Forskare manipulerar moln för att försöka rädda Stora barriärrevet – ljusare moln ska bromsa korallblekning

För tredje gången på bara fem år har Stora barriärrevet i Australien drabbats av massiv korallblekning. Rekordvarmt havsvatten, orsakat av klimatförändringen, tar död på ett av de mest omfattande ekosystemen i världen. Men nu hoppas forskare att man ska kunna rädda revet genom att göra molnen ovanför det ljusare.

Den ser ut som en snökanon, maskinen som forskarna hoppas att ska kunna rädda Stora barriärrevet.

Men i stället för snöflingor är det saltkristaller som bildas när turbinen sprutar ut mikroskopiska droppar av havsvatten som förångas i luften.

Turbinen skapar miljarder saltkristaller varje sekund. Kristallerna stiger uppåt, in i molnen och nya molndroppar bildas runt dem.

Det ska enligt forskarna bidra till att göra redan existerande moln ljusare, klarare.

Det gör i sin tur att molnen reflekterar tillbaka mer av solens ljus och hindrar strålarna från att värma upp havsvattnet.

De nybildade molndropparna stärker alltså molnets förmåga att reflektera solljus.

En naturlig process

Det är frågan om en fullkomligt naturlig process. Eftersom moln vanligtvis bildas över hav när fukt samlas kring saltkristaller som vinden har rört upp från havsytan.

– Om vi kan göra molnen lite ljusare under hela sommaren så kan vi kyla ner havsvattnet tillräckligt för att stoppa en del av korallblekningen, säger doktor Daniel Harrison vid Southern cross university i Australien som har varit med om att ta fram metoden.

– Potentiellt kan metoden skydda hela Barriärrevet från korallblekning till en relativt låg kostnad. På det sättet kan man vinna dyrbar tid för att minska korallblekningen genom långsiktiga klimatåtgärder.

Rekordvarmt havsvatten i Stora barriärrevet

För tredje gången på bara fem år har Stora barriärrevet den här våren drabbats av massiv korallblekning.

På vissa ställen i revet har man uppmätt temperaturer som är tre grader högre än medeltalet den här tiden på året.

Även om föroreningar orsakade av människor spelar in är det utsläppen av växthusgaser som är den största boven.

Klimatförändringen leder till både stigande havstemperaturer och försurning när koldioxiden tas upp av haven.

Koraller är ytterst känsliga för temperaturväxlingar och redan en grad varmare än normalt kan inverka på dem. Korallerna lever i symbios med alger som ger många korallarter deras färg.

När vattentemperaturen plötsligt höjs kan algerna i korallerna dö och korallerna blir utan den näring de behöver.

De förlorar sin färg och blir blekta. Om vattentemperaturen fortsätter att vara högre än normalt under en längre tid dör korallerna och blir vita kalkskelett.

Årets korallblekning i Stora barriärrevet är den mest utbredda hittills. Aldrig tidigare har ett så stort område drabbats.

Tidigare drabbades Stora barriärrevet av korallblekning fyra till fem gånger per hundra år. Nu har det alltså inträffat redan tre gånger på fem år.

Ännu oklart om tekniken fungerar som tänkt

– Vi funderade på olika alternativ för att förhindra korallblekningen, säger doktor Daniel Harrison. Och att göra moln ljusare var en av de bättre idéerna.

– Det behövs bara en liten mängd energi för att producera saltkristallerna, men det resulterar i att stora mängder solstrålar reflekteras tillbaka från molnet.

I teorin alltså. Än så länge vet forskarna inte om tekniken kommer att fungera som de har tänkt sig i praktiken.

Nu pågår tester i liten skala med en prototyp av turbinen som körs ut med båt till revet.

Hittills har de testerna varit lyckade. Turbinen har producerat saltkristallerna som tänkt.

Men hur man lyckas med att göra molnen ljusare återstår att se. För det behövs det ännu flera år av forskning.

Nästa år planerar forskarna att testa på ett större område och året efter det tror man att man kan göra moln ljusare på ett 20 gånger 20 kilometer stort område.

I framtiden kan man ta till ännu större turbiner för att manipulera moln på ett område av hundratals kvadratkilometer.

– Om den här tekniken fungerar så bra som vi hoppas så kan vi i framtiden ha de här maskinerna utspridda över hela Barriärrevet och kyla ner havsvattnet under sommarmånaderna, säger Daniel Harrison.

Vidare måste forskarna utreda de potentiella riskerna med tekniken. Till exempel om det finns en risk för att den kan ändra nederbördsmönster.

Inte det slutliga botemedlet

Doktor Harrison poängterar ändå att den nya tekniken inte är det slutliga botemedlet på korallblekning.

– Det kan ge oss lite extra tid att rädda Stora barriärrevet. Men samtidigt är det absolut nödvändig att vi minskar våra utsläpp så fort som möjligt.

– I takt med att havstemperaturerna stiger kommer metoden att göra moln vitare att bli allt mer ineffektiv.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC kommer 70-90 procent av världens korallrev att dö om den globala temperaturen stiger med 1,5 grader jämfört med förindustriell tid.

Om temperaturen stiger med två grader kommer uppskattningsvis 99 procent av korallreven att försvinna enligt IPCC.

Då har man nått en punkt när korallerna inte längre kan återhämta sig.

Och enligt en ny undersökning från University of Hawaii kan nästan alla av jordens korallrev ha försvunnit redan om 80 år.

Forskarna vid universitetet förutspår att det då endast kommer att finnas livsdugliga korallrev kvar bland annat vid Baja i Kalifornien och i Röda havet.

Upp till en tredjedel av alla arter i haven är beroende av korallreven.

Koralldöden kan därför leda till en ekologisk kollaps där mängder av fiskar och andra livsformer utplånas.

Källor: Southern cross university, Reuters, The Guardian, European Scientist, IPCC, AGU (Advancing earth and space science), University of Hawaii