Sipri: Världens militärutgifter slog nytt tioårsrekord i fjol - men coronapandemin minskar nya vapenköp

Världens gemensamma militärutgifter trappades upp betydligt i fjol enligt fredsforskningsinstitutet Sipri i Stockholm. Världens länder använde nästan 1 800 miljarder euro för vapenköp - det är en ökning på 3,6 procent jämfört med året innan och den högsta siffran på tio år.

- Militära utgifter nådde sin högsta nivå sedan slutet av kalla kriget, konstaterade forskaren Nan Tian då han presenterade Sipris årsbok.

Det är främst kärnvapenmakter som USA, Kina och Indien som lägger ut mer på sitt försvar.

USA:s vapenköp växte med över fem procent och försvarsministeriet Pentagon står nu för hela 38 procent av världens sammanlagda vapenköp.

Kina och Indien fanns för första gången i topp tre, då Kina köpte vapen för drygt 240 miljarder euro och Indien för över 65 miljarder euro.

Ländernas militärutgifter ökade med mer än fem procent, men statistiken kan vara missvisande eftersom länderna inte är fullt transparenta i sina vapenköp.

Kina vill bli supermakt

Kinas kraftigt växande militärutgifter återspeglar landets ekonomi och ambitioner på att utveckla en militär av världsklass.

- Kina har öppet slagit fast att det vill tävla med USA om ställningen som en militär supermakt, säger Sipris forskare Nan Tian.

Kinas ambitioner förklarar delvis också varför Indien numera är så framträdande.

- Spänningar i Indien samt rivaliteten med Kina och Pakistan är det som främst driver Indiens vapenanskaffningar, säger forskaren Siemon Wezeman på Sipri.

Ryssland och Saudiarabien hör också till de fem största vapenköparna, som tillsammans stod för över 60 procent av världens vapenköp.

Anmärkningsvärt är att Tyskland ökade sina militärutgifter med över tio procent, vilket var den största procentuella ökningen bland de femton länderna i topp.

Tyskland lade ut drygt 45 miljarder euro på militärmateriel av olika slag i fjol, vilket delvis kan förklaras med hotet från Ryssland.

Corona sätter stopp för vapenköp

Nan Tian säger att militärutgifterna har fortsatt att växa fram till nu, men coronapandemin kommer antagligen att vända på trenden.

Världen drabbas i år av recession och de flesta länder tvingas väga militärutgifter mot andra sektorer så som hälsovård och utbildning som nu kräver större resurser.

- Det är högst troligt att det här får stor effekt på militära utgifter, säger Nan Tian.

Han jämför läget med finanskrisen år 2008, då militärutgifterna krympte i flera år efter krisen.

- Vi kanske ser att militärutgifterna minskar i ett eller tre år, men sedan börjar de stiga igen, förutspår Nan Tian.

Källor: Sipri, AFP