”Tänk att jag har två barn”: Heidi, 33, blev gravid mot alla odds - lilla Vera föddes mitt under coronakrisen

För fyra år sedan fick Heidi Rehn i Ekenäs beskedet att hon knappast kan bli gravid på naturlig väg. Trots det kom lilla Vera till världen utan några fertilitetsbehandlingar.

Solen skiner över den lilla pojken där han sitter iklädd en prickig overall i sandlådan. Han heter Ivar och fyller snart två år och tituleras storebror sedan sex veckor tillbaka.

Mamma Heidi Rehn stiger ut på den stora altanen och drar på sig en jacka. Lillasyster Vera sover inne i det gråa, relativt nybyggda småhuset och nu finns det en stund över att prata.

- Tänk att jag har två barn. Det hade jag aldrig trott för fyra år sedan, säger hon och börjar berätta.

Opererades för endometrios

Heidi träffade sin partner Rasmus Smeds för tio år sedan och efter några år började de drömma om barn.

Men att bli föräldrar visade sig inte vara så enkelt för dem.

Vid en rutinkontroll år 2016 kom det fram att Heidi lider av endometrios. Det betydde att det fanns vävnad som växte utanför livmodern och det försvårade chanserna att bli gravid.

Hon genomgick ett par operationer och i samband med det opererades ena äggstocken bort.

- Då sa läkaren att vi troligtvis behöver hjälp att få barn.

Hjälpen i det här fallet var provrörsbefruktning och lilla Ivar blev till på första försöket.

Med tanke på eventuella framtida barn frös man också ner några andra befruktade ägg. De ligger ännu kvar i frysen på Kvinnokliniken i Helsingfors.

Lilla Vera lyckades bli till på naturlig väg.

- Det kändes overkligt. Jag trodde inte det var möjligt, berättar Heidi om känslan då graviditetstestet visade ett plus.

Rädd för att föda ensam

Att Vera kom till världen utan medicinsk hjälp visade sig inte bli det enda speciella med hennes födsel. Hon kom också att födas mitt under den största pandemin som världen skådat under modern tid.

Själv blev Heidi Rehn medveten om coronaviruset i januari. Hon jobbar som översättare och gjorde några översättningar om det.

- Men då var det någonting i Kina. Jag funderade inte så mycket på det, säger hon.

Men viruset skulle komma att orsaka stor stress hos familjen Rehn-Smeds. Under en kontroll veckan innan beräknad födsel får paret beskedet att om pappan är sjuk så får han inte närvara under förlossningen.

Jag tänkte att jag föder hellre i feber än ensam

För Heidi som i normala fall inte stressar upp sig för saker blev beskedet en tickande bomb.

Nu måste Rasmus till varje pris hållas frisk.

Heidi valde att som höggravid gå till butiken så att han kunde stanna hemma och undvika smitta.

- Jag tänkte att jag föder hellre i feber än ensam, berättar hon och blickar ut över trädgården.

Själva coronaviruset var hon inte oroad för. Men tanken på att föda ensam gjorde henne rädd.

- Det var en så enorm lättnad när värkarna började och Rasmus var frisk.

Tack vare att lilla Vera föddes den 25 mars fick pappa Rasmus vara med både på förlossningen och bb. En dryg vecka senare var det omöjligt för andra nyblivna pappor, på grund av restriktioner.

Bara titta på babyn på avstånd

Sedan den nyblivna tvåbarnsfamiljen kommit hem från sjukhuset har vardagen lunkat på. Restriktionerna har ändå gjort att livet ser annorlunda ut nu, än då Ivar föddes för två år sedan.

Den största skillnaden är att familjen nu mest är hemma. Släktingar och vänner träffar familjen utomhus och på avstånd.

- Vi leker ute och vi går promenader. Med Ivar var vi väldigt mycket hit och dit och många hälsade på, berättar Heidi och stiger upp från stolen på altanen.

Vera har vaknat från sin tupplur och skriker nu inne i huset. När Heidi kommer tillbaka ut ligger Vera i en fluffig teddyoverall i en bärsele. Det enda som sticker fram är det näpna lilla ansiktet.

- De flesta har sett Vera när hon är påbyltad i en overall. Man har inte fått visa upp henne på samma sätt, konstaterar Heidi och rättar till filten över bärselen.

Farmor har ännu inte sett sitt barnbarn

Från sandlådan hörs glada tjut. Ivar gräver omkring i sanden tillsammans med mormor Pian Rehn.

Pian och hennes man Edgar är båda 75 år gamla och de följer de rekommendationer som gäller för personer i deras ålder.

Men de har valt att fortsätta umgås med barnbarnen.

- De är mest hemma hela tiden och det är vi med, säger Pian och tillägger att Ivar inte heller går på dagis.

Barnbarnen piggar upp coronavardagen för Pian och hennes man.

Hon tycker det är en fördel att vara pensionär just nu. Som tidigare butiksbiträde och industriarbetare hade varken hon eller hennes man kunnat jobba på distans, och det hade varit svårare att undvika smitta.

Då hade kanske också träffarna med barnbarnen sett annorlunda ut.

- Det är klart att det är tryggare att umgås med folk som umgås för sig själva, konstaterar Heidi.

Barnens farmor har ännu inte träffat sitt nyaste barnbarn. I början var det inte ens möjligt eftersom hon bor i Dalsbruk och Nylands gränser var stängda.

- Hon är i 70-års åldern och har astma så vi har varit osäkra om man kan träffas.

I samband med mors dag ska det första mötet ske med hjälp av bland annat andningsskydd.

Mors dag firar familjen i huvudsak som tidigare. Det blir middag hemma tillsammans med mormor och morfar men utan farmor.

I vanliga fall brukar andra släktingar komma på kaffe på kvällen men den traditionen skippar de i år. Det kommer att kännas tomt utan det, konstaterar Pian.

Det blir inte heller något traditionellt besök på blomdalen på Gullö gård, där narcisserna blommar i mängder så här års.

- Det blir nog Ramsholmen och vitsippor om man ska någonstans och se blommor.

- Men det är inte så dumt det heller, tillägger Heidi.