"Hitis-Rosala har ett inflyttningstryck - skulle vara olyckligt om sparåtgärderna drabbar vår skola nu"

En känslig fråga seglar upp på politikernas bord den här veckan i Kimitoön. Frågan är om kommunen tvingas stänga en skola då kommunen måste spara.

I utredningen som politikerna ska diskutera presenterar bildningschef Mats Johansson olika modeller där skolstängningar eller sammanslagningar av skolor finns med som alternativ.

- Det här är teoretiska möjligheter för var man kunde spara, inget alternativ väger tyngre än något annat. Som tjänsteman är det min uppgift att ta fram de här uppgifterna eftersom politikerna i det här skedet inte har kommit med egna förslag, säger Johansson.

Skolorna det gäller är Hitis-Rosala skola, Västanfjärds skola, Taalintehtaan koulu och ett alternativ med en enda svenskspråkig skola för årskurserna 7-9. 

Hitis-Rosala behöver skolan för inflyttare

Att dra in Hitis-Rosala skola skulle enligt utredningen spara 100 000 euro. 

Hanna Vuorio-Wilson som bor i Rosala och aktivt jobbar för att hålla kvar Hitis-Rosala skola blev förvånad och besviken över att den här frågan lyfts upp just nu.

Eftersom skolan varit hotad också tidigare på grund av lågt elevantal, bestämde man sig i byn för att jobba hårt för att få inflyttare och det har burit frukt. En barnfamilj har flyttat till ön och Åbolands skärgårdsstiftelse äger numera den före detta småskolan och ska hyra ut den till en barnfamilj.

- Det finns ett inflyttningstryck just nu och det gäller att hitta bostäder till familjer som vill flytta hit. Vi är inriktade på att svänga utvecklingen, vi har ett bra drag och därför blir man besviken om kommunen glömmer bort det arbete vi håller på med just nu, säger Vuorio-Wilson.

Enligt Vuorio-Wilson har familjer varit ute på öarna under coronautbrottet och det har sänkt tröskeln för att faktiskt flytta ut. Flera har hört av sig för att utreda möjligheter att flytta till Hitis-Rosala.   

- Vi behöver skolan för att locka hit familjerna.

Gruppen som jobbar för att få fler inflyttare till öarna är enträgen och Vuorio-Wilson beskriver det som att nästan leva i ett kroniskt uppror.

-  Vi är konstant färdiga att rycka in med olika åtgärder eller information för att avhjälpa den här situationen. Vi upplever inte att vi har något val. Visst skulle det vara skönt att veta att vi inte behöver oroa oss över det här, men det lever en optimist i mig som litar på att beslutsfattarna tar sitt förnuft tillfånga.

På måndag ska kommunstyrelsen diskutera utredningen och under veckan ska också flera nämnder ta ställning till informationen.

"Svåra frågor där alla värnar om sitt"

Bildningsnämndens ordförande Hanna Guseff (SFP) förutspår att det kommer att bli en svår diskussion som alltid när det gäller skolor. 

- Nu gäller det att ha is i magen när vi går in i de här diskussionerna. Daghemmen och de lägre årskurserna i skolan är otroligt centrala för att invånarna ska trivas i en viss kommun. Man måste titta på det här ur ett ganska brett perspektiv, säger Guseff.

Någon politisk enighet väntar hon sig inte, tvärtom. 

- Vi närmar oss valtider igen och alla grupper kommer att värna om sina egna byar och "dra hemåt".

Tanken är att utredningen ska tas upp för beslut i kommunstyrelsen den 15 juni och i fullmäktige den 22 juni 2020.

- Med tanke på läget med coronaviruset är tidtabellen lite väl förhastad. Vi har en ganska positiv situation gällande corona. Folk vill ha deltidsboende i såna miljöer som vi befinner oss i, anser Guseff.

Utredningen berör inte bara skolnätet utan också biblioteken samt köks- och städfunktionen.