Hoppa till huvudinnehåll

Nyhetsskolan

Yle Nyhetsskolan: Varje år är det allt yngre personer som använder rusmedel, polisen får anmälningar om 11-12 åringar som använder droger

Från 2020
Uppdaterad 27.05.2020 16:44.
En cannabisplanta och en flaska fin fotade uppifrån.
Bildtext Användningen av cannabis ökar medan användningen av alkohol verkar minska.
Bild: Jan Mika

Åttondeklassister i Winellska skolan har undersökt rusmedelansväningen i Kyrkslätt med omnejd: Allt yngre barn använder rusmedel. En del kommer till skolan med en fimp i handen eller snus under läppen. Gatorna är fulla med gamla tobaksfimpar, använda sprutor och ölburkar. För att förebygga rusmedelsanvändning behövs samarbete mellan unga, deras föräldrar, olika myndigheter och socialarbetare.

I den här artikeln har vi valt att använda termen rusmedel för både alkohol, droger och andra stimulanter som till exempel tobaksprodukter.

Äldre poliskonstapel Jenni Romanoff arbetar i Esbo på Västra Nylands huvudpolisstation och har jobbat där sedan år 2005. Hon förklarar att det är särskilt olyckligt att minderåriga använder rusmedel, eftersom deras hjärna och kropp inte ännu har utvecklats färdigt.

kvinnlig polis
Bildtext Äldre poliskonstapel Jenny Romanoff önskar att unga skulle våga säga nej till droger.
Bild: Jenny Romanoff

En överdos av rusmedel är alltid farlig och kan ha allvarliga konsekvenser. För polisen är det lätt att identifiera om någon är berusad eller påverkad av droger.

- Man ser på personens beteende och hör på sättet att tala. Många sluddrar när de är berusade. Man hålls inte heller så bra på benen och pupillerna ser annorlunda ut än normalt. Symtomen beror mycket på hurudana droger man använder eller hur stark alkohol man dricker, berättar Jenni Romanoff.

Vad som händer om polisen får fast en berusad minderårig beror på den ungas ålder.

Blir du fast för drog- och cannabisanvändning i Esbo hamnar du först på polisens intervju, sedan på åklagarens intervju och efter det får du böter. Föräldrarna får inga böter men till dem ges en inbjudan till intervju

― Jenni Romanoff

- Om du är under 15 år har du inte straffrättsligt ansvar för dina misstag, därför kan polisen inte skriva böter. Men blir du fast för drog- och cannabisanvändning i Esbo hamnar du först på polisens intervju, sedan på intervju till åklagaren och efter det får du böter. Föräldrarna får inga böter men till dem ges en inbjudan till intervju och så vill man veta om föräldrarna har varit medvetna om missbruket.

Sociala myndigheter kopplas också in och man kartlägger tillsammans barnets livssituation. Vi är alltid glada om föräldrarna kommer med, intygar Jenni Romanoff.

Ökad rusmedelsanvändning

Rusmedelsanvändningen har ökat under de senaste fem åren, i synnerhet användningen av cannabis.

- Rusmedelsanvändningen har splittrats så att det finns de som inte alls använder rusmedel och de som använder allt de hittar. Siffrorna är beklagliga men jag är inte förvånad, säger Romanoff.

I samhället ser man många som använder rusmedel. Cannabis är en av de vanligaste drogerna som används bland unga. Däremot har användningen av mediciner som berusar och användningen av alkohol minskat. Men tyvärr är det allt yngre barn som använder droger.

- Varje år är det allt yngre och yngre personer som åker fast för rusmedelsanvändning. Vi får anmälningar om 11-12 åringar som använder rusmedel, främst högstadieelever men också yngre. Många gör det för att de vill testa nya saker och en del säger att de blir utsatta för grupptryck.

Poliskonstapel Jenny Romanoff har inget svar på frågan varför unga använder rusmedel.

- Många unga som har det svårt i sitt liv vill berusa sig för att glömma allt det dåliga, men rusmedel gör faktiskt ingenting i livet bättre, säger Jenny Romanoff.

De flesta minderåriga får rusmedel av äldre vänner

Vi har gjort en kartläggning bland årskurs 7 och 9 i Winellska skolan och gymnasiets andra klass i Kyrkslätts gymnasium om rusmedel och rusmedelsanvändning. Vi fick svar av 200 och av dem känner 80,5% någon som använder rusmedel.

- Den procenten är inte så överraskande, eftersom många av barnen har föräldrar som dricker alkohol, påpekar Natalie Räsänen i årskurs 8.

grafik på rusmedelsanvändning
Bildtext 49,7% har aldrig använt rusmedel, 16,9% har smakat, 13,8% använder ibland (ca. en gång i månaden) och 12,3% använder dagligen.
Bild: Nyhetsskolan

Enligt ungdomarna i Winellska skolan är alkohol det vanligaste rusmedlet. Efter alkohol är snus och tobak de mest populära rusmedlen.

I formuläret frågade vi också varifrån unga får tag på rusmedel. Av de tillfrågade svarade 60 personer att de får tag på rusmedel av en äldre vän, 23 får rusmedel av en familjemedlem och 25 får rusmedel av en okänd person. Sex personer av de 200 tillfrågade använder rusmedel på grund av grupptryck. De flesta använder rusmedel för att de är intresserade och vill testa på nya saker och för att de tycker att det smakar gott.

Vi intervjuade två åttondeklassister för att få veta vad de tycker och tänker. Maria Andersèn och Max Sandholm var inte förvånade över att så många använder rusmedel.

tjej i högstadieåldern
Bildtext Ungas rusmedelsanvändning överraskar inte mig alls, säger Maria Andersén från årskus 8
Bild: Nea Kanninen

- Många unga tror sig vara coola när de använder rusmedel, säger Max Sandholm.

- Men risken är att man kan bli beroende. Många unga tycker att det är roligt att prova på nya saker eller så provar man på grund av grupptrycket, säger Maria Andersèn.

Båda två är medvetna om riskerna med rusmedelsanvändning.

- Av snus kan man få muncancer och man kan förstöra hela sin läpp. Av tobak kan man få lungcancer och dålig kondition, förklarar Maria Andersèn.

högstadie-elev, kille
Bildtext Max Sandholm har inte noterat grupptryck vad droger beträffar.
Bild: Nea Kanninen

Vad händer om droganvändningen går för långt?

Socialarbetaren Ritta Mansner jobbar inom eftervården. Hennes arbete i Esbo går ut på att sköta om och hjälpa de ungdomar som varit på barnhem eller som på grund av familjeproblem redan som barn blivit placerade i en annan familj.

Kommunen har en skyldighet att se efter de här personerna också om de flyttat tillbaka hem till föräldrarna eller bor på egen hand på hyra i egen lägenhet.

- Eftervården sköter om klienterna tills de fyllt 25 år. Vi skall se till att de som fyllt 18 år har en bostad och något vettigt att hålla på med. De flesta studerar eller går på jobb, men många är arbetslösa. Vi hjälper dem att göra upp en egen budget och stöder skolgången med bland annat böcker. Vi kan också stöda deras hobbyer vid behov, berättar Riitta Mansner.

socialarbetare
Bildtext Det är viktigt att alla unga har rätt till vård, säger socialarbetaren Riitta Mansner
Bild: Annika Ruusila

De flesta unga har blivit omhändertagna på grund av deras eget beteende. Det finns alltid en risk att en person som har blivit omhändertagen och kommit hem återgår till sina gamla vanor, förklarar Riitta Manser.

Hur vet man om en klient återfallit till droganvändning?

- Det är inte så lätt att veta. Oftast säger de att de inte längre använder droger. Det är en fråga som vi alltid diskuterar, säger Riitta Mansner.

Eftervården vet alltid klientens historia och hur mycket personen använt droger redan som minderårig. En del blir i så dåligt skick av återfallen att man kan se det på personens utseende, förklarar Riitta Mansner.

Förr drack unga huvudsakligen alkohol men under de senaste åren har cannabis blivit populärt.

― Riitta Mansner

Det finns flera orsaker till att unga använder droger. Man kan ha det svårt hemma och använda droger för att lindra negativa känslor, eller också hamnar man i ett gäng där droger används. Riitta Mansner har också noterat att rusmedelsanvändningen både har ökat och förändrats.

Vad händer när klienten blivit myndig?

- När personer är myndiga, kan vi inte längre placera dem i barnhem. Eftervården kan bara erbjuda hjälp. Vi kan erbjuda diskussionshjälp, ta kontakt med Esbo social- och hälsovård eller föra klienten till en avvänjningsstation. Det är ändå upp till klienten själv att ta emot hjälpen, förklarar Riitta Mansner.

På avvänjningsstationen hjälper man klienten med mediciner om hen har svåra abstinensbesvär. När klienten varit två veckor på avvänjningstationen får hen möjlighet till institutionsvård där man lär sig att säga nej till droger. Klienten får lämna institutionsvården när hen vill.

Vad har vi lärt oss av vår undersökning?

Rusmedelsanvändning är farligt för hälsan. Många ungdomar förstår inte konsekvenserna av rusmedelsanvändning. Men rusmedelsproblem är inte bara de ungas fel.

Vuxna borde lära sina barn rätt och fel och visa dem en trygg väg i livet. Det är viktigt att alla förstår konsekvenserna av rusmedelsanvändning och viktigt att alla får en trygg barndom och möjlighet till god framtid.

― Minea Andersson, Nea Kanninen, Annika Ruusila och Sofia Goman

Rusmedelsandvändningen i Finland har också ökat en hel del. Det här kan många uppfatta som oroväckande. Både poliser, socialarbetare och andra vuxna jobbar med att minska de oroväckande siffrorna. Vi vill alla ha ett tryggt och bra samhälle, därför lönar det sig att samarbeta.

Den här artikeln har skivits i samarbete med Yle Nyhetsskolan av Minea Andersson, Nea Kanninen, Annika Ruusila och Sofia Goman från Winellska skolan i Kyrkslätt