”Jag känner ingen som skulle vara missnöjd” – korttidsarbete ger tyska företag och deras anställda säkerhet i coronakrisen

Också i Tyskland kämpar många större och mindre företag med de ekonomiska följderna av coronaviruset. I den här kampen har man hjälp av ett arrangemang där den tyska staten tar hand om delar av lönekostnaderna när de anställda är permitterade. För arbetstagarna ger samma arrangemang säkerhet i kristider.

De senaste dagarna har gått åt till att reparera cirkelsågen och att vässa dess blad. Dessutom har det gamla redskapsskjulet rivits och ett nytt ska byggas.

För Hans Pfister blir det en hel del arbete ute i trädgården under den här våren. I normalfall skulle den här onsdagsförmiddagen inte tillbringas i trädgården utan på flygfältet i Nürnberg.

Där jobbar Pfister på den tekniska avdelningen. Konkret betyder det att underhålla och reparera allt från hissar, till bagageband och flygplanshangarernas portar.

– För tillfället är jag hemma två till tre dagar i veckan. I juni får vi besked om hur det kommer att gå vidare, säger Pfister.

Det arbetsmarknadsarrangemang som han nu själv är en del av är en modell som Tyskland med framgång har använt bland annat under krisen 2008 och 2009.

Modellen går under namnet Kurzarbeit och kan på svenska benämnas som korttidsarbete med statligt stöd.

Minst 60 procent av lönen i handen

I kristider kan företag ansöka om att få gå med i arrangemanget och går ansökan igenom kan man förkorta de anställdas arbetstid samtidigt som en del av arbetstagarnas lön betalas av den tyska arbetskraftsmyndigheten.

En anställd i Kurzarbeit kan därför räkna med att få minst 60 procent av den nettolön han eller hon går miste om. Det här oberoende av om man jobbar deltid eller om den anställda inte jobbar överhuvudtaget.

Arbetar man fortsättningsvis till exempel två dagar i veckan betalar företaget lönen för de två arbetsdagarna, medan staten betalar 60 eller 67 procent av den nettolön arbetstagaren går miste om på grund av arbetstidsförkortningen.

För ensamstående är ersättningen 60 procent och för anställda med barn 67 procent. Om korttidsarbetet sträcker sig över en längre tid har regeringen redan beslutat om att ersättningen höjs efter fyra respektive sju månader.

I vissa branscher gäller också kollektivavtal där företagen har förbundit sig till ersättningar utöver de som staten nu står för. Det finns alltså också anställda inom till exempel bilindustrin som förtjänar precis lika mycket som i normalfall, trots att de är i korttidsarbete.

För andra gången i korttidsarbete

I Tyskland räknar man med att mellan en tredjedel och hälften av alla företag har gått eller har haft planer på att gå in för korttidsarbete.

Under de senaste veckorna har läget blivit bättre då allt fler coronarestriktioner har hävts. För Hans Pfister kommer korttidsarbetet ändå att fortsätta.

– Det är förstås en stor säkerhet i kristider. Visserligen förtjänar man mindre, men de allra flesta behöver ändå inte oroa sig över de löpande utgifterna, säger Pfister som nu är i korttidsarbete för andra gången under den hittills 45 år långa arbetskarriären.

– Man behöver inte heller vara orolig för att bli av med jobbet. Jag känner ingen som skulle vara missnöjd med korttidsarbetet, fortsätter Pfister.

Missnöje hittar man inte heller bland företagen. De drar nytta av att staten tar över en del av lönekostnaderna samtidigt som man snabbt och flexibelt kan ta in de anställda igen när den akuta krisen är förbi.

Till exempel inom industrin kan produktionen snabbt köras upp i full skala då man inte behöver nyanställa folk i stället för dem som annars eventuellt hade sagts upp.

Hög nota

Även om antalet arbetslösa också i Tyskland har ökat på grund av coronakrisen, ser arbetsminister Hubertus Heil korttidsarbetet som det bästa verktyget för att förhindra uppsägningar och för att trygga arbetsplatserna.

Han hänvisar till att Tyskland på det här sättet kan undvika en situation som den i USA där coronakrisen har gjort miljontals människor arbetslösa och där företagen i något skede igen tvingas se sig om efter helt ny personal.

Men den tyska modellen har också ett saftigt pris. För tillfället finns 26 miljarder euro reserverat för löneutbetalningar på grund av korttidsarbete.

– Korttidsarbete är dyrt, men arbetslöshet är mångdubbelt dyrare. Vi får nu se om arbetskraftsmyndighetens reserver räcker eller om staten måste skjuta in extra pengar, säger arbetsminister Heil.

Att kostnaderna blir så höga hänger ihop med krisens omfattning. I slutet av april var över tio miljoner tyska arbetstagare anmälda för korttidsarbete.

Korttidsarbetet fortsätter på obestämd tid

Även om alla tio miljoner arbetstagare i slutändan inte landar i korttidsarbete är siffran något helt annat än under år 2009 då man var uppe i 3,3 miljoner korttidsarbetare.

– Inom släkten och bland vänner och bekanta är över hälften för tillfället i korttidsarbete. Min son jobbar för en underleverantör i bilbranschen och de har inte jobb överhuvudtaget, säger Hans Pfister.

Vid hans arbetsplats på flygfältet i Nürnberg gör man nu främst servicearbeten som är lättare att genomföra utan passagerare på plats.

Flygtrafiken står nämligen så gott som stilla. Det är för tillfället endast räddningsflyg, charterflyg för säsongarbetare och enstaka amerikanska militärflyg som använder flygplatsen.

– Min bedömning är att flygbranschen kommer att gå på sparlåga hela det här året. För egen del betyder det att korttidsarbetet kommer att fortsätta, men kanske på så sätt att jag i något skede igen jobbar fler dagar i veckan än vad jag gör just nu, säger Pfister.