Finlandssvenska socialdemokrater prisar regeringen men vill inte betala stöd för skattesmitare och det privata näringslivets vinster

De finlandssvenska socialdemokraterna ser ingen orsak att tumma på regeringsprogrammets reformer när Finland ska återställas efter coronakrisen. FSD:s fullmäktige höll möte över nätet, första gången under sin 120-åriga historia.

FSD:s fullmäktige kunde hastigt välja delegater till partikonkgressen i höst. Man godkände både bokslut och verksamhetsberättelse för ett 2019 som redan känns mycket avlägset.

Man fick ju en valseger med Johan Kvarnström som ny finlandssvensk socialdemokrat i riksdagen och en regering med socialdemokratisk ledning.

Nästa kommunalval är under planering, det hålls om mindre än ett år. Deltagarna uppmuntrades till både kandidat- och medlemsvärvning. Just nu känner man vind i seglen i det finlandssvenska SDP-distriktet med omkring 1300 medlemmar.

Välfärdssamhällets grundvalar skakar, men håller

De finlandssvenska socialdemokraterna har liksom alla andra tvingats till ett digihopp in i framtiden. Det var det första digitala fullmäktigemötet i FSD:s 120-åriga historia. Efter ett visst tekniskt strul kunde mötet inledas.

- Vilka tider, kamrater! Vem hade trott, då vårt fullmäktige tillsattes förra hösten, att vi ett halvt år senare skulle befinna oss i ett undantagstillstånd med beredskapslagen som det översta rättesnöret för regeringens politik, inledde ordförande Folke Sundman.

Han talade om en oförutsedd, omfattande samhällskris, framtvingad av en ny global pandemi. Den skakar grundvalarna i vårt välfärdssamhälle och vår nationalekonomi.

Nu försöker vi här framför våra datorer skapa oss en bild av vad som hänt, och framför allt, hur vi ska ta oss vidare ur krisen.

Det som gör sitsen lättare, enligt Sundman, är att Finland har förunnats en "progressiv, målmedveten och handlingskraftig regering" som har hanterat krisen på ett sätt som sticker ut i internationella jämförelser.

Offentlig skuldsättning för att rädda privata marknadskrafter

Snart glider den politiska diskussionen över från hanteringen av det mest akuta till alternativen för att komma ut ur krisen, konstaterade Folke Sundman.

Då kommer frågan om vilka grunder och riktlinjer som ska användas i återuppbyggnaden av våra samhällen, ekonomier och välfärdssystem.

Nu tar regeringen till en massiv offentlig skuldsättning för att hålla både samhällets service och de privata marknadskrafterna vid liv, påpekade Folke Sundman. Det uppdraget fortsätter ännu en bra tid framöver.

Socialdemokratisk omstrukturering

När det blir dags för återuppbyggnadsarbetet ska det inte bli en återgång till ”business as usual”. Sundman ville inte tillbaka till en värld där marknadskrafterna fritt får återupprätta och lappa till den marknadsdrivna globalisering som dominerat den internationella ekonomin under de senaste årtiondena.
- Tvärtom, krisen har visat att det äntligen är dags att sätta fart på omstruktureringen av den globala ekonomin. Det bör ske utgående från en av socialdemokratins ledande principer: det allmännas intressen, de gemensamma behoven. Den offentliga makten bör ha en överordnad och styrande ställning i förhållande till marknaden och de privata profitintressena, sa Folke Sundman.

"Inga stöd till skattesmitare"

Coronakrisen har visat att det är dags att sätta fart på omstruktureringen av den globala ekonomin, sa Folke Sundman. Han ville utgå från det allmännas intressen, de gemensamma behoven.

Den offentliga makten bör ha en överordnad och styrande ställning i förhållande till marknaden och de privata profitintressena.

- Finland kunde göra en klar ny linjedragning. Det gäller kravet på att inte ge offentliga stödbidrag åt företag som har en påvisad koppling till skatteparadisekonomin.

Åtminstone Frankrike, Polen och Danmark har redan fattat sådana beslut, sa Folke Sundman. Det borde inte finns några juridiska hinder att vägra utbetala offentliga krisstöd åt företag med koppling till skatteparadisen. Sundman väntar på att Finland också skrider till verket i frågan.

Solidaritet

Utvecklings och utrikeshandelsminister Ville Skinnari deltog i det digitala fullmäktigemötet. Han efterlyste solidaritet i coronatider, både i Finland och i världen.

Regeringen lanserar besked om skattefrågorna i juni, lovade Skinnari och ville därför inte tala om det nu.

- Vi kan och ska inte återgå till att leva precis som före coronapandemin. Vi kan istället använda krisen till att göra livet bättre, sa Skinnari.

Stimulans bra - inte nedskärningar på arbetarnas bekostnad

Minister Skinnari talade för Vihriälägruppens rekommendationer om en starkt stimulerande budget 2021 som stärker ekonomisk tillväxt på sikt.

- Det finns inte orsak till stora nedskärningar eller att slopa våra framtidsinvesteringar. Tvärtom. Framtidsinvesteringarna i utbildning, bland annat den förlängda läroplikten, en rättvis klimatomställning och ökad välfärd har bara blivit viktigare, sa minister Skinnari.

Många av deltagarna i fullmäktigemötet varnade för andra förslag i Vihriälä-rapporten; skattehöjningar och nedskärningar på områden som är viktiga för socialdemokraterna.

Peter Sjökvist från Närpes oroade sig för organiseringen av återuppbyggandet om näringslivet får igenom sina önskemål.

Då finns det en risk att löntagare och arbetslösa får ta smällen.
Sjökvist befarade slopad alterneringsledighet, pensionsslussar, nedskuret hemvårdsstöd, förkortade arbetslöshetsperioder.

"Bekosta reformer med breddad skattebas"

Riksdagsledamot Johan Kvarnström ansåg att coronakrisen visserligen vänder mycket upp och ned, men ändrar inte på grundläggande värderingar.

- Målsättningarna om ett starkt välfärdssamhälle finns kvar. Om pengarna inte räcker, har vårt parti bra program för att stoppa skatteflykt och att bredda skattebasen på ett rättvist sätt, sa Kvarnström.

Vi behöver fortfarande förlängd läroplikt, åtgärda fattigdomen bland pensionärerna och en familjeledighetsreform för mer jämställdhet. Kvarnström talade också för trafikinvesteringar, som åtgärdar vägnätets saneringsskuld.

Jakob Storbjörk varnade för att priset för coronakrisen betalas av yngre generationer. De löper en större risk att förlora jobbet eller ha svårigheter att komma in på arbetsmarknaden.

Därför bör man inte ytterligare försämra för de yngre genom att införa läsårsavgifter för finländska studerande på högskolorna, sa Jakob Storbjörk.

"Ledsen, arg, tacksam och hoppfull"

Rebecca Åkers höll ett känslosamt tal i en undantagsperiod. Hon var både ledsen, arg, tacksam och hoppfull. Ledsen för allt som har förändrats, för de arbetslösa, och lärarna som fick hårt arbete med omställningen i skolorna.

Hon uttryckte också oro för unga utan sommarjobb, äldre i isolering, de som haft svårt med distansundervisning och de som inte hade besparingar när arbetslösheten slog till.

Arg var Rebecca Åkers på makthavare och dom som utnyttjar krisen för att förtrycka pressfrihet, kvinnor, hbtqi-personer, flyktingar och etniska minoriteter, och på de som inte lyssnar på experter och inte skyddar andra.

Vilken lön ska "arbetets hjältar" ha?

Finlands välfärdssystem, med en fantastisk vårdpersonal, har visat sin funktionsduglighet och kunnighet, sades det. Några fullmäktigeledamöter ville ge mer än en applåd och ett tack åt sjukvårdspersonalen.

Inger Östergård ansåg att vårdpersonalens löner inte på långt när motsvarar krav på utbildning, tyngd och ansvarsfullhet, arbetstider.
Hon betonade de speciella riskerna och det tunga arbetet nu under coronatiden. Orket har en gräns.

Men mötet kom inte med några uttalade krav på lönehöjningar eller extra bonusar till sjukhuspersonalen. I ett uttalande från mötet talar man om rätten till skäliga arbetsvillkor och trygga anställningsförhållanden.

I resolutionen från mötet stöder FSD ett mångårigt program för att förbättra vårdpersonalens ställning. Ett särskilt stöd borde riktas till kommunerna för det ändamålet, inom ramen för främjandet av jämlikhet på arbetsmarknaden.

Marianne Laxen hörde till dem som ville ge mer än ett tack åt vårdpersonalen. Hon var också den enda på mötet som lyfte upp kritiken mot jaktplansanskaffningarna.

- Jag hoppas verkligen att den här regeringen på allvar beaktar kritiken mot hela förslaget och funderar på om det finns en möjlighet att skjuta fram beslutet för minst en femårsperiod.

Marianne Laxen fick inget gehör hos sina partikamrater. Inte heller minister Skinnari vill efteråt kommentera frågan.