Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

AfD-chef blev av med partimedlemskapet – start för ny maktkamp bland tyska högerpopulister

Från 2020
Portärtt på Andreas Kalbitz vid AfD:s partimöte i december 2019. Han står i kostym och pekar mot sig själv.
Bildtext Andreas Kalbitz vid AfD:s partimöte i december 2019.

I Tyskland kan det högerpopulistiska partiet Alternative für Deutschland stå inför en splittring. Maktkampen mellan delar av partiledningen och de mest högerradikala krafterna inom partiet har tagit ny fart efter att en av de mest synliga AfD-profilerna fråntogs sitt medlemskap i partiet.

Helt konkret kretsar den partiinterna striden kring Andreas Kalbitz, tidigare AfD-chef i delstaten Brandenburg.

Efter en jämn omröstning inom partiledningen blev Kalbitz av med sitt medlemskap i AfD, med motiveringen att han tidigare hade tigit om sina kontakter med den i Tyskland sedan år 2009 förbjudna högerextrema organisationen Heimattreue Deutsche Jugend HDJ.

Kalbitz själv har medgett att han har haft kontakter till organisationen, men han har samtidigt bestridit att han skulle ha varit en medlem.

För partiledningen handlar det formellt inte heller direkt om Kalbitz högerextrema bakgrund utan om att han valde att tiga om den då han gick med i partiet.

Partiledningens beslut från i fredags har i vilket fall som helst väckt heta känslor inom partiet.

– Den som tar sina argument från våra motståndare och vänder sig mot sina egna partikamrater begår förräderi. Jag kommer inte att tillåta att man förstör och splittrar vårt parti, säger AfD-chefen i delstaten Thüringen Björn Höcke i ett ställningstagande till partiledningens beslut.

Flygelns inflytande starkt trots upplösning

Tillsammans med just Björn Höcke gällde Andreas Kalbitz som en av ledarna för den högerextrema så kallade flygeln inom AfD.

I mitten av mars slog den tyska inrikessäkerhetstjänsten Verfassungsschutz fast att flygeln gäller som en högerextrem organisation, vilket ledde till att man från flygelns sida lade ner verksamheten.

Enligt kritikerna handlar det här ändå bara om en skenmanöver och personer som Höcke och Kalbitz har fortsättningsvis ett stort inflytande inom partiet, i synnerhet i de östra delarna av landet.

Striden kring Kalbitz kan därför ses som partichefen Jörg Meuthens och de mer moderata krafternas försök att hålla partiet i sitt grepp. Samtidigt vill man ge sken av att försöka städa upp inom AfD, så att inte hela partiet i något skede blir ett fall för säkerhetstjänsten.

De ledande personerna kring den så kallade flygeln har under de senaste åren fått ett allt större inflytande över partiet, vilket har lett till en hel del interna strider inom AfD.

Det handlar dels om en strid mellan nationalkonservativa och de mer högerradikala, men dels också om en strid mellan AfD i öst och i väst.

Partichefen Meuthen har under den senaste tiden försökt begränsa de mer radikala krafternas inflytande, bland annat genom ett inom AfD mycket kritiserat förslag om att dela upp det nuvarande partiet i två systerpartier.

Kalbitz vill stanna i partiet

Hur den partiinterna striden nu kommer att gå vidare är oklart. En del av Kalbitz anhängare har redan kommit med krav om ett extra partimöte för att välja en ny partiledning.

Kalbitz upptogs dessutom i måndags på nytt som partilös medlem i AfD-gruppen i delstatsparlamentet i Brandenburg. Han har tidigare lett fraktionen.

I delstatsvalet ifjol höstas blev det av Kalbitz ledda AfD näst största parti med 23,5 procent av rösterna.

Kalbitz själv verkar i det här skedet ändå inte ha några tankar att lämna AfD, han har meddelat att han kommer att använda sig av alla till buds stående medel för att kämpa mot partiledningens beslut.

Att partichefen Meuthen till slut kommer att gå segrande ur striden är alltså allt annat än självklart. I AfD:s hittills relativt korta historia har så gott som varje avgörande maktkamp hittills vunnits av de för stunden mer radikala krafterna.

Diskussion om artikeln