Kommentar: Coronakrisen ökar trycket att förlänga övergångsperioden mellan EU och Storbritannien - men Boris Johnson slår dövörat till

Coronakrisen har kommit att överskugga förhandlingarna om ett framtida avtal mellan Storbritannien och EU. Utsikterna för ett genombrott är skrala, skriver Svenska Yles korrespondent i Bryssel, Rikhard Husu.

I dag, fredag, avslutas den tredje förhandlingsrundan mellan EU och Storbritannien om hur den framtida relationen mellan parterna ska se ut.

Utsikterna för ett genombrott är skrala.

Den vanligen diplomatiska EU-förhandlaren Michel Barnier skrädde inte orden då han sammanfattade resultaten av den föregående förhandlingsrundan i april.

Enligt Barnier kan EU inte acceptera ett läge där det endast sker framsteg inom vissa sektorer samtidigt som man trampar på stället i andra frågor.

Målsättningarna går isär

Barniers kommentar kan ses mot bakgrund av de mål EU ställt för förhandlingarna: man eftersträvar ett heltäckande avtal som omfattar mer än enbart handelsfrågor.

Bland annat vill EU försäkra sig om att Storbritannien inte kommer att ägna sig åt dumpning av sociala standarder och miljöregler på ett sätt som skadar EU:s inre marknad.

Johnsons resoluta nej till en förlängning kan bottna i en förhoppning om att Storbritannien har möjlighet att förhandla sig till bättre villkor genom att hota med att det inte blir något avtal

En uppgörelse om vem som får fiska var och på vilka villkor måste också vara en del av ett framtida avtal slår EU fast.

Det här går stick i stäv med de brittiska målen som utgår från att man i första hand ska inrätta ett frihandelsavtal EU medan de övriga frågorna ska regleras av separata avtal.

Hur ska den irländska gränsfrågan lösas?

Frågan om hur man ska ska upprätthålla en öppen gräns mellan republiken Irland och Nordirland då Storbritannien slutar följa EU:s handelsregler kastar också en skugga över förhandlingarna.

Enligt utträdesavtalet mellan EU och Storbritannien fortsätter Nordirland att följa EU:s regler för jordbruksprodukter och varor, också om Storbritannien inte gör det.

Nordirland fortsätter också följa EU:s tullkodex i sina hamnar trots att man ingår i en tullunion med Storbritannien.

I praktiken innebär det här att man blir tvungen att inrätta kontroller för varor som rör sig mellan Nordirland och resten av Storbritannien. Det här är något som ses som anstötligt av många i Storbritannien.

EU vill i sin tur försäkra sig om att den öppna gränsen till republiken Irland inte används för att smuggla varor till EU. Därför behövs kontroller.

Ett avtal mellan EU och Storbritannien är avhängigt av att man hittar en lösning för Nordirland.

Klockan tickar obönhörligen

Chefsförhandlaren Barnier hänvisar till att tiden är mycket knapp och att det måste ske betydande framsteg i förhandlingarna före utgången av juni för att ett avtal ska vara möjligt.

Senast då måste parterna avgöra om man vill utnyttja möjligheten att förlänga övergångsperioden som löper ut vid årsskiftet.

Utan ett avtal faller parterna tillbaka på världshandelsorganisationen WTO:s regler med betydande handelshinder som följd.

Barnier varnar för konsekvenserna av det "ekonomiska brexit" som kan ske vid årsskiftet, ett år efter Storbritanniens beslut att lämna det politiska EU-samarbetet.

Brexitlagarna utesluter förlängning

Premiärminister Boris Johnson har tillsvidare slagit dövörat till för kraven på att förlänga övergångsperioden.

Vidare har det brittiska underhuset i lagen om EU-utträdet slagit fast att det inte blir en förlängning.

Samtidigt höjs röster för att regeringen Johnson borde ompröva sin linje.

Nya Labourledaren Keir Starmer ser det som osannolikt att man hinner slutföra förhandlingarna till årsskiftet och att övergångsperioden bör förlängas om det är nödvändigt.

Kritik från de egna leden

Det förvärrade coronaläget i Storbritannien har även fått partikamrater till Johnson att ta bladet från munnen.

Tidigare ministern David Liddington uppmanade nyligen Johnson att ta en timeout i förhandlingarna i syfte att kunna fokusera på hanteringen av krisen.

Det är inte uteslutet att Johnson ändrar åsikt även denna gång. Den akuta hälsokrisen skulle ge honom en trovärdig anledning att anhålla om mer tid

Finansministern i Theresa Mays kabinett Philip Hammond hoppas i sin tur att man ingår ett tillfället handelsavtalet med EU medan coronakrisen pågår.

En opinionsmätning som gjordes i slutet av april visar att en majoritet av britterna vill se en längre övergång på grund av pandemin.

Vad gör Boris Johnson härnäst?

Den stora frågan är hur Boris Johnson resonerar.

En möjlighet är att det resoluta nejet till en förlängning bottnar i en förhoppning om att Storbritannien kan förhandla sig till bättre villkor genom att hota med att det inte blir något avtal.

Det här var Johnsons strategi i förhandlingarna om utträdesavtalet med EU. Det hela slutade med att Johnson blev tvungen att skjuta fram brexit med några månader trots löften om det motsatta.

Det är inte uteslutet att Johnson ändrar åsikt även denna gång. Den akuta hälsokrisen skulle ge honom en trovärdig anledning att anhålla om mer tid för förhandlingarna.

Men coronakrisen kan också leda till ett diametralt motsatt slutresultat.

Inom Johnsons konservativa parti anser en del EU-skeptiker att Storbritannien lika gärna kan bryta med EU vid årsskiftet då många av de farhågor som förknippats med ett avtalslöst utträde - ekonomisk nedgång, gränskontroller och handelshinder - redan blivit verklighet i och med pandemin.