Högtflygande planer börjar infrias på Pyttis flygfält: "Härnäst börjar vi bygga företagslokaler och hangarer"
Projektet med att bygga en flygplats i Pyttis går framåt, om än inte så snabbt som man hoppats på. Visionerna innehåller bland annat elflygplan, konserter och café.
Det är en vacker morgon och solen gassar från en klar himmel. Framför oss öppnar sig en massiv sandplan, omgärdad av buskar och träd på alla sidor.
Vi har just parkerat bilarna bredvid hallbyggnaden som fungerar både som kontor och hangar för ett antal småflygplan.
Sandplanen klyvs av en 30 meter bred och en kilometer lång asfaltsremsa.
- Jag brukar säga att landningsbanan är lika stor som London City Airport var då den öppnades, säger Esa Korjula med ett leende.
Han är ordförande i företaget Redstone Aeros styrelse, men brukar själv använda titeln projektledare.
Det är tomt och tyst på flygplatsen, bortsett från fågelkvittret och motorvägens brus en bit bort.
- Just nu råkar det inte finnas någon drönare eller något flygplan i luften, men här brukar vara flygverksamhet varje dag, säger Korjula.
Måndagen den 27 april klubbade Pyttis kommunfullmäktige enhälligt igenom delgeneralplanen för Kyrkbyn. Flygplatsen finns också inritad i planen.
- Vi har kommit ett stort steg framåt. Som vi ser när vi står här på flygplatsen så är det en fungerande flygplats med alla lov i skick. Härnäst börjar vi bygga företagslokaler och hangarer, säger Korjula.
Bonga flygplan från cafét
Bredvid den befintliga hangaren ska man bygga tre till, och en bit ifrån ska huvudbyggnaden, en 1 600 kvadratmeter stor hall, komma upp.
Den kilometerlånga landningsbanan ska byggas ut norrut. Delgeneralplanen möjliggör dessutom att man i något skede bygger en landningsbana till på flygfältet, i riktning med motorvägen.
Förutom helt konkreta byggarbeten jobbar man också med att utveckla teknologin som behövs, till exempel satellitbaserade landningssystem.
Om fem år hoppas Korjula att det ska gå att sätta sig på ett café i huvudbyggnaden och titta ut över människor och flygplan som rör sig på flygplatsen.
Hangarerna som ska byggas är tänkta att bli verksamhetsplatser för olika luftfartsföretag, till exempel sådana som utbildar piloter, reparerar flygplan eller utvecklar ny teknik inom branschen.
- Vi har på gång ett stort projekt kring utvecklingen av framtidens luftfart där många företag är med, säger Korjula.
Privatpersoner och fritidsflygare är förstås välkomna, men tyngdpunkten ska ligga på professionell luftfart och utvecklandet av ny teknologi, såsom elektriska flygplan och drönare.
Ingen turtrafik, men kanske konserter
När man talar om professionell luftfart är det kanske bilder av massiva flygplan fyllda med turister på väg till Kanarieöarna som ploppar upp i huvudet.
Det är inte vad Korjula har i siktet. Den delen av flygtrafiken får Helsingfors-Vanda sköta.
- Många tänker att det finns jumbojets och så finns det ultralätta flygplan och inget däremellan. Men sist och slutligen finns det massor, säger Korjula.
Så här inför sommaren används flygplan för att övervaka så inte skogsbränder blossar upp.
Dessutom görs olika sorters flygningar för att kartera eller utföra olika mätningar. Elbolag tar till helikopterröjning för att få bort grenar och kvistar från ellinjerna.
- Dessutom tror vi på att logistiklösningarna kommer att utvecklas i och med att det blir möjligt att flyga med el och utan besättning. Tills vidare har vi kunnat läsa om flygande taxin bara i nyheterna, men en dag kommer det att vara verklighet, säger Korjula.
Ritningen på bilden hittas också här.
Förutom att betjäna luftfarten ska flygplatsen också kunna användas för att ordna olika konserter och mässor, både utomhus och inne i huvudbyggnaden.
Flygplatsen i Pyttis tävlar också om att bli det nya hemmet för Finlands flygmuseum.
Den pågående coronakrisen har slagit hårt mot flygbolagen.
- Luftfarten som bransch är sådan att ekonomiska uppsving och fall syns mer än inom flera andra branscher. Som tur är vi ännu inne i ett byggnadsskede, så krisen har inte direkt påverkat oss, säger Korjula.
Ett steg framåt också för kommunen
Företaget Redstone Aero som äger flygplatsen har jobbat tätt tillsammans med kommunen.
Enligt Pyttis kommundirektör Jouni Eho är godkännandet av delgeneralplanen ett av de viktigaste besluten som tagits under den här fullmäktigeperioden.
- Med tanke på att utveckla kommunens livskraft så är det här, om inte det viktigaste projektet, så åtminstone ett av de viktigaste projektena vi har på gång just nu, säger Eho.
Det att fullmäktige godkände delgeneralplanen enhälligt visar enligt Eho på kommunens starka stöd för projektet.
- Delgeneralplanen möjliggör placeringen av olika sorters luftfartsrelaterad verksamhet nära flygfältet: företagsverksamhet men också forsknings- och utvecklingsverksamhet, säger Eho.
Tillsammans med flygfältet kan de här områdena bilda en 300 hektar stor helhet som går under arbetsnamnet Helsinki East Aerodrome.
Eho hoppas att det här ska ge upphov till tiotals, kanske hundratals ny arbetsplatser. Det gäller bara att hitta investerare och nya aktörer.
- De nästa 3 till 5 åren visar hurdan potential flygfältet har, säger Eho.
Grannar gillar inte planerna
Kommunen ser alltså flygfältet som en injektion av livskraft i Pyttis, men alla är inte lika nöjda.
Ända sedan flygfältet började planeras för flera år sedan har det också funnits motståndare bland Pyttisborna.
Också Naturskyddsföreningens kretsar i Kymmenedalen och Nyland motsatte sig att flygfältet skulle beviljas miljötillstånd.
Både Eho och Korjula är av den uppfattningen att det främst rör sig om en liten grupp människor som motsätter sig projektet.
- Det är samma personer som klagar om allt, också sådana tillstånd som är i kraft enligt lag. Hittills har alla klagomål förkastats, säger Korjula.
Klagomålsprocesserna är långa och har fördröjt projektet.
För tillfället har flygplatsen alla tillstånd som krävs, men för en del av klagomålen som kommit in, bland annat vad gäller miljötillståndet, är ännu behandlingen i högsta förvaltningsdomstolen på hälft.
- Jag ser inte att det skulle finnas någon risk för att tillstånden skulle dras tillbaka. Det senaste bygglovet fick vi på onsdag, säger Korjula.
Föreningen Luonnollisesti Pyhtää har skickat in klagomål om de flesta besluten som tagits i samband med flygplatsen. Yle Östnyland har inte lyckats få någon intervju med föreningens kontaktperson.
Blandade meningar bland bybor
Vi besökte istället matbutiken nära flygplatsen för att höra vad byborna har för åsikter.
- Jag tycker det är bra, så kanske fler människor börjar röra sig här, säger Karl Boman.
Han tror också att flygplatsen kan betyda fler arbetsplatser på orten.
- Nog behövs det ju folk för att jobba i terminalen, säger Boman.
Johanna Heikkilä tycker också det är bra att få lite liv i byn.
- Men nog ger det ju upphov till oljud, säger Heikkilä.
Hon har ändå inte själv störts av flygplansljud.
Tuomo Kuikka gillar inte flygplatsen.
- Varför ska man bygga en här när Kymmene flygplats redan finns?
Mest irriterad verkar han ändå vara över att bygget har framskridit långsamt.
- Helt från rumpan, inte är det någon nytta av flygplatsen när där inte finns någon verksamhet, säger Kuikka.
Mika Rasi är från Helsingfors men på väg till stugan i Pyttis.
- Jag tycker det är en bra sak. Hoppas den hämtar livskraft, säger Rasi.
' /%3E%3C/svg%3E)
