Minskade utsläpp i coronakrisens spår kan rädda liv - och sporra till ekologiskt tänk

Färre transporter, minskad trafik och mindre slitage på vägarna
och minskad förbränning av kol och olja betyder att föroreningarna inte ligger på samma nivå som förr. Det sparar människoliv. Det här visar en studie vid forskningsorganisationen Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA) i Helsingfors.

En av de följder coronaviruset har fört med sig är att industrier och trafik har fått böja sig för restriktioner och att det därför inte heller släpps ut så mycket smutsiga partiklar i luften för tillfället. Och det sparar människoliv.

Det här visar en studie vid forskningsorganisationen Centre for Research on Energy and Clean Air (CREA) i Helsingfors.

Förbränningen av kol och olja har minskat betydligt på mycket kort tid, likaså industrins utsläpp. Färre transporter, minskad trafik och mindre slitage på vägarna betyder att föroreningarna inte ligger på samma nivå som förr.

Lauri Myllyvirta, chefsanalytiker vid energi- och luft-forsknings-institutet CREA, säger att man aldrig tidigare har sett så här dramatiska minskningar av luftförorenande utsläpp som nu.

Kampen mot coronaviruset och restriktionerna har lett till sådana begränsningar av utsläppen att den genomsnittliga halten av kvävedioxid har minskat med cirka 40 procent på mycket kort tid. En del partikelhalter har minskat med ungefär 10 procent.

- Det här betyder att uppskattningsvis 11 000 förtida dödsfall på grund av luftföroreningar kan undvikas nu eftersom det finns betydligt lägre halter av kväveoxid och partiklar i luften, säger Myllyvirta.

Andra hälsoeffekter som kan iakttas enligt studien är färre frånvarodagar på jobben, färre astmafall bland barn och färre patienter med astmaattacker på akutmottagningar. De flesta av den här typens problem är kopplade till personer som är kronisk utsatta för luftföroreningar. De hör också till de sårbara under pandemin.

Blir framtiden grönare efter coronakrisen?

CREA konstaterar i sin rapport att beslutsfattare i Europa får en möjlighet att bygga upp nya system när alla restriktioner har hävts. Nu finns det en större chans att börja satsa på grön energi och gröna transportsystem.

Frågan är alltså om elnät och transportsystem kan gå en miljövänligare framtid till mötes också efter det att den stora viruskrisen är över - eller om det blir en återgång till samma föroreningsnivåer som tidigare.

Vi ser tendenser till ett nytt tänkande

Myllyvirta konstaterar att då Europa senast gick igenom en svår ekonomisk chock så fick det miljöeffekter, och att intresset för satsningar på förnybar energi ökade.

- Det blev så att säga en del av återhämtningsprocessen efter krisen, och nu kan man skönja liknande tendenser.

Myllyvirta säger att det finns en vilja i Europa att sadla om och att vi - då vi då vi har kommit över den här krisen - antagligen får se nya, mer ekologiska lösningar. Många europeiska ledare har redan sagt att minskningen av utsläpp är något som man nu måste hålla fast vid.

- Man vill inte tillbaka till samma nedsmutsning till exempel i trafiken längre, och man vill ha en renare energiproduktion.

Myllyvirta säger att till exempel förbundskansler Angela Merkel i Tyskland tydligt har talat för en ökad satsning på ekologiska lösningar.

Enligt Myllyvirta har också den hårt drabbade staden Milano i Italien sett alla de fördelar som en renare stad för med sig. Där vill man nu få bort bilar och röja utrymme för cyklisterna.