Hoppa till huvudinnehåll

Sport

"Mellan öronen har jag varit väldigt stark": Från evig fyra till alla tiders blåvita etta – en heroisk laginsats över Stilla havet blev Thomas Johansons sista seglingsbragd

Från 2020
Thomas Johanson i Volvo Ocean Race 2008-2009, med logon för Svenskfinlands 50 största idrottshjältar.
Bild: Gustav Morin/Ericsson 3/Volvo Ocean Race

Han vann guld i såväl OS, VM som EM och är Finlands mest framgångsrika seglare genom tiderna. Detta trots att han i tonåren lade av och satsade på ishockey. Den stora höjdpunkten kom i Sydney, men den mest häpnadsväckande resan gick från Qingdao till Rio. Båten var nära att sjunka, krockade med en val – och Thomas Johanson rundade som tredje i släkten Kap Horn.

Thomas Johanson finns med i Yle Sportens rankning över Svenskfinlands 50 största idrottshjältar genom tiderna.

En fyra meter lång skreva har uppstått i bottnet och Ericsson 3 tar in massvis med vatten. Det är natt och den 70 fot långa segelbåten kränger och slår hårt mot vågorna utanför Taiwans kust.

Ocean Race-kappseglingen runt jorden är inne på den fjärde etappen som startat i Singapore den 18 januari 2009. En kaotisk etapp, som håller på att bli den sista för den nordiska besättningen med Thomas Johanson som styrman.

Att tävlingen riskerar ta slut alldeles för tidigt är ändå inte det största orosmomentet. Båten är i fara att sjunka.

Kapten Magnus Olsson tar kommandot och förklarar vad som måste göras. Motorhuven av kolfiber skärs i bitar. Kolfiberbitarna pressas mot den läckande öppningen med hjälp aluminiumrör från sovkojerna som placeras stadigt mellan bottnet och taket.

Vattnet slutar forsa in och den akuta faran är över. Istället för att fortsätta kappseglingen till Qingdao i nordöstra Kina tar besättningen i land i Taiwan.

Ericson 3 i Ocean Race 2008/2009.
Bild: All Over Press

Vad som orsakade hålet i bottnet förblir oklart.

– Det var en helt grym natt. Det finns ett ställe där det är flera tusen meter djupt och sen blir det plötsligt bara hundra meter. Där var grymma vågor och massor med ström, berättar Johanson om förhållandena på havet mellan Filippinerna och Taiwan.

Båten hade slagit våldsamt mot vågorna och träffades antagligen av ett föremål – möjligen en kokosnöt – som orsakade ett litet hål i skrovet som sedan sprack upp mer och mer i den hårda sjögången.

Medan de övriga Ocean Race-båtarna seglar vidare mot etappmålet i Qingdao får Johansons nordiska team grönt ljus av sponsorerna att mobilisera hjälp världen över för att reparera båten – och i bästa fall fortsätta tävlingen. Över hälften av etapperna återstår fortfarande.

Thomas Johanson i Volvo Ocean Race 2008/2009.
Bild: Volvo Ocean Race

Johanson och några andra i teamet flyger till Qingdao för att förbereda följande etapp medan båtbyggare från Europa flyger till Taiwan för att återställa det skadade skrovet.

När förberedelserna i Qingdao är gjorda flyger Johanson tillbaka till Taiwan och seglar den reparerade och för stunden underbemannade båten norrut.

De försöker hinna i tid till Qingdao där tävlingens längsta och tuffaste etapp på 12 300 sjömil ska starta bara några dagar senare. En etapp som ska seglas över Stilla havet, runt Kap Horn och avslutas i Rio de Janeiro.

Problemet är att reparationen har tagit så lång tid att de övriga båtarna redan lämnat hamnen flera timmar innan Ericsson 3 anländer till Qingdao.

Olympiska mästarens farväl från bankappseglingen

Det var den rutinerade havskappseglaren och båtens kapten Magnus Olsson som hade lockat med Johanson på Ocean Race 2008/2009, som med sina långvariga förberedelser på Lanzarote tog två år i anspråk.

Vid den här tiden var Johansons två barn små, den yngre fortfarande en bebis, och projektet var mycket påfrestande för familjen. Men den meriterade seglaren och relativt nyblivna familjefadern fick uppfylla sin dröm.

För sista gången fick han storsatsa på seglingskarriären som inleddes 1980.

Thomas Johanson inför Ocean Race: Många säger att de aldrig skulle göra det här - Spela upp på Arenan

Johanson hade lagt av med bankappseglingen efter OS i Aten 2004. Där hade den regerande OS-guldmedaljören i 49er-klassen fått nöja sig med en åttonde plats tillsammans med sin nya gast Jukka Piirainen.

Efter 10/16 starter var Johanson/Piirainen i högsta grad med i medaljkampen, men svaga prestationer under en dag med svårlästa och varierande vindar förstörde deras OS.

– Vi klåpade och fick inte alls till det. På grund av den där ena dagen sumpade vi i praktiken våra chanser till medalj, berättar Jukka Piirainen 16 år senare.

– Sen blev det så att vi hamnade ta fler risker. Och när du börjar ta risker så går det antingen åt rätt håll eller sen blir det bara sämre och sämre, skrattar Johanson som sällan misslyckades när han kom i slagläge.

Johanson hade siktat på att bli den första finländska seglaren med två OS-medaljer. Guldet i Sydney 2000 tillsammans med Jyrki Järvi – Finlands andra OS-guld genom tiderna i segling – förblev hans främsta merit under en lång och framgångsrik karriär inom bankappseglingen.

Jyrki Järvi och Thomas Johanson vann OS-guld i 49er i Sydney.
Bildtext Thomas Johanson (t.h.) och Jyrki Järvi säkrade guldet redan före den sista starten.
Bild: Mikko Brummer/WB-Sails

Johanson och Järvi hade varit ett omaka par som drev på varann till den grad att samarbetet omöjligt kunde fortsätta efter Sydney.

Jukka Piirainen var en av Finlands många duktiga 49er-seglare kring millennieskiftet och han deltog i för-OS i Sydney tillsammans med Risto Tapper. OS-platsen gick ändå till Johanson/Järvi som hade radat upp fina resultat i början på säsongen 2000 – bland annat en tredje plats i VM.

Piirainen var trots allt på plats i Sydney som tränare för Laserseglaren Roope Suomalainen. Där tillbringade han mycket tid med "Tompe" – de facto mer än Johansons gast Jyrki Järvi.

– Det var sällan som de två lämnade stranden tillsammans och tillbringade kvällen ihop. Det var mer som ett arbetsförhållande. De är ganska olika som personer, förklarar Piirainen.

– Jag tror att fyra år tillsammans var helt maximalt för dem. Även om de vann OS-guld fanns det inget kvar längre. De hade maximerat allt.

Strategiskt avgörande beslut utanför den nyzeeländska kusten

Drygt åtta år efter karriärens stora höjdpunkt i Sydney anländer Johanson med sitt Ocean Race-team till Qingdao den 14 februari 2009. Starten för den femte etappen från Qingdao till Rio har gått sju timmar tidigare.

Ericsson 3 anländer sent till Qingdao i Ocean Race 2008/2009.
Bild: Rick Tomlinson/Volvo Ocean Race

Det har tagit ett par veckor att få båten reparerad och tre dagar att segla upp från Taiwan. Besättningen stannar i en timme i den kinesiska hamnen för att snabbt byta all utrustning på båten. Johanson och hans lagmedlemmar äter varsin hamburgare och ger sig ut på ett fyrtio dagar långt äventyr till havs.

Etappen går österut över Stilla havet, men först gäller det att segla söderut för att runda ett av ruttens märken utanför Nya Zeeland. Vid märket har Johansons båtlag redan nästan åkt fast det åtta timmar långa försprånget som fleeten fick i Qingdao.

När rutten vänder österut, bort från den nyzeeländska kusten, fattar teamet ett strategiskt avgörande beslut.

– Istället för att segla neråt mot Södra ishavet, började vi segla nordost genom ett lågtryck. Det var vår navigatör Aksel Magdahls briljanta idé, berättar Johanson.

När de seglat genom lågtrycket kan de bränna på i rasande fart. Båten flyger över vågorna och uppnår 40 knops hastighet.

Vi gjorde 500–577 sjömil per dygn i flera dagar och ledde hela fleeten med över 300 sjömil efter det.

Thomas Johanson

Stämningen i båten är på topp när man väl har korsat Stilla havet och rundar Sydamerikas sydspets Kap Horn. Två månaders oavbrutet slit med båtreparation och segling i tuffa förhållanden har varit värt mödan.

– Vi kom till Kap Horn som etta och det var ju jättekänsligt då. Det var första gången i mitt liv som jag seglade runt Kap Horn och samma gällde många andra.

För Johanson har Kap Horn en extra speciell betydelse – av släktskäl.

– Min morfar har fötts på ett segelfartyg just innan det kom till Auckland i Nya Zeeland. Han och hans föräldrar har också rundat Kap Horn 1900 eller 1901.

Utanför Sydamerikas sydspets, vid gränsen mellan Chile och Argentina, får Johanson e-post av sin mor med loggböckerna från seglatsen över hundra år tidigare. Intressant läsning till sjöss medan färden mot Rio fortsätter förbi Falklandsöarna längs den argentinska kusten.

Seg och företagsam redan som junior

Thomas Johansons släkt hade sysslat med segling, men hans far var mer intresserad av motorsport. Från och med att Thomas började segla i 12 års ålder sommaren 1980 fick han ofta klara sig på egen hand på tävlingsresorna.

Jämngamla Jukka Piirainen, som i början på 1980-talet var en av Finlands absolut främsta juniorer i optimistjolle – till och med ett strå vassare än Johanson – minns en gemensam tävlingsresa till EM i Barcelona 1983.

14-årige Johanson åkte ner genom Europa i en gammal Trabant tillsammans med Piirainen och Risto Tapper. De två sistnämndas pappor var med på resan men inte Johansons.

Väl framme i Barcelona drabbades Johanson av magbesvär.

– En seg kille som inte stod över tävlingarna även om overallens buntar fylldes av sig själv, skrattar Piirainen.

– Min farsa som fungerade som materialförvaltare såg efteråt Tompe i duschen, och där stod han och tvättade rent sina prylar.

Bitterljuva minnen

Färden på Atlanten under etappens sista del går inte utan att Johanson får rejäl skrämselhicka vid rodret. Det är tjock dimma då lagmedlemmen Arve Roaas ser en val på styrbordssidan.

– Jag hann snabbt tänka att om det finns en så finns det oftast flera. Sen såg jag en stjärtfena på högra sidan och då visste jag redan att det var kört. Båten stannade tvärt.

Vid krocken har båten inte högre hastighet än nio och en halv knop, men sidokölen bryts och även kölen tar skada. Tur i oturen är att målet inte ligger långt borta.

Ericson 3 anländer till Rio de Janeiro i Ocean Race 2008/2009.
Bild: All Over Press

Efter 40 dagar och fem timmar till havs når Ericsson 3 Rio de Janeiro den 26 mars 2009 klockan 07.37. Laget som startade åtta timmar efter alla andra kommer först i mål och vinner alla tiders längsta etapp i Ocean Race.

– Det var inte bara vår vinst. Det kändes som mycket större i och med att det var så många som hade varit involverade för att vi överhuvudtaget kunde vara med på etappen. Därför kändes det så speciellt och fint, berättar Johanson vars internationella stortävlingskarriär startade på samma brasilianska ort i optimistjolle-VM 1983.

Thomas Johanson pekar på sina barn som han hittar bland besättningens nära och kära som har rest till Rio de Janeiro för att ta emot hjältarna.

Den episka etappen från Qingdao till Rio var den enda som Johansons båtlag vann under Ocean Race 2008/2009. Efter målgången den 26 juni i St. Petersburg kunde teamet konstatera att man hade slutat på fjärde plats i sammandraget.

Segern gick till en annan båt men samma team – den internationella besättningen i Ericsson 4-båten, ledd av den femfaldiga OS-medaljören Torben Grael från Brasilien.

– Internationella gänget vann, och det var ju vår målsättning: "One team, one goal, two boats". På det sättet var vi nöjda, konstaterar Johanson.

– Vi var många gånger på podiet och vann den längsta och tuffaste etappen, så det var jättefint. Men vi hade lite otur och krångel med reglerna, som orsakade onödig stress och påverkade de tre första etapperna ganska mycket.

Ocean Race 2008/2009 var Thomas Johansons sista riktigt stora seglingssatsning. Efter det har han anpassat sitt liv till familjens behov.

Ericson 3 firar etappseger i Rio de Janeiro i Ocean Race 2008/2009.
Bildtext När Thomas Johanson träffar barnen i Rio har de hunnit växa en hel del sedan starten på Ocean Race-projektet.
Bild: All Over Press

Jukka Piirainen tävlade mot Johanson i tjugo års tid med optimistjolle, E-jolle, Laser och 49er, innan de seglade 49er tillsammans. Han värderar Johansons karriär högt.

Förutom OS-guldet i 49er vann Johanson ett VM-guld och två EM-guld i Laser under åren 1991–1993.

– Om man ser på resultaten är han säkert alla tiders mest framgångsrika finländska seglare, åtminstone i modern tid, menar Piirainen.

– Om man ser på hans topp-tio-placeringar i olika klasser i stora mästerskap, så är ju antalet ofattbart stort. Och så titlarna därtill.

Nära att karriären tagit slut innan den ens på allvar kom igång

Thomas Johanson är tacksam över att han under sin långa karriär undvek större skador, även om han vid sidan om seglingen bland annat spelade innebandy och vann FM-brons med Oilers våren 1997.

Den enda allvarligare skadan kom vintern före studentskrivningarna, och den knäskadan fick honom att lämna ishockeyn i Kiekko-Espoos A-juniorer.

Sensommaren innan hade Johanson bestämt sig för att sluta med seglingen. Den första säsongen i E-jolle, efter övergången från optimistjolle, hade varit svår.

Bottennappet kom i FM i Björneborg 1985 där han kapsejsade flera gånger i blåsiga förhållanden.

– Jag tänkte att nu slutar jag segla, att det här är helt “perseestä”, skrattar Johanson. Så kom jag hem, slutade, och började satsa på ishockey helt och hållet.

Thomas Johanson i Volvo Ocean Race 2008/2009.
Bild: Volvo Ocean Race

Den helhjärtade satsningen på ishockey fortsatte endast i några månader tills knäskadan fick den unga centerns intresse att tyna bort. När studentskrivningarna var genomförda och sommaren närmade sig väcktes lusten att återuppta seglingen.

Han lyckades övertala sin pappa att skaffa en ny E-jolle från Danmark – och från och med sommaren 1986 var han en internationell toppseglare i två decennier framöver. Samma sommar tog han sig till VM där han kom in bland de sex bästa, liksom i så gott som alla stora mästerskap fram till hans sista E-jolle-VM 1991 där han slutade fyra.

Efter den fjärdeplatsen konstaterade det svenska seglingslandslagets tränare Björn Johansson att finländaren är en evig fyra som aldrig kommer att vinna någonting. Han fick äta upp sina ord snabbt.

Senare samma år vann Johanson EM-guld direkt efter bytet till Laserklassen. I Laser blev det EM-guld även 1992 samt VM-guld 1993.

Färska världsmästaren Thomas Johanson 1993: I segling beror allt på dig själv - Spela upp på Arenan

Att Thomas Johanson blev så framgångsrik har delvis att göra med hans goda fysik som han fick bland annat via ishockeyn och innebandyn.

Men de mest avgörande faktorerna sitter mellan öronen.

Under stora delar av karriären var Johansons självförtroende och självkänsla på en exceptionellt hög nivå, säger Jukka Piirainen. Det var egenskaper han tränade upp efterhand.

– Inte var Tompes huvud i skick som ung. Det var ofta som han tappade placeringar. Men man måste lära sig att förlora innan man lär sig att vinna.

Thomas Johanson och Jukka Piirainen i OS-regattan 2004.
Bildtext Thomas Johanson och Jukka Piirainen i OS i Aten 2004.
Bild: EPA/All Over Press

Det som lade grunden för Johansons största framgångar var förmågan att anpassa sig från en båtklass till en annan.

– Jag har varit ganska bra på att analysera, och enligt analysen bli bättre, säger Johanson.

– Mellan öronen har jag nog varit väldigt stark. Jag har vetat att om jag får farten och tekniken i skick, så kan jag vinna över vem som helst. Jag har litat på den här känslan, att under hård press kommer jag att klara mig bra.

Att ofta vara bäst när det gäller vittnar också medaljsaldot i internationella stortävlingar om: OS-guld, VM-guld, VM-brons och två EM-guld.

Visserligen blev det också en del fjärdeplatser – men han är definitivt ingen evig fyra.

Thomas Johanson kommer in på placering nio i Yle Sportens rankning över Svenskfinlands 50 största idrottshjältar genom tiderna.

Svenskfinlands 50 största idrottshjältar

Diskussion om artikeln