen, särskilt vid stationerna som måste ha nya spår som duospårvagnen kan använda för att möta eller släppa förbi ett fjärrtåg. Förutom själva spårvagnarna så är det i infrastruktur i form av de här spåren och nya perronger på både befintliga och framtida stationer och hållplatser som de stora kostnaderna uppkommer.

Tåg ilar förbi ställe där banarbeten pågår.
Bildtext En del banarbeten behövs.
Bild: Trafikverket

För sträckan mellan Seinäjoki och Vasklot hamn beräknas investeringarna i själva järnvägen uppgå till minst 26 miljoner euro. Utöver det kostar varje vagn närmare fem miljoner euro i dagsläget och i rapporten har man kommit till att trafiken mellan Vasa och Seinäjoki skulle kräva fem vagnar.

I rapporten räknar man med att ungefär en miljon resor per år skulle göras med Duospårvagnen mellan Vasa och Seinäjoki.

Trafik till Kaskö också en möjlighet

I rapporten utreds också möjligheterna för duospårvagnen på järnvägen mellan Seinäjoki och Kaskö. Här laborerar rapporten med ett par olika alternativ. Till exempel om all trafik ska gå ända till Kaskö, eller om spårvagnen ska vända i Kauhajoki.

Enligt rapporten skulle Duospårvagnen kunna hålla en högre hastighet på Kasköbanan än vad godstågen gör idag. Ett frågetecken är ändå järnvägens skick och banägaren Trafikledsverkets vilja och ambitioner med järnvägssträckan. Till exempel skulle järnvägen behöva elektrifieras, åtminstone delvis.

Plankorsning i Kaskö
Bildtext Järnvägen i Kaskö går ut till hamnen.
Bild: Yle/Roger Källman

I rapporten konstateras att investeringarna på Kasköbanan är i storleksordningen 15-20 miljoner euro, men de innehåller inte en grundförbättring eller en elektrifiering av järnvägen.

Persontrafiken på räls öppnas för andra aktörer än VR om några år och kommunerna och landskapen skulle i teorin kunna inleda trafik från och med 2024. Rapporten konstaterar dock att det från beslut till trafikstart är mellan fyra och sex år, och ett beslut torde i dagsläget ligga åtminstone ett par år in i framtiden.

Diskussion om artikeln