“Det sitter i blodet” - Sibbosenioren Veronica Wirbergh fortsätter att jobba i bilverkstaden ännu som 75-åring
Då ruljangsen på bilverkstaden blev övermäktig för de två unga männen på jobb ryckte Veronica Wirbergh in. Nu är hon 75 år gammal och kör med tio timmars arbetsdagar - också i coronatider.
Med en van knyck drar Veronica Wirbergh upp ytterdörren mot taket. Inne är det verkstadsstökigt. Uppe på en lyft väntar en bil på att få nya dörrar.
- Fullt är det här inne hela tiden. Vi borde egentligen ha tre lyftar, men får försöka klara oss med två, säger hon.
Sedan hon gick i pension från sitt tidigare jobb, som 68-åring, har hon fortsatt sin yrkesbana i den familjeägda bilverkstaden i Nickby. Det var för sju år sedan.
- Jag trivs så bra här med unga pojkar och kunder som jag alltid har varit van att jobba med. Kundbetjäning är det där, som är det viktiga för mig.
Veronica Wirbergh kan namnen på de flesta bildelar som kan gå sönder och behöver repareras
- Jag väldigt stolt över att jag kan en hel del sådana saker om bilar som inte ens många killar kan, säger hon
Hennes lilla kontor finns längst inne i ett hörn av verkstaden. Telefonen ringer till med jämna mellanrum. Arbetsdagarna blir lätt långa: från klockan sju på morgonen till fem på eftermiddagen.
- I dag har det varit ganska jäktigt. Jag har sprungit lite här och där, till Helsingfors och Kervo. Beställt varor och tagit emot kunder.
Telefonen ringer. Med sakkännedom förklarar Veronica Wirbergh hur länge det tar att serva luftkonditioneringen i en personbil. Det hela ska gå att fixa utan vidare tidsbeställning, säger hon.
- Jag har jobbat i hela mitt liv. Jag började som 14-åring. Min pappa var affärsman och det sitter i blodet. Jag har tre söner och de är alla likadana, säger hon.
Vad är det som sitter i blodet?
- Det är en sådan där, jag kan inte riktigt analysera, men det är någonting sådant där att jag vill betjäna kunder och tala med dem, leta reda på saker och ting. Det är mycket som är intressant.
Så du är en 75-åring som ännu funderar på vad du sen ska göra när du blir pensionär på riktigt?
- Jag ska säkert gå till någon butikskassa och sitta där och ta emot pengar. Inte vet jag, men jag tänker med fasa på den dagen när jag faktiskt blir pensionerad.
Veronica Wirberghs man gick i rätt tidig ålder i pension, men han rycker in ibland då det behövs på verkstaden.
Att höra till riskgruppen under coronatider och möta kunder varje dag är något som hon inte bekymrar sig över så värst mycket.
- Jag måste nog säga att jag inte är rädd. Jag är försiktig och tvättar mina händer jättemånga gånger. Det är lite vitsigt för jag har i 30 år jobbat med hygienprodukter och har sålt tvål. Jag vet att tvål och vatten är effektivare än handdesinfektion.
Med åren har hon blivit bekant med många Nickbybor.
- Människor tycker om att jobba med mig. Jag har väldigt mycket personliga kunder som vill komma just till mig. Vi har alltid lite smalltalk vid disken och det är ganska skojigt.
' /%3E%3C/svg%3E)
