Forskaren Asta Raami: Vår intuition kan hjälpa oss hitta lösningar i svåra tider

Ofta tänker vi att intuitionen, eller magkänslan som den också kallas, bara är en känsla, men enligt intuitionsforskaren Asta Raami kan intuitionen hjälpa oss att också hitta ny kunskap och nya lösningar. – Det viktiga är att lära sig att använda både vår intuition och vårt medvetna intellekt.

Du har säkert varit med om situationer då magkänslan starkt signalerat vad du ska göra utan att du kan förklara varför. Få vet ändå vilken enorm kunskapspotential som faktiskt finns i vårt intuitionssystem.

Det är just det här som intuitionsforskaren Asta Raami har tittat närmare på. Enligt henne kan vårt intuitionssystem hjälpa oss att hitta svar på problem som verkar omöjliga.

“När vi befinner oss mitt i stormens öga kan det vara trösterikt att vara medveten om att det ur intuitionssynvinkel inte finns några omöjliga problem. Det finns bara en oförmåga att se lösningar.”

Så skriver Asta Raami i sin nyaste bok Intuitio3.

– Intuitionssystemet kan behandla betydligt större mängder information än vårt medvetna intellekt, säger Asta Raami som år 2015 doktorerade vid Aalto-universitetet i hur vi kan utnyttja vår intuition.

Enligt henne är det intuitiva tänkandet idag allt viktigare då världen omkring oss blir alltmer komplex och problemen inte kan lösas enbart med logiskt tänkande.

– Vi har hela tiden kontakt med vår intuition. Vi har fötts med en hjärna som i första hand tänker intuitivt. Det är tungt, svårt och långsamt för oss att använda oss av vår slutledningsförmåga, men i de här tiderna syns olika typer av intuition på ett intressant sätt, säger Asta Raami.

Två system av medvetande

Vårt medvetande består av två olika system: system 1 som består av vår intuition och system 2 som består av vårt medvetna intellekt och vår slutledningsförmåga. Enligt Asta Raami borde vi lära oss att kombinera dessa två bättre. Med hjälp av vår intuition upptäcker vi, medan vi med vår slutledningsförmåga bevisar att vår upptäckt är sann.

Enligt Asta Raami är det sannolikt att vi hittar lösningen på de problem vi står inför ur något som vi inte ens kunde föreställa oss. Så har ju också de flesta revolutionerande uppfinningarna genom tiderna uppkommit.

Asta Raami definierar tre olika typer av intuitioner hos oss. Den första, primitiva intuitionen, baserar sig på instinkter.

– Den primitiva intuitionen syns starkt i dessa coronatider via till exempel känslan av rädsla. Rädslans funktion är att hålla oss vid liv och se till att vi kan bete oss i grupp, men i krissituationer kan rädslan också köra över vårt förnuft. Känsloforskning visar att hjärnan kan få kortslutning i krissituationer då känslorna tar över styr.

Expertintuitionen baserar sig på tidigare fakta och kunskap. Hur vet till exempel en erfaren läkare genast vad det kan vara frågan om för sjukdom?

– Expertintuitionen baserar sig på en kunskapsbank i vårt undermedvetna. Informationen sammankopplas på en högre nivå så att vi snabbt kan agera.

Vår mest geniala potential

En del litar blint på sin magkänsla när de fattar beslut i det vardagliga livet. Asta Raami talar främst om hur intuition kan användas i samhälleligt beslutsfattande, i arbetsteam och inom skolning.

– Det är trots allt ur vårt medvetandesystem de nya geniala idéerna kan dyka upp. Vår mest geniala potential ligger i intuitionen.

Den här potentialen kallar Asta Raami för superintuitionen, en förmåga som uppfinnare och visionärer kunnat använda sig av genom att röra sig vidare från expertintuitionen, och kunnat förutse framtiden eller hitta på helt nya uppfinningar.

– De lyckas koppla bort bromsen från den primitiva intuitionen, och lyckas använda sig av expertintuitionens viktiga frågeställningar och observationer samtidigt som de lyckas ta sig förbi de begränsningar och hinder expertrollen ibland låser sig vid inför nya situationer, säger Asta Raami och fortsätter:

– Eftersom världen, virus och vi mänskor delvis är oförutsägbara, måste man ibland kunna avstå från gamla modeller.

“Starka känslor hämmar intuitionen”

Genom att lyssna till de signaler och förnimmelser som kroppen sänder kan vi enligt Raami lära oss att använda vår slutledningsförmåga.

– Många företagsledare säger till exempel att de känner det i inälvorna eller ryggmärgen. Flera forskare har sagt att det börjar kittla i bakhuvudet eller på hjässan.

Hur kan vi öva upp vår intuitionsförmåga? Allt sådant som lugnar vårt sinne hjälper oss att hitta den. För en del kan det handla om en lugn promenad i skogen, för andra kanske lugna andningsövningar.

– Forskning visar att ett bra sätt är att aktivera känslan av tacksamhet. Om man känner sig orolig eller om ens känslor är motstridiga kan kroppen hjälpa en att hitta styrka och mod.
Starka känslor som rädsla och kärlek kan däremot hämma vår intuitionsförmåga.

– De här osäkra coronatiderna lyfter fram rädslor. Rädslomaskineriet i sin tur belastar vår hjärna väldigt mycket. Om vi kan lugna ner våra rädslor genom till exempel kroppsliga övningar skapar vi bredare körfiler för vårt tänkande.

“En galen tanke man vågat tänka till slut”

Ofta sägs det också att man inte ska låta känslorna styra för mycket. Också Asta Raami är inne på samma linje.

– Man kan jämföra den information vi får via intuitionen och jämföra den med den kunskap som byggs på fakta. Om de pekar åt samma håll är beslutet lätt att ta. Om de däremot ger motstridigt resultat kan man backa och fundera på vilken tyngd man ger åt vardera. Uppfinnarna säger att intuitionen emellanåt är en galen tanke som man vågat tänka till slut.

De uppfinnare Asta Raami intervjuat säger att det vore väldigt viktigt att hitta de barn som har en förmåga att tänka på ett speciellt sätt, och hjälpa dem vidare. Själv tycker hon sig se allt fler barn med en särskild potential.

På Asta Raamis initiativ togs det intuitiva tankesättet med i grundskolans läroplan för några år sedan. Hon har nu för tredje gången i rad fått understöd av Utbildningsstyrelsen för att stöda barn i hur de kan utnyttja sitt intuitionssystem. Enligt Raami har barn en naturlig förmåga att på ett mångsidigt sätt förnimma information, precis som uppfinnarna.

– Om föräldrarna eller läraren är uppmärksam kan de hjälpa barnet att granska sitt eget tänkande. Det räcker med en vuxen som är vaken och ger fler körfiler för tänkandet!

Asta Raami medverkar i Efter Nios avsnitt om kraft, måndagen 18 maj 2020, kl. 21.00 i Yle Fem och Yle Arenan.