Spotlights kartläggning: Brist på skyddsutrustning i Svenskfinland

Spotlights kartläggning visar att kommunerna har problem med att skydda de äldre på äldreboenden mot coronasmitta. Det råder brist på skyddsutrustning i flera kommuner, och om det blir en epidemi på äldreboenden räcker personalen inte till.

Det största problemet är att kommunerna inte har tillräckligt med andningsskydd för dem som arbetar inom vården. Uppgifterna är insamlade under förra veckan mellan den 22– 24 april.

Efterfrågan på andningsskydd av tyg som kan tvättas har ökat kraftigt efter Social- och hälsovårdsministeriets direktiv den 9.4 om att hemvården ska använda andningsskydd vid klientbesök hos äldre.

Inom äldreomsorgen i Vasa har det rått brist på munskydd, skyddsmasker och andningsskydd under hela den period som coronaepidemin har pågått i Finland.

– Därför har vi varit tvungna att begränsa deras användning till sådana situationer där det kan finnas en misstanke om smitta, säger Leif Holmlund, direktör för hem- och anstaltsvården vid Vasa stad.

I praktiken innebär det att ingen skyddsutrustning används när två symptomfria möts. Det är problematiskt eftersom en smittbärande person kan sprida viruset vidare redan 1–2 dygn innan symptomen börjar.

– Det är olyckligt att vi inte har kunnat följa de riktlinjer som Social- och hälsovårdsministeriet har dragit upp. Men om det inte finns skyddsutrustning så finns det inte, säger Holmlund.

De riktlinjer som hem- och anstaltsvården i Vasa följer har dragits upp av läkare för infektionssjukdomar vid Vasa centralsjukhus.

– Hemvården gör 33 000 besök per månad och vi har hittills inte haft tillräckligt med munskydd för så många besök, säger Leif Holmlund.

Situationen kommer nu att förbättras

Holmlund säger att situationen har blivit bättre den 27.4 när hemvården får lokalt producerade masker.

– Nu har vi betydligt bättre tillgång till munskydd som kan tvättas, så det blir en klar förbättring. Vårdarna ska nu ha tillgång till den skyddsutrustning de behöver, säger Holmlund.

Han bedömer att de lokalt tillverkade maskerna borde räcka till även om coronaepidemin blir långvarig.

Engångsskydd används för flera klientkontakter

Sjundeå, Pargas, Kaskö, Esbo, Hangö, Kimitoön och Närpes har brist på andningsskydd av tyg. I Åbo har staden ont om både tygskydd och kirurgiska skydd.

I Sjundeå använder man kirurgiska mun- och nässkydd som är engångsskydd, men skötare på bäddavdelningen vid Sjundeå hälsovårdscentral kan under dagen tvingas använda samma skydd vid flera klientkontakter.

– För skötarna är det inte så roligt att gå runt med samma mask hela tiden, säger Sjundeå grundtrygghetsdirektör Cathrinne Wetterstrand.

Sjundeå och Borgå fick en försändelse med andningsskydd från Försörjningsberedskapscentralen, men tvingades skicka dem tillbaka eftersom de inte uppfyllde kraven.

Också Esbo i finns regler för hur många andningsskydd en vårdare kan använda. I äldreomsorgen handlar det om högst sju skydd per dag. När skydden är på upphällning prioriteras intensivvården.

Priserna på skydd har stigit i snabb takt

För att klara av situationen har Sjundeå gjort flera beställningar på skydd. De har också beställt av privata aktörer eftersom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HUS ransonerar leveranserna till kommunerna.

– Det blir mycket dyrare för priserna har stigit kraftigt, konstaterar Cathrine Wetterstrand.

Situationen är liknande i Jakobstad. Personalen tvingas också där använda de kirurgiska engångsskydden för flera klientkontakter per dag.

När staden har försökt beställa andningsskydd av tyg har svaret varit att leveransen kommer först i mitten av juni.

Flera kommuner har gått in för att själva tillverka andningsskydd av tyg och också privatpersoner har hjälpt till med att sy upp andningsskydd. Egen tillverkning finns i Grankulla, Borgå, Karleby och Närpes.

Lager från tidigare hjälper

Det finns kommuner där situationen är bra. Sibbo och Kristinestad har till exempel haft ett lager med andningsskydd från tidigare och det borde räcka i flera veckor.

– Men vi beställer hela tiden mera, förklarar Leena Kokko social- och hälsovårdsdirektör i Sibbo.

När det gäller ansiktsvisir och skyddsrockar, det vill säga den skyddsutrustning som behövs när en person har fått smittan eller misstänks vara smittad, är läget bättre i flera kommuner. Men Lappträsk, Korsnäs, Hangö och Kyrkslätt har brist på ansiktsvisir.

– Tidigare fanns det inte visir att tillgå tillräckligt, men nu har vi fått så vi klarar oss, berättar Pargas äldreomsorgschef Camilla Bergman-Kärpijoki.

Regnrockar i stället för skyddsrockar

I Hangö är situationen sämre.

– Det går inte att få tag på ansiktsvisir, förklarar Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander.

En del kommuner har också brist på skyddsrockar. När Sibbo inte har fått in mera skyddsrockar har kommunen skaffat regnrockar för att ha i reserv.

– När skyddsrockarna tar slut så har vi åtminstone regnrockar att ta till, säger Leena Kokko, social- och hälsovårdsdirektör i Sibbo.

Sammanfattningsvis måste kommunerna hela tiden se över sina lager och beställa mera skyddsutrustning. Beställningarna går ofta via sjukvårdsdistriktet, men därifrån får kommunerna inte alltid vad de behöver.

Många direktiv att hålla reda på

Kommunerna får hela tiden flera direktiv från Institutet för Hälsa och välfärd THL, social- och hälsovårdsministeriet samt sjukvårdsdistriktet.

Äldreomsorgscheferna i kommunerna försäkrar att personalen hinner sätta sig in alla direktiv, men:

– Problemet är att det kommer olika direktiv från alla håll och de har lite olika linjedragningar, säger äldreomsorgschef Camilla Bergman-Kärpijoki i Pargas.

– Det har varit olika direktiv från olika håll vad gäller skyddsutrustningen, förklarar Elisabeth Kajander, som är grundtrygghetsdirektör i Hangö.

Många kommuner som svarat på våra frågor har sagt att de i första hand följer sjukvårdsdistriktets rekommendationer.

Samtidigt planerar Social- och hälsovårdsministeriet att ersätta de tidigare anvisningarna och det har väckt protester.

Personalbrist om epidemin slår till

Alla kommuner meddelar att de klarar av situationen nu med nuvarande personalstyrka. Undantaget är Kaskö där staden kallat in några pensionerade vårdare som vikarier.

Flera kommuner har flyttat över närvårdare från bildningssektorn till äldrevården, men frågan är vad som händer om en epidemi bryter ut.

– Varje människa i personalen måste nu försöka hålla sig frisk, förklarar Elisabeth Sjöberg, chef för vårdarbetet i Kristinestad.

– Personalen räcker just nu men jag är rädd för vad som händer om coronan kommer, säger Eva Manelius som är äldreomsorgschef för Kimitoöns kommun.

– Redan nu är det svårt att få vikarier. Det är ett enda pusslande, säger Elisabeth Kajander i Hangö.

Huvudstadsregionen värst drabbad

Inom äldrevården har fram till senaste fredag 24.4 huvudstadsregionen och Åbo drabbats av coronaepidemin. Flera äldre på äldreboenden i huvustadsregionen har dött av covid-19.

I Helsingfors har över 50 äldre inom äldreboenden dött. Senaste vecka (v. 17) dog tio patienter på Gårdsbacka seniorhem.

På Mehiläinens äldreboende Mainiokoti i Esbo har 10 personer dött. Regionförvaltningsverket granskar nu hemmet.

I Esbo har 30 klienter insjuknat i covid-19. I Grankulla och Sibbo har två fall av smitta bekräftats inom äldrevården fram till fredagen den 24.4. Det handlar om en person inom stödtjänsterna för Villa Breda i Grankulla och en hemvårdare i Sibbo.

Enligt kommunernas tjänstemän i Grankulla och Sibbo har de här anställda inte smittat ner några äldre klienter. Hemvårdaren i Sibbo var på semester när coronasmittan uppdagades.

Vid tidpunkten för vår kartläggning (fredagen den 24.4.) hade två äldre på stadens äldreboende i Åbo dött och 18 klienter på äldreboenden i Åbo hade blivit smittade.