SFP:s tidigare ordförande och EVA:s ordförande Carl Haglund: “Vi kan inte låna oss ur den här krisen”
Vid 37-års ålder hade Carl Haglund hunnit vara europaparlamentariker, försvarsminister, riksdagsledamot och ordförande för Svenska folkpartiet. Men sen fick det räcka med politik och under de senaste åren har Haglund etablerat sig inom det finländska näringslivet.
Det har gått fyra år sen Carl Haglund lämnade politiken för att börja jobba inom näringslivet. Först med biobränsle och nu sen två år tillbaka inom konsultbranschen.
Beslutet att lämna politiken är något som han ännu inte har ångrat, och särskilt inte under de senaste månaderna.
- Jag avundas inte de som nu har det här ansvaret på sitt bord.
En situation som Haglund tycker att de ansvariga i Finland i första hand har skött bra, med tanke på att det inte har varit någon lätt match för våra beslutsfattare att hantera en kris som coronakrisen.
"Men", flikar han diplomatiskt in:
- Det finns såklart en del utmaningar och några frågor man ännu borde ta tag i, säger den tidigare politikern.
Haglund berättar om beslutet att lägga politiken bakom sig:
Indirekt inflytande
Från sin nuvarande position som direktör för konsultbolaget Accenture och som styrelseordförande för Näringslivets forskningsinstitut Etla och Näringslivets delegation EVA är han särskilt oroad över de ekonomiska konsekvenserna coronaviruset kommer att ha på Finlands ekonomi.
Haglund må ha lämnat politiken men hans samhälleliga inflytande har snarare bara bytt karaktär då han tillsammans med näringslivstopparna i EVA diskuterar hur Finlands ekonomi ska klara sig ur den svåra coronakrisen.
- Det finns en stor, stor oro för följderna av den här krisen, berättar han om den senaste tidens diskussioner.
Oron gäller följderna av att stora delar av landet har stängts ner, vilket har lett till krisande bolag som samarbetsförhandlar, permitterar och ansöker om konkurs.
- Som tur är det ännu inte så många konkurser.
De kortsiktiga konsekvenserna är en sak, men de konsekvenser som vi inte ännu har sett, tror Haglund att kan följas av en utdragen, tuff ekonomisk tid.
- Det är den som framför allt är oroväckande.
Finlands ekonomi ansträngd redan sedan tidigare
Haglund säger att ekonomin var ansträngd redan tidigare då staten trots en tid av högkonjunktur har tagit mera och mera lån.
- Under den pågående coronakrisen har vi ytterligare varit tvungna att öka skuldbördan, men även innan levde vi över våra tillgångar.
- Vi kan inte låna oss ur den här krisen, slår han fast.
Han pratar om en moralisk skyldighet gentemot kommande generationer och önskar att även hans barn ska få växa upp i ett samhälle där det är ekonomiskt möjligt att upprätthålla en hög nivå på utbildningen och hälsovården, samtidigt som miljöaspekter beaktas.
- Vi har en situation där det är allt för få som tar på allvar det faktum att vi hela tiden lever över våra tillgångar, säger han och syftar på beslutsfattare som enligt honom inte verkar se det som ett moraliskt bekymmer.
Att ha kommande generationer att ta smällen för de skulder vi samlar på oss i dag anser han följaktligen är felprioriterat.
Den dyra välfärden
De ekonomiska utsikterna har utgått från ökad sysselsättning, vilket inte kommer ske nu. Tvärtom.
- Det kommer bli tufft, för det har hittills varit tufft att anpassa den offentliga sektorn.
I framtiden kommer vi att få se inbesparingar och åtstramningar. Haglund säger att vi måste acceptera att den offentliga sektorn kostar mer än vad vi har råd med.
-Istället för att osthyvla här och där så krävs det strukturella reformer.
Att erbjuda välfärd på lånta pengar anser Haglund inte att är en hållbar strategi.
- Att det finns förmånliga lån berättigar inte att man i all oändlighet lever över sina tillgångar och lassar skuld på skuld. För det kommer en dag när väggen kommer emot och den dagen kanske kommer ganska snart.
Vi måste börja leva normalt igen
Det första steget till återhämtning för samhället är enligt Haglund att vi måste försöka börja leva normalt igen.
- Det är klart att det kommer vi inte att kunna göra på grund av att det kommer att finnas begränsningar. Många av oss kommer av hälsoskäl och försiktighetsskäl att vara mera begränsade i hur vi lever, rör på oss och konsumerar.
Då Finlands ekonomiska situation enligt Haglund redan innan coronapandemin var ansträngd så ser han att det är nödvändigt att det här skulle ske snart.
- Det skulle vara av nöden att få igång samhället så långt det går.
Flera test behövs
Haglund tror att ett steg kunde vara att folk skulle testas i större utsträckning än vad som görs i dag. Han önskar att arbetshälsovården skulle delta i jobbet med att utföra flera test.
- Jag tror att det skulle öka människors förtroende att gå tillbaka på jobb, det skulle öka människors vilja att röra sig på stan och ha olika interaktioner med andra människor om man vet att folk är testade.
Haglund anser att storskaliga tester kunde förebygga att viruset sprids i serviceyrken.
- Det skulle minska antalet människor som är ute bland folk i exempelvis serviceyrken som kan tänkas ha en smitta. Det skulle dels skydda arbetstagare, men också konsumenter och kunder.
Att få igång konsumtionen igen är nämligen en nödvändighet, enligt Haglund.
- Storskalig testning tror jag att skulle vara en viktig faktor till att bidra att ekonomin skulle öppna upp.
Hör samtalet med Carl Haglund när han gästar Daniel Olin lördag 16.5 på Yle Arenan, söndag 17.5 kl. 20.00 på Yle Fem eller lyssna på samtalet på måndag 18.5 som radioversion i Yle Vega kl. 19.22.
' /%3E%3C/svg%3E)
