Hoppa till huvudinnehåll

Sport

Vilka rättigheter har en säsongskortsinnehavare? Specialsakkunnig slår fast: "Konsumenten ska alltid erbjudas ersättning"

Från 2020
Uppdaterad 25.05.2020 20:54.
Elderson nickar en boll.
Bild: Matti Raivio/All Over Press

Säsongsstarten närmar sig för flera finländska idrottsserier, samtidigt som många säsongskortsinnehavare lever i ovisshet. Specialsakkunnig Annina Huolman berättar vilka skyldigheter klubbarna har.

I juni och juli börjar de finländska idrottsserierna köra igång igen efter ett långt uppehåll på grund av coronaviruset. Bland annat kickar både herr- och damligan i fotboll igång, med specialarrangemang.

Före seriestarterna står ändå många klubbar inför svåra beslut. Exempelvis har flera klubbar i herrarnas fotbollsliga redan sålt över 500 säsongskort, vilket är mer än den totala publik som inledningsvis kommer att tillåtas på evenemangen.

Annina Huolman, specialsakkunnig vid Konkurrens- och konsumentverket, betonar att konsumenten alltid har rätt till ersättning om tjänsten är bristfällig och konsumenten inte kan använda den.

– Om tjänsten inte alls kan ordnas på grund av coronaviruset eller ett annat dylikt hinder, så har konsumenten rätt att få pengarna tillbaka. Om tjänsten kan förverkligas i viss mån måste man uppskatta rabatten, alltså hur den oförverkligade delen av tjänsten ska ersättas till kunden, säger Huolman.

Finns det fall där klubben får kräva ytterligare inträde av en säsongskortsinnehavare?

– Om man inte kan arrangera tjänsten på överenskommet sätt – tjänsten är alltså bristfällig – så får man inte kräva ytterligare avgifter av kunden. I dessa fall ska kunden få ersättning för bristerna.

Olika alternativ möjliga

Är det möjligt för klubbarna att erbjuda flera alternativ, av vilka det ena skulle vara att erbjuda pengarna tillbaka för säsongskortet och det andra skulle vara en tilläggsavgift för att få se en match?

– Man kan förstås förhandla med kunden om alternativa arrangemang, men grunden för lagen är att kunden ska få ekonomisk ersättning. Det viktigaste är att man berättar för konsumenten om rätten till ersättning och att tilläggsavgifter inte är det enda alternativet.

– Förfarandet ska vara skäligt. Om parterna inte kan komma överens om kompensationen är det upp till Konsumenttvistenämnden att avgöra vad som är en skälig ersättning i varje enskilt fall, berättar Huolman.

Är det okej att flytta säsongskort till nästa år?

– Ett sådant alternativ kan man erbjuda konsumenten, men konsumenten har rätt att få kompensation, som till exempel rabatt på en ofullständig tjänst, ifall den inte motsvarar det som marknadsförts och sålts inom vissa ramar.

Hur är det då med att kompensera med till exempel tjänster från samarbetspartners eller med supporterartiklar?

– Utgångsläget är att konsumenten ska få ersättning i pengar. Andra sätt kräver konsumentens godkännande. Man kan inte utgå från att konsumenten godkänner andra alternativ, utan måste alltid erbjuda ekonomisk ersättning.

– Man kan göra överenskommelser, men avtalet får inte vara helt oskäligt ur konsumentsynvinkel. Skäligheten kan också utvärderas senare i Konsumenttvistenämnden.

Får klubbarna behandla säsongskortsinnehavarna på olika sätt, baserat på hur mycket de betalat?

– Här finns det ingen bestämd avgörandepraxis, utan det är upp till Konsumenttvistenämnden att avgöra. Klart att säsongskortets typ kan vara avgörande, samt vad det finns för villkor, men det skulle vara viktigt att behandla konsumenterna rättvist.

– Det är ändå svårt att uttala sig om villkoren. Finns det olika slags säsongskort, som berättigar till olika slags tjänster, men naturligtvis borde tillgängligheten vara rättvis för kunderna.

Ingen tidsgräns

Serierna kör i gång i juni och juli, men många föreningar funderar fortfarande på hur man ska lösa dessa problem. Finns det någon deadline för när de måste meddela om alternativen?

– I lagstiftningen finns ingen tidsgräns för sådant. Naturligtvis är rekommendationen att göra det så tidigt som möjligt. Förstås påverkar regeringens beslut, men klubbarna borde ta besluten så snabbt som möjligt, så att konsumenter hinner reagera bland annat med tanke på boenden.

Vad tycker du att klubbarna kan göra i dessa fall, med tanke på rättvisan för konsumenten?

– Förstås löns det att informera konsumenterna om hur man kan få pengarna tillbaka eller få ersättning, då säsongskortet inte kan förverkligas på de villkor som det sålts för.

– Konsumenten ska naturligtvis få så noggranna instruktioner som möjligt gällande kompensationen. Klubben borde också beakta lagstiftningen noggrant, så att kompensationen är skälig ur konsumentsynvinkel.

Kontakta arrangören först

Vad kan säsongskortsinnehavaren göra, ifall klubben inte sköter sina skyldigheter?

– Om tjänsten inte är som överenskommen har konsumenten rätt till kompensation. För det första löns det att kontakta arrangören.

– Om man inte kommer överens kan konsumenten vända sig till Konkurrens- och konsumentverkets konsumentrådgivning, som ger avgiftsfri rådgivning om konsumentens rättigheter. Om man är nära en överenskommelse kan rådgivarna medla.

– Om man inte lyckas nå en lösning kan konsumenten vända sig till Konsumenttvistenämnden, som avgör bristerna i tjänsten och ger en egen lösning som bedömer om konsumenten har rätt till ersättning och hur stor den i så fall ska vara.

Konsumenten har alltså alltid rätt till ersättning?

– Man kan förhandla och arrangörerna och försäljarna kan erbjuda alternativa lösningar till säsongskortet, men utgångsläget i lagen är att en ersättning ska betalas ifall konsumenten inte går med på något annat.

– Konsumenten har enligt konsumentskyddslagen rätt till ersättning i form av till exempel en rabatt på priset. Man måste inte gå med på andra arrangemang, men visst är det tillåtet att erbjuda sådana, så länge de är äkta. Ekonomiska ersättningar måste man alltid meddela om, det är ett alternativ som konsumenten ska ha.

Artikeln baserar sig på Yle Urheilus Ostitko suosikkijoukkueesi kausikortin ja pelkäät nyt, ettet pääsekään katsomoon? Erityisasiantuntijalta tiukka linjaus kuluttajan oikeuksista, skriven av Simo Arkko.

Diskussion om artikeln