Irak fick en ny premiärminister efter ett halvår av protester och kohandel - spionchefen Mustafa al-Kadhemi får stöd både av USA och Iran

Irak har fått en ny regering och premiärminister efter en sex månader lång regeringskris, som utlöstes av landsomfattande, våldsamma protester. Den 53-årige underrättelsechefen Mustafa al-Kadhemi tog över som ny premiärminister efter den 77-årige Adel Abdel Mahdi, som avgick redan i slutet av förra året.

Parlamentet godkände Kadhemi i en förtroendeomröstning som genomfördes under strikta skyddsåtgärder på grund av coronapandemin.

- Ett säkert, stabilt och blomstrande Irak är vår framtid, konstaterade Kadhemi efter omröstningen. Han sa att pandemin blir hans första omedelbara utmaning men han lovade också att se till att de som dödade demonstranter i fjol, ställs till svars.

Den förre journalisten och spionchefen Mustafa al-Kadhemi tvingas inleda sitt arbete utan ett fullt kabinett eftersom parlamentet röstade mot flera av hans ministerkandidater. Endast 15 av de 22 kandidaterna godkändes.

Ministrarna för de viktiga olje- handels- och utrikesministerierna förblev öppna och den intensiva kohandeln mellan shiamuslimska partier fortsätter, särskilt vad gäller oljeministeriet.

Samröre med USA?

De mest radikala partierna som står nära Iran anklagade Kadhemi för att ha samarbetat med USA då amerikanerna mördade den kända iranska generalen Qasem Soleimani på flygplatsen i Bagdad i januari.

Mordet utlöste en rad missilattacker mot amerikanska mål i landet, vilket ledde till att USA retirerade från en del irakiska baser.

USA välkomnade valet av Kadhemi, genom att tillåta irakierna att bryta mot bränslesanktionerna mot Iran. Det betyder att Irak fortsättningsvis kan köpa naturgas av sitt grannland utan att bryta mot USA:s sanktioner.

Kadhemis godkändes till slut med klar majoritet när alla stora shiamuslimska partier samt den mördade Soleimanis efterträdare Ismail Qaani visade grönt ljus från Iran.

Katastrofal ekonomi

Regeringens första uppgift blir att ordna nyval och att göra något åt den bottenkörda ekonomin, som utlöste de folkliga protesterna i fjol.

Arbetslösheten särskilt bland unga är skyhög, landets administration lider av omfattande korruption och ineffektivitet och nu har dessutom coronaviruset landstigit.

Iraks bruttonationalprodukt bnp väntas minska med omkring 10 procent i år och låga oljepriser väntas förvärra det enorma budgetunderskottet ytterligare.

Fattigdomen kan därför fördubblas i år, varnar Världsbanken och det utlöser sannolikt nya protester.

Drygt 100 av över 2 000 bekräftade smittade har dött av corona, men om läget förvärras så kommer landets svaga hälsovårdssystem knappast att klara av krisen.

Terrorgruppen IS håller också på att återhämta sig på många håll i Irak samtidigt som centralregeringens relationer till de självstyrda kurderna i norr, fortfarande är ytterst ansträngda på grund av tvister om energiresurser.

Kadhemi måste också gå en svår balansgång mellan USA och Iran, som bägge alltså godkänner honom.

Den heta konflikten mellan länderna gjorde sig påmind bara ett par timmar efter förtroendeomröstningen i parlamentet, då misstänkta pro-iranska milismän utförde en raketattack mot en militärbas med amerikanska soldater utanför Bagdad.

Iraks parlament röstade i januari för att USA:s över 5 000 soldater i Irak måste lämna lämna landet, men beslutet har inte verkställts och kommer knappast att höra till Kahdemis prioriteter.

Källor: AFP, Reuters