Sker sjöfart på sjö eller hav? Finlandssvensk redare tvingas lägga ner på grund av myndighetens språkliga tolkning av lagtexten

Pargasföretagaren Anders Isaksson har hamnat i en bitter strid med sjöfartsmyndigheten Traficom.

Företagets framtid står på spel.

- Jag är väldigt ledsen för de arbetsplatser som går förlorade då vi måste flagga ut Ronja, säger Isaksson när jag träffar honom i den tomma gästhamnen i Pargas.

Isaksson är sjökapten och driver ett litet rederi sedan 20 år tillbaka. Ronja är ett fartyg han varit delägare till. Isakssons rederi äger fortfarande fartygen Ramona och Riona.

- Jag var äventyrslysten, berättar Isaksson, det var därför jag ville till sjöss.

Nu har Isaksson i stället för sjöfart och äventyr de senaste månaderna sysslat med att rädda sitt rederi, som råkat i nöd. Orsaken är en konflikt med sjöfartsmyndigheten Traficom.

Striden handlar om hur man ska tolka det svenska ordet “sjöfart” i en lagtext och huruvida ordet täcker det finska ordet “merenkulku”. Den här tolkningsstriden upplever Pargasföretagaren som obegriplig.

Ronja Marin nekas sjöfartsstöd

Det hela började inför julhelgen den 20.12. 2018 när Anders Isakssons rederi Ronja Marin fick nekande beslut gällande sjöfartsstöd.

Isakssons fartyg Ronja, Ramona och Riona trafikerade under år 2018 på den svenska sjön Mälaren med att frakta grus.

Tidigare hade rederiet i vanlig ordning lyft sjöfartsstöd för sin verksamhet - men nu var det plötsligt stopp. Motiveringen från Traficom var överraskande:

Ordet “sjö” betyder hav både på finska och på svenska, enligt sjöfartsmyndigheten

Man ansåg inte att rederiets verksamhet uppfyllde villkoren för sjöfart, det vill säga “meriliikenne” på finska eftersom trafiken skedde på Mälaren.

En språklig, juridisk märklighet

Isaksson ser ganska trött ut när jag träffar honom efter 15 månader av negativa beslut, rättelseyrkanden och besvär.

För att försöka förstå juridiken i frågan vänder jag mig till Peter Wetterstein, professor emeritus vid Åbo Akademi och en erfaren sjörättstolkare.

Wetterstein tar emot i trädgården hemma i Åbo. Han tycker saken är självklar, men samtidigt intressant.

- Jag har femtio års erfarenhet av sjörätt och det är första gången jag hör om något sådant här, säger han.

Sjö betyder hav, enligt myndighet

“Meri” på finska översätts med hav till svenskan. “Järvi” däremot motsvarar ordet “sjö”. Men på svenska talar vi om sjöfart utan att skilja mellan olika typer av vatten. På svenska talar man ju inte om “havsfart” utan om sjöfart.

På Traficom betonar man däremot att ordet “meriliikenne” i lagtexten betyder uttryckligen bara hav, inte sjö. Och Traficom skriver till Isaksson att “ eftersom insjötrafik utomlands inte har inbegripits” i lagen, så är hans rederi Ronja Marin inte berättigat till stöd.

Traficom hänvisar till EU:s riktlinjer för beviljande av statliga stöd till sjöfarten. Riktlinjernas mål är att stärka den europeiska handelsflottan, men samtidigt undvika inbördes konkurrens mellan medlemsstater. Men i EU:s riktlinjer finns inte någon enskild formulering där sjöfart på insjöar, eller insjöar med hamnar i anknytning till kusten, skulle uteslutas ur stödsystemet.

Svenska Yle har läst handlingarna i processen. Myndigheten har en intressant språklig redogörelse i sitt svar till redaren. “Ordet “sjö” betyder hav både på finska och på svenska”, skriver Traficom i sitt genmäle.

Anders Isaksson insåg, när han fick läsa myndighetens lagtolkning, att han måste anlita en advokat.

Isakssons advokat sätter sig in i den svenska lagtexten och kan skriva i sitt genmäle till Traficom att de har helt fel gällande vad lagen säger.

“Enligt stödlagen ska stödmyndigheten bevilja stöd om fartyget använts i utrikes sjöfart. Med utrikes sjöfart avses all sjöfart, både till havs och på insjö, utanför Finlands territorialvatten”, sägs i genmälet.

Sjöfartsmyndigheten “hittar på ord” ?

Isaksson anser att Traficom hittar på egna ord som de lägger till i lagtexten.

- Stödlagen känner bara till “inrikes sjöfart” och “utrikes sjöfart”. Men Traficom har på eget bevåg även uppfunnit ett tredje slag: “inrikes sjöfart utrikes” och sedan grundat sitt beslut på denna konstruktion, hävdar Anders Isaksson.

Jag läser själv igenom den relativt korta lagtexten som berör sjöfartsstöd.

Lagen tar inte alls upp frågan om huruvida fartyg som stöds ska röra sig på hav eller sjöar, eller som i fallet med Mälaren, sjöar som är förbundna med hav.

Lagen kräver däremot att fartyg som får stöd ska röra sig på farvatten där det finns internationell konkurrens.

I lagen sägs bland annat att de fartyg som stöds ska trafikera ”utanför Finlands territorialvatten…”.

Det lagen alltså syftar till är att förbättra den finländska handelsflottans möjligheter att konkurrera på konkurrensutsatta sträckor.

En titt på förteckningen på de fartyg som finns i hamn i skrivande stund till exempel i Västerås, en av Mälarhamnarna, visar att den internationella trafiken är livlig.

- Det är hård konkurrens på Mälaren, säger Isaksson.

Det har varit en byråkratisk rumba där myndigheten vid varje utlåtande dragit ut på tiden maximalt

Myndigheten skriver till Isaksson på finska

Isaksson krävde att få det nekande beslutet på svenska men nekades även det.

- Jag hade skrivit stödansökan på finska för att jag tänkte att det skulle underlätta myndighetens beslut, säger Isaksson nu ångerfullt.

Traficom gav beslutet på finska eftersom ansökan var skriven på finska.

Isaksson förklarar för mig hur ansökningsprocessen går till, men han har svårt att förstå att man som företagare ska dras i 15 månader med olika rättelseyrkanden, begäran av omprövning, genmäle och besvär.

- Det har varit en byråkratisk rumba där myndigheten vid varje utlåtande dragit ut på tiden maximalt, suckar Isaksson.

Stödsumman utgör cirka 15 procent av omsättningen för rederiet Ronja Marin.

Processen drar ut

En genomgång av handlingarna visar att ju mer Isaksson försökt skynda, desto långsammare har Traficom varit.

Ansökan om sjöfartsstöd görs två gånger per år, halvårsvis. Isaksson vände sig omedelbart till en advokat när han fick det första negativa beslutet om sjöfartsstöd. Han ville skynda på behandlingen.

Genast efter det första negativa stödbeslutet den 20 december 2018 skickade Isaksson in sin begäran om omprövning.

Enligt de handlingar som Svenska Yle har läst, svarade Traficom först två månader senare att begäran om omprövning avslås.

Först då kunde Isaksson besvära sig till Förvaltningsdomstolen i Åbo.

Men det var bara början. Isaksson är bestört över myndighetens agerande vad gäller den andra delen av sjöfartsstödet för år 2018.

Där var frågan exakt den samma, så myndigheten hade redan gjort sin ståndpunkt klar. Ändå dröjde det två månader innan Traficom kom med sitt genmäle till Förvaltningsdomstolen.

Som företagare är det besvärligt att i ett år vänta på att myndigheten ska tolka en lagtext som antingen ger rederiet ett stöd eller inte.

- Stödsumman utgör en betydande del av företagets ekonomi, konstaterar Isaksson.

Ett fartyg flaggas ut, rederiet lägger ner

Nu är i alla fall fartyget Ronja redan under cypriotisk flagg sedan mars 2020.

- Även med stöd skulle finsk bemanning vara lite dyrare än Cypernbemanning, men utan stöd är kostnadsskillnaden enorm, berättar Isaksson.

Enligt Isaksson måste antagligen Ramona och Riona säljas och rederiets verksamhet läggas ner som en följd av konflikten.

- Summa summarum, tre fartyg och cirka 30 arbetsplatser förlorade efter 15 månaders väntan på rättsbehandling, utbrister Isaksson.

Sjörättsprofessorn emeritus Peter Wetterstein har gått igenom lagen om sjöfartsstöd på uppdrag av Svenska Yle.

- Jag vill inte ta direkt ställning till ett fall som ligger i domstolen, men ser man på texten i stödlagen 3 § 6 punkten, tycker jag det är klart att internationell konkurrensutsatt godstransport med ett finskflaggat fartyg som sker till eller inom en annan EU stat – också mellan hamnar på en insjö med internationell trafik – faller under 3 § 6 punkten.

- Och detta särskilt vid beaktande av den i lagrummet inskrivna texten ”… eller utanför Finlands territorialvatten, inbegripet trafik genom Saima kanal”, slår Wetterstein fast.

- Enligt stödlagen 10 § 3 punkten ska stödmyndigheten bevilja stöd om ett fartyg som annars uppfyller kraven ”under stödåret huvudsakligen har använts i utrikes trafik” eller är ett lastfartyg som har en bruttodräktighet på minst 500, är besiktigat för Östersjötrafik, närsjöfart, Europatrafik eller fjärrtrafik och som ”under stödåret
huvudsakligen har använts i inrikes sjöfart som är utsatt för internationell konkurrens eller i utrikes sjöfart”, konstaterar Wetterstein.

Den tolkningen ger Anders Isaksson rätt till sjöfartsstöd. Hans fartyg har uttryckligen trafikerat mellan hamnar på en internationellt konkurrensutsatt insjö i ett EU-land och uppfyller i övrigt kraven.

Professor emeritus Peter Wetterstein konstaterar också att diskussionen om huruvida sjöfart gäller hav eller sjö är fullständigt irrelevant.

- Sjöfart kan ske både på sjö och på hav, slår han fast.

Myndigheten vägrar svara

Svenska Yle har varit i kontakt med Traficom och bett om en kommentar dels gällande myndighetens tolkning av ordet sjöfart och definitionen “sjö betyder hav”, som finns i Trafikoms svar till skeppsredaren Isaksson.

Dels har vi bett om en kommentar gällande den utdragna processen. Vi ville fråga varför det tog månader att komma med ett svar i en situation där myndighetens ståndpunkt var klar, och där företagarens ekonomiska situation redan var på bristningsgränsen.

Traficoms sjöfartsdirektör Juha-Matti Korsi vägrar kommentera eftersom ärendet just nu behandlas i Förvaltningsdomstolen i Åbo.

Har du råkat ut för liknande processer, tag kontakt med mig och berätta: pekka.palmgren@yle.fi