På cykel genom livet - Peter Kadhammar skriver om hur cyklingen speglar samhället
Om man tar cykeln som utgångspunkt och blickar på samhället kan man göra en massa intressanta iakttagelser. Det är i varje fall vad Aftonbladets journalist Peter Kadhammar gör i sin nya bok Cykeltjuven och andra märkvärdiga svenskar.
Hur hänger cykling ihop med klasstillhörighet, fattigdom och invandring? Varför är kvinnliga cyklister mer utsatta i trafiken? Och vad beror det på att cyklandet ökar i synnerhet i storstäder?
När bilen var kung
Det fanns en tid då cykling i storstäderna var omodernt. Den egna bilen symboliserade frihet och framgång, medan cyklingen var förbehållen de allra fattigaste.
- När jag växte upp på 60- och 70-talet var cykling varken fint eller eftersträvansvärt, säger Peter Kadhammar
Men på 90-talet skedde en långsam vändning bland välbeställda cykelentusiaster som cyklade inte för att de måste, utan för att de var hippt och hälsosamt, tillägger Peter Kadhammar.
I sin nyutkomna bok Cykeltjuven och andra märkvärdiga svenskar skriver han om cykeln som en symbol för det moderna. Men genom att fokusera på något så vardagligt som en cykel, får Peter Kadhammar också syn på andra företeelser i samhället.
- Jag använder ju cykeln som ett exempel för att berätta om olika samhällsfenomen.
I boken får man bland andra möta cykeltjuven som i cykeln ser ett lätt sätt att tjäna pengar eller den åldrande garderobiären som aldrig hade kommit sig ut i världen om han inte ägt en cykel.
För en cykel är inte bara en cykel. Den kan som Peter Kadhammar säger, vara en frihetsmaskin eller rentav en biljett till ett anständigt liv.
- Cykeln har länge varit ett nödvändigt fortskaffningsmedel, men idag är cykeln också ett nödvändigt produktionsmedel för många cykelbud som svischar kors och tvärs i världens storstäder.
I sin bok berättar Peter Kadhammar om ett pakistanskt cykelbud för vilken matleveranserna på cykel utgör huvudinkomstkällan. Livet är tufft och vardagen förmörkas av dåligt väder och cykelstölder, men samtidigt är just cykeln det fordon som ska häva honom ur fattigdomen.
Trampa dig ur misären
Det pakistanska cykelbudet är ingalunda den enda i Peter Kadhammars bok som cyklar till framgång. Här möter möter vi också arbetargrabben Gösta Petterson som blev en av världens främsta landsvägscyklister på 60- och 70-talet och cykelkungen Salvatore Grimaldi som kom till Sverige som barn och som idag är ägare till en mängd anrika cykelmärken som Crescent, Monark, Peugeot, DBS eller Bianchi.
Cykeln kan med andra ord skapa framgångssagor och utjämna klassklyftor.
Cyklarna gör livet vackrare
― Peter Kadhammar
I Peter Kadhammars bok är klassperspektivet tydligt. De fattigaste ser cykeln som en biljett till framgång, medan de rikaste (med tillgång till bil) ondgör sig över att cyklisterna tar alltför mycket plats i trafiken.
Klassmotsättningen kompliceras dessutom av att det alltsom oftast verkar vara bilburna män som irriterar sig på cyklande kvinnor.
- Det förvånade mig verkligen när cyklande kvinnor berättade om hur de blivit trängda och utskällda av manliga bilister.
Cykeln förändrar världen
Det är häpnadsväckande och beklämmande att läsa om taxichaufförer som kolliderar med kvinnliga cyklister, sedan skäller ut dem och därefter flyr från olycksplatsen. Konflikten antyder ändå något om den förändring som trafikkulturen håller på att genomgå.
Cyklister tar mer plats och cyklister uppmanas också av stadsplanerare att ta mer plats i takt med att cykelleder planeras och byggs. Cyklingen tillhör framtiden och cyklingen är igen en del av den nya moderniteten, skriver Peter Kadhammar och tillägger att cyklarna gör metropolerna renare, tystare och gladare.
Cykling är också hälsosamt, det är tidseffektivt och bjuder på naturupplevelser alldeles gratis. Men dessutom är cykling för det mesta också ett uttryck för vänlighet och välvilja, avslutar Peter Kadhammar.
- Cykeln är ett väldigt vänligt fortskaffningsmedel. Folk blir glada av att cykla.