Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kina vill driva igenom kontroversiell säkerhetslag för Hongkong då folkkongressen samlas - betyder slutet på områdets autonomi, menar kritiker

Från 2020
Kravallpolis i ett köpcentrum i Hongkong.
Bildtext De nationella säkerhetslagarna kan utlösa nya massdemonstrationer. Kina kan då slå till hårdare med lagarna som svepskäl, tror experter.
Bild: EPA/JEROME FAVRE

Kina vill att Hongkong inför en lag som i princip står inskriven i autonomins grundläggande lagar men aldrig har implementerats. Lagen ska förhindra förräderi, utträde och uppvigling men områdets demokratiaktivister är rädda för att den utplånar de sista fri- och rättigheterna Hongkongborna har.

Det kinesiska kommunistpartiet vill låta folkkongressen, formellt landets högsta beslutsfattande organ, driva igenom kontroversiella nationella säkerhetslagar för autonoma Hongkong.

Lagarna skulle förbjuda all verksamhet som underminerar den nationella säkerheten, i Kinas ögon allt som hotar landets suveränitet över Hongkong.

Allt som Kina tolkar som försök till förräderi, strävanden att göra området självständigt eller uppviglar till sådan verksamhet skulle innebära hårda straff.

Lagen är egentligen redan inskriven i Hongkongs grundläggande lagar under artikel 23.

tusentals demonstranter på gatorna i Honkong.
Bildtext Demonstrationerna i fjol var de största i områdets historia. De uppskattas ha samlat över 2 miljoner människor som mest.
Bild: Copyright Rex Features Ltd 2012/All Over Press

Men artikeln har aldrig trätt i kraft eftersom den redan då Hongkong återgick i kinesisk kontroll år 1997 sågs som ett hot mot yttrandefriheten och autonomin.

Ett försök att driva igenom lagen gjordes 2003 men det ledde till massprotester med en halv miljon deltagare och försöket lades åt sidan.

Orsaken till att kommunistpartiet nu vill driva igenom lagarna anses vara de massiva protesterna mot Kina och Hongkongs Kinavänliga regering ifjol.

Slutet på Hongkong

– Nationell säkerhet är den grundval landets stabilitet vilar på. Därför måste folkkongressen införa och förbättra den lagstiftning och de mekanismer som garanterar den nationella säkerheten i Hongkong, sade talespersonen för kongressen Zhang Yesui inför sammanträdet i Peking.

– Vi kan inte längre tillåta att flaggan eller andra nationella symboler vandaliseras och skändas, fortsatte Zhang och hänvisade till händelser under protesterna i Hongkong.

I Hongkong kom kritiken och fördömandena omedelbart.

– Det här är början på slutet för Hongkong och ett land, två system, sade professorn i statsvetenskap vid Baptist University i Hongkong Kenneth Chan.

– Det skulle också innebära att de politiska intrigerna i kommunistisk stil har triumferat över lagstyret och slagit en dolk hjärtat på autonomins liberala grunder.

Hongkongs ledare Carrie Lam befinner sig under enormt tryck både från Kina och sina egna landsmän
Bildtext Hongkongs regeringschef Carrie Lam försökte införa utlämningslagar som Hongkongborna var emot. Det utmynnade i de värsta oroligheterna i området sen 1997.
Bild: EPA-EFE/JEROME FAVRE

– Det här skulle innebära slutet på Hongkong, sade Dennis Kwok som representerar demokratiaktivisterna i det lokala parlamentet.

– Peking och regeringen har totalt brutit sina löften till Hongkongs invånare. De ror tillbaka alla sina åtaganden till autonomin.

Då Hongkong överlämnades till Kina av Storbritannien år 1997 var det under en överenskommelse om "ett land, två system".

Det innebär att Hongkongborna till skillnad från fastlandskineser har yttrande- och åsiktsfrihet och i stort lever under demokratiska principer som rättsskydd.

Nya demonstrationer att vänta

Massdemonstrationerna i fjol utlöstes av planerade lagar som ansågs inskränka den här rättssäkerheten alltför mycket, och utmynnade sedan i allmän opposition mot kinesiska försök att inskränka autonomin.

Om säkerhetslagarna träder i kraft är många demokratiaktivister rädda för att lagarna kommer att användas för att tysta allt motstånd.

– Ett försök att tysta oss med makt och rädsla, skrev studentaktivisten Joshua Wong.

Mellakkapoliisit ottavat kiinni mielenosoittajan.
Bildtext Demonstrationerna kvästes med hårda tag. Tagen kan bli ännu hårdare om demonstrationerna blossar upp igen, befarar experter.
Bild: Miguel Candela / EPA

– Vi är mycket rädda, mycket oroade och mycket upprörda. Det här kommer att ta ifrån oss våra rättigheter, vår säkerhet och vårt oberoende rättssystem, sade Emily Lau som representerar Demokratipartiet i Hongkongs parlament.

Många befarar att lagen kommer att utlösa nya våldsamma protester i Hongkong.

Skillnaden är ändå den att Kina då med de nya lagarna kan ha ett lagligt svepskäl att ingripa mer kraftfullt och våldsamt än landet gjorde ifjol.

Trots upprepade hotfulla kommentarer skickades kinesiska armén aldrig för att kväsa demonstrationerna.

Det ansågs då vara politiskt ohållbart, men kan enligt experter nu vara försvarbart om säkerhetslagarna går igenom.

USA och Taiwan fördömer

USA, men också Taiwans regering, har trätt fram för att fördöma Kinas planer.

– Alla försök att förelägga nationell säkerhetslagstiftning som inte representerar Hongkongbornas vilja är mycket destabiliserande och kommer att möta kraftfullt fördömande från USA:s sida, sade utrikesministerns talesperson Morgan Ortagus.

Taiwan, som ofta har försökt undvika konflikter med Kina då kommunistpartiet fortfarande ser östaten som en del av Kina, var ovanligt tydlig i sin kritik.

Taiwans inofficiella ambassad i Peking sade att lagen kommer att utlösa ännu värre kaos i Hongkong.

Enligt Taiwan har Kina också felaktigt anklagat yttre aktörer och separatister för massdemonstrationerna, som de facto reflekterade Hongkongbornas vilja att bibehålla sin ställning och sina rättigheter.

Diskussion om artikeln