Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Svårt att vara miljövänlig i hämtmatstider, men här får kunden gärna köpa lunch i egen låda

Från 2020
En man lagar take away portioner i ett café
Bildtext Restaurangägare Ralf Degerth står med lunchlådor i plast. Men kunder får gärna ha med egen lunchbox.
Bild: Arash Matin/Yle

Vid middagstid brukar Ralf Degerths lunchcafé vara smockfullt och det kan vara svårt att hitta ett ledigt bord. Nu är klockan halv ett och det enda som hörs då man stiger in är ett surrande från kyldisken. Matborden gapar tomma.

Då caféet på grund av regeringens coronarestriktioner inte längre fick servera mat till kunder i restaurangen blev alla i personalen utom kocken permitterade.

Chocken var stor, men efter någon dag beslöt de sig för att testa att sälja hämtmat - och det visade sig vara lyckat. Många stamkunder kom tillbaka och under ett par dagar per vecka är det nu möjligt för kunder att ta med sig lunchmat hem.

Men samtidigt uppstod ett nytt problem - plastaskarna.

Take away-boxar i ett café
Bildtext Plastaskarna för hämtmaten är långt ifrån ekologiska.
Bild: Arash Matin/Yle

- Vi har alltid velat vara miljövänliga och sortera skräp så långt som möjligt. Men i och med hämtmaten går det åt stora mängder plastaskar som folk tar hem maten i, det är inte speciellt miljövänligt, säger Degerth.

Det här har Degerth försökt lösa på olika sätt, bland annat genom att uppmuntra kunderna att hämta lunchen i egna kärl.

- Vi kan inte förutsätta att man gör det, men vissa kunder tar gärna med en egen ask som de får lunchen i. Det är vi väldigt tacksamma för, säger Degerth.

Dessutom försöker caféet utnyttja alla förpackningar som de själva har i hyllorna.

- Soppor säljer vi gärna i burkar som vi får in då vi köper egna råvaror, som stora gräddfils- eller yoghurtburkar på 1, 2 eller 5 liter. Det är jättefint om någon vill köpa mat som räcker hela veckan, då kommer vi undan med speciellt lite svinn. Hygienen sköts naturligvis så bra som vi bara kan.

En man sitter vid ett tomt cafébord
Bildtext Försäljningen har minskat med 75 procent, det är tufft säger Ralf Degerth. Nu ska han passa på att måla väggarna i restaurangen.
Bild: Arash Matin/Yle

Degerth skulle gärna sälja hämtmaten i biologiskt nedbrytbara askar, men de är märkbart dyrare än plastaskar.

Därför överväger han att börja sälja hämtmat till två olika priser: lunch i plastlåda till ett billigare pris och lunch i ekologisk låda för ett dyrare.

- Jag tror faktiskt att en tredjedel av mina kunder skulle välja den ekologiska lådan även om den är dyrare, säger Degerth.

Alla vill ha lunchlådor

Efterfrågan på take away-förpackningar inom restaurangbranschen är enorm just nu.

Enligt Tuula Leino, inköpsdirektör för non food-produkter vid partiaffären Kespro, har försäljningen av olika slags pizzakartonger, kebabaskar och lunchboxar ökat med 30-50 procent, beroende på produkt.

- Vi köper in allt vi bara kommer åt och säljer det vidare till våra kunder i restaurangbranschen.

En lunchbox i plast som ligger slängd på en gräsmatta.
Bildtext Plastaskar i bland annat polystyren (styrox, frigolit) har börjat dyka upp i naturen.
Bild: Amanda Vikman/Yle

Tillsvidare är det de billigaste lådorna i plast som går mest åt, men efterfrågan på ekologiska, nedbrytbara alternativ ökar hela tiden.

- Men då det är brist på varor kan det hända att man gör avkall på vissa krav, nu duger allt, funderar Leino.

Ohållbart i längden

Tack vare take away-försäljningen hålls Ralf Degerths lunchcafé i Åbo tilsvidare flytande, men i längden är det inte hållbart. Försäljningen har gått ner med 75 procent sedan mitten på mars.

- Lunchen och olika matbeställningar gör att vi klarar av det mest akuta, men det är en nödlösning. Om undantagstillståndet håller i sig väldigt länge kommer vi knappast att kunna fortsätta.

En man inne i ett tomt café
Bildtext Utanför Ralf Degerths Fabbes café är gatorna rätt tysta, normalt kryllar det av folk från universiteten.
Bild: Arash Matin/Yle

Diskussion om artikeln