Humlan döljer många hemligheter – följ med på en djupdykning i humlans medryckande värld

Humla som humla, tänker du kanske. Det gjorde också jag innan jag började titta lite närmare på humlan. Om något djur är värd allas uppmärksamhet, är det just humlan.

Det sägs att humlor egentligen inte är skapade för att kunna flyga. Då humlan väl flyger slår den 180 gånger med vingarna - varje sekund! En prestation värd att applådera åt.

Humlan flyger med besked, den hälsar på 400 blommor på en enda flygtur och den gör cirka sju flygturer per dag. Det betyder att humlan besöker över 2800 blommor dagligen!

Varför ska också du fängslas av detta brummande flygfä?

Vi behöver massvis med surrande omkring oss för att få blåbär, jordgubbar, goda äpplen och en bättre spannmålsskörd.

Som det är nu försvinner vilda humlor i rasande takt i Europa. Humlorna har både svårt att hitta någonstans att bo och hitta mat för att överleva. De reagerar också på den globala temperaturhöjningen och bekämpningsmedel inom jordbruket.

Humlan är tillsammans med biet våra viktigaste pollinerare. Ändå vet vi rätt lite om dem.Därför är det bra att man nu börjar kartlägga humlorna systematiskt.

Det är dags att få upp ögonen för denna lilla tjusiga varelse. Det gör vi här med några fler roliga fakta.

Visste du att humlorna parar sig i luften? Olika humlearter doftar olika och pratar med varandra genom att sprida ut olika dofter i naturen. Hanhumlorna lockar på honhumlorna genom att lämna doftspår på blad och träd.

Då humlorna doftat sig till en partner som de gillar parar de sig i luften. De sitter fast i varandras bakkroppar och kan inte flyga. De dalar sakta ner mot marken.

Hos humlor är det storleken som avgör. När det gäller längden på snabeln.

Det är med snabeln som humlan suger upp nektar från blomman. Nektarn hamnar sedan i humlans mage och omvandlas redan där till honung. När humlan kommer tillbaka till boet spyr den upp honungen i en vaxkruka.

Olika humlearter har olika lång snabel och gillar därför olika blommor. Blommor med nektar som är gömd djupt nere besöks av humlor med lång snabel.

Trädgårdshumlan är extremt långtungad och är därför också väldigt kräsen när den väljer blommor. Blåeld, oxtunga, rödklöver och stormhatt är några av dens favoriter.

Det finns också humlor med kort snabel som tjuvhumlan. Den biter hål på blomman och behöver inte krypa in i blomman. Tjuvhumlan förekommer inte i Finland men däremot i Norge och i de svenska fjällen.

Förutom nektar samlar humlan också pollen. Det är antagligen därför den är så hårig, det samlas mycket pollen i pälsen. Därför är humlan storfavorit när det gäller pollinering.

Hur får humlan med sig allt pollen? Den har klyftigt nog en massa “osynliga kassar” på bakbenen där den samlar pollen. Man kan säga att humlan har korgar eller pollenbyxor.

När matkorgen är full flyger den hem med middagsmaten.

Naturen är komplicerad men listig

Har du nånsin funderat på varför blomman oftast är gul i mitten? Det är för att humlan ser gult och blått allra bäst. Det gula är en tydlig signal som ropar: Kom hit!

Många blommor har också flera svarta linjer som pekar mot blommans mitt. Det är för att hjälpa humlan och andra insekter att hitta rätt väg till mitten där all god nektar finns. Dessa fyndiga vägmärken kallas för nektarlinjer.

Humlan uppfattar rött allra sämst. De röda blommor får fjärilarna istället ta hand om.

Vilken humla har vilken flagga?

Det finns massvis med olika humlor. Vid den första åsynen ser de alla lika ut, som lurviga och randiga små surrande insekter.

Men tittar man lite närmare på dem upptäcker man att de har flera olika färger.

Ett trick att se skillnad på de olika arterna är att tänka färgerna på humlan som en flagga. Och tänka i ränder. Hushumlan har en dräkt som ser ut som en brun, svart, vit flagga.

Det som är fint och lätt med olika humlearter är att de har logiska namn. Ofta är namnet ihopkopplat med var de bor - stenhumlan bygger gärna sitt bo i en stenmur.

Och vad heter humlan som gärna bor i husväggar och under hustaken? Hushumla, såklart.

Den vanligaste humlan bor ändå i marken - och den heter jordhumla.

Åkerhumla, ljunghumla, trädgårdshumla… Helt logiskt, då är det också lättare att lära sig.

Svårt att flyga

Dags att ta en ännu närmare titt på den rufsiga skapelsen som egentligen inte är designad för att kunna flyga.

För det första har den för små vingar till sin runda kropp. Om humlan inte är tillräckligt varm kan den heller inte flyga, flygmusklerna fungerar inte.

Innan humlan lämnar boet går den därför på tomgång för att värma upp kroppen till trettiofem grader. Det går också åt mycket energi för att hålla den lilla kroppen så varm.

Eftersom humlan har svårt att flyga har den också ett annat knep: Humlan slår som sagt 180 vingslag per sekund.

Medan humlan flyger vinklar den blixtsnabbt upp vingen, vilket gör att varje vingslag får mer effekt. Det bildas nämligen en luftvirvel på ovansidan av vingens framkant som ger humlan lyftkraft.

En humla förbrukar massvis med energi. På fyrtio minuter är den fulla magen tom. Därför är det viktigt att humlan har många olika blommor, buskar och fruktträd att tanka nektar ur.

Du kan hjälpa humlan genom att så blommor den gillar eller genom att bygga humlebo.

Biosfärakademin som inbegriper Skärgårdshavets Biosfärområdes pedagogiska verksamhet har gjort en liten video om humlor och deras betydelse för till exempel en äppelodling. Videon är gjord för Knattelabbet, som är Biosfärakademins populäraste verksamhet. I sommar är det möjligt att delta i verksamheten även på distans. Filmen är gjord på Wattkast i Korpo, i Annika Holméns äppelträdgård.

Artikeln är skriven utgående från boken Humlans blomsterbok, boken Galen i humlor, samt webbpatsen naturskyddsföreningen.se

Den här artikeln är en del av Yles kampanj Rädda pollineraren. Kampanjen pågick 1.4–29.8.2020.

Edit 23.6.2020: Det sista stycket om Biosfärakademin och deras video om humlor har lagts till.