Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Visualiseringsövningar och djupandningar - ny svenskspråkig sajt hjälper oroliga föräldrar att hantera sin och sina barns ångest i coronatider

Från 2020
Uppdaterad 15.05.2020 12:39.
en hand vid en surfplatta som visar en bild på en hemsida
Bildtext Hemsidan heter "Yhdessä selviydytään" på finska vilket kan översättas till "tillsammans överlever vi" och är gjord av forskningsgruppen Voimaperheet vid Barnpsykiatriska forskningscenret vid Åbo universitet.
Bild: Yle/Jasmine Urwäder

Förälderns oro smittar lätt till barnen, säger forskare vid Åbo universitet. Därför är det viktigt att lära sig hur man tar hand om sitt eget psykiska välmående så att man också kan stödja sina barns psykiska välmående.

Forskningsgruppen Voimaperheet vid Barnpsykiatriska forskningscentret vid Åbo universitet har nyligen lanserat en svenskspråkig sajt där föräldrar kan få tips för att minska sin egen eller sina barns oro och ångest.

På sajten som är gratis att registrera sig på finns det information om ångest och oro och olika övningar som man ska göra regelbundet.

Sajten fungerar också som ett forskningsprojekt för att utreda hur sådana här webbplatser kan hjälpa människor.

- Det viktigaste är att man där kan få information om ångest, men vi presenterar också några kunskaper för att lugna ner sig när man får ångest, säger forskare och psykolog Tarja Korpilahti-Leino.

en blond kvinna står invid glasfönster i ett ljust rum
Bildtext Ångest är en del av vårt liv och en känsla som vi alla har ibland och det kan påverka barnets beteende och känslor i kroppen, säger psykologen Tarja Korpilahti-Leino.
Bild: Yle/Jasmine Urwäder

Ångest är en del av alla människors liv

Vad är då ångest och när behöver man söka hjälp för sin ångest?

Korpilahti-Leino och forskarkollegan Malin Kinnunen säger att ångest är en känsla som hör till vardagen.

- Vi har säkert alla ångest nu och då och ibland kanske föräldrar inte ens vet att deras barn går runt och har ångest. Så på hemsidan finns det tips på hur en förälder kan identifiera barnets ängslan, ångest eller oro, säger Kinnunen, som är forskningskoordinator vid forskningscentret.

Ångest är en del av vårt liv och en känsla som vi alla har ibland

Tarja Korpilahti-Leino

Ångest kan visa sig som smärtor, magont, huvudvärk, hjärtklappning och leda till negativa tankar. Att känna ångest är helt normalt, säger Kinnunen, men ibland kan det också vara bra att söka hjälp.

- Om ångesten börjar ta över så mycket att det hindrar ungdomen eller föräldrarna att fungera normalt utanför hemmet och i vardagen så behöver man söka hjälp, men annars är det helt normalt att känna ångest nu som då.

en kvinna med neutral min står i gula kläder framför en trävägg
Bildtext Vi kan alla nyttja sådana här kunskaper som vi har i det här programmet som att lära sig djupandning och lugna ner sig med olika övningar. Det skadar ingen av oss, säger Malin Kinnunen.
Bild: Yle/Jasmine Urwäder

Ångest kan smitta av sig från en förälder till ett barn

Korpilahti-Leino och Kinnunen säger att det är ytterst viktigt att man som förälder kan hantera sin egen ångest för att kunna hjälpa sina barn.

- Det är jätteviktigt att först kunna lugna ner sig själv och sedan via sitt eget lugn och sin egen trygghet hjälpa barnen att komma i samma sinnesstämning, säger Kinnunen.

- Och det är också mycket viktigt att föräldrarna är ett bra exempel för barnen, fortsätter Korpilahti-Leino.

Kinnunen förklarar att förälderns mående påverkar barnets mående ganska mycket, så ifall man själv som förälder är väldigt ångestfylld och orolig så kan det smitta av sig till barnet.

Om barnet är ängsligt över ifall någon ska bli sjuk så kan man försöka hålla tankarna positiva och säga att ingen troligtvis kommer att bli sjuk, men om någon blir det så finns det bra sjukvård

Malin Kinnunen

Nu, i coronatider, poängterar både Kinnunen och Korpilahti-Leino vikten av positivt tänkande.

- Vi kan alla i en familj träna tillsammans för att försöka tänka positivt nu under coronatiden, säger Kinnunen.

Och även om man som förälder inte är orolig kan det enligt forskarna ändå vara bra att bekanta sig med sajten och lära sig mera om djupandningar och visualiseringsövningar - om inte för sig själv så för barnets skull.

- Man går först igenom programmet och sedan tränar man dagligen färdigheter som att lugna ner sig och hjälpa barnet att hitta en trygg plats i sin fantasi som kunde hjälpa att lugna ner henne/honom. Genom att träna det här dagligen kan man sedan ha det här verktyget att ta till när man är ängslig och orolig, säger Kinnunen.

Ett exempel på en visualiseringsövning: En trygg plats

Men hjälp av en visualiseringsövning kan du lugna ner dig i en situation där du känner dig spänd, rädd eller ångestfylld.

Visualiseringsövningen kan också hjälpa dig att somna.

Ett exempel på en visualiseringsövning är att skapa sig en egen trygg plats i fantasin.

Solnedgång på rapsåker
Bild: Mostphotos

Platsen kan vara inbillad eller finnas på riktigt.

Platsen är bara för dig och det är bara du som bestämmer vem du vill släppa in i din fantasi.

När du skapar din trygga plats i dina tankar ska du använda alla dina sinnen. Du kan bygga platsen precis hur du vill.

Vilka färger och former ser du där? Vilka ljud hör du där?

Vilka smaker eller dofter känner du? Vilka känslor känner du?

Öva på att gå till din trygga plats.

Hitta en bekväm ställning och slut ögonen.

Om du vill kan du spela behaglig musik i bakgrunden. Koncentrera dig först på din andning. Känn hur luften strömmar in genom näsan och ut genom munnen.

Andas fritt i din egen takt en stund.

Tänk på din trygga plats, förflytta dig till din trygga plats i dina tankar. Se hur din trygga plats ser ut. Vilka färger och former ser du där. Lyssna på platsens ljud eller tystnad. Vad hör du där?

Lukta på den trygga platsen, hur doftar det där? Känner du någon smak?

Känn efter hur det känns på den trygga platsen.

Andas lugnt i din egen takt och låt den trygga platsen påverka dig och ha en lugnande och avslappnande inverkan.

Märker du hur tryggt det är där?

Nu kan du komma tillbaka till den här stunden och platsen.

Du kan sträcka på dina armar och ben - hela kroppen.

Öppna långsamt ögonen.

Källa: Barnpsykiatriska forskningscentrets nya sajt (länk till sajten).

Diskussion om artikeln