För att humlan ska trivas behöver den också ett hem – Kolla in hur du bygger ett humlebo!
Humlor är mästare på att pollinera blommor. Och de arbetar hårt. De behöver också en egen bostad att vila i och föda nya humlor. Men de behöver lite hjälp på traven.
På våren finns det massor att upptäcka och naturskolelärare Åsa Andersson har fullt upp med att undervisa barn ute i naturen.
- Det bästa sättet att lära sig är att själv få upptäcka, undersöka, leka och använda sina sinnen.
Den här våren är inget undantag, förutom att barnen saknas. Det går inte att ha naturskola på grund av coronaepidemin, istället frågade vi om Hanna och Tyra ville bygga ett humlebo.
- Vi vill den här vägen att barnen ska lära sig mer om pollinerare och förstå varför de är så viktiga för människan.
Många humlor är utrotningshotade, liksom flera andra av våra pollinerare. Det är humlan vi ska tacka för den mat vi äter, ungefär en tredjedel av det vi sätter i oss kommer från växter som humlor och bin har pollinerat.
Ålands naturskola erbjuder barn en hel dag tillsammans med den egna humlan Hanna.
- Att det blev just humlan som vi tar fasta på är för att den är lätt att känna igen.
På rekordtid kan du bygga ett hus
Det är ganska enkelt att bygga ett humlebo. Det enda du behöver är en lerkruka, torkat gräs eller sågspån, hamsterströn och en spade att gräva med.
Beroende på vilken humleart det är, bor humlan på olika platser, i husväggar och stenmurar.
Men de allra flesta humlor bygger ett bo åt sig i marken: bland rötter i en häck, i gräsmattans mossa och under träd. Och det är där du kan hjälpa till.
De humlor som bygger bo i marken söker sig ofta till övergivna sork- eller musbon. Inuti sorkboet finns visset gräs, det gillar också humlan.
Humlan navigerar med hjälp av sitt luktsinne och det ska du utnyttja då du bygger ett bo. I boet kan du därför placera hamsterströn eller till och med musbajs.
Humlans charmerande värld
Det är lätt att bli fascinerad av humlan då Åsa Andersson berättar om den lurviga varelsen.
- Alla humlor som föds på försommaren är flickor och de vet exakt vad de ska göra så fort de har kommit ut ur sin puppa. De ska hjälpa drottningen att sköta om äggen, mata larver och hålla snyggt och städat i boet.
Drottningen föder senare några hanhumlor som de i naturskolan kallar för prinsar, och orsaken till det är lätt att förstå:
- Prinsarna hjälper inte alls till utan de flyger bara omkring och chillar på blad och växter. De lämnar doftspår efter sig.
Innan drottningen dör föder hon ännu några drottningshumlor. Deras uppgift är att söka upp prinsarna, para sig innan de söker upp ett ställe där de kan övervintra.
Det är endast humledrottningen som övervintrar. När hon vaknar på våren, har samlat tillräckligt med energi och kraft börjar hon söka efter en boplats. Då är det behändigt ifall det finns en färdig bostad.
Drottningens skattkammare
I boet bygger humledrottningen krukor av vax eftersom det är mjukt och smidigt. Vaxet kommer ut från några ställen på drottningens mage. För att det ska lyckas måste hon äta mycket och bli riktigt varm.
Drottningen bygger flera krukor, för olika ändamål. En kruka placeras nära ingången och där ska hon förvara honung. Mitt i boet placeras en kruka med pollen från olika blommor. Där värper drottningen ungefär åtta ägg.
Äggen kläcks och ut kommer det larver, som äter pollen som finns i krukan. Larverna måste hållas varma därför ligger drottningen och ruvar dem, precis som en fågel.
Gå på humlesafari
Till en början är det svårt att se skillnad på humla och humla. Det finns 37 olika arter i Finland men de ser alla lite olika ut.
Åsa Anderssons tips på att komma igång är att gå på humlesafari.
- Gå ut i trädgårdar, skogsbryn och beteshagar. Humlor är fredliga och störs sällan om man vill titta lite närmare på dem.
Vill man syna humlan närmare kan man försiktigt fånga dem i en håv och genom en luppburk undersöka den riktigt noga. Miljön som man hittar humlan i kan också ge en ledtrådar om vilken art det är.
- Men om humlan vinkar på ett bakben, då vill den vara ifred och då måste man släppa ut den igen.
Artikeln är baserad på intervju med Åsa Andersson och boken Humlans blomsterbok.
Den här artikeln är en del av Yles kampanj Rädda pollineraren. Kampanjen pågick 1.4–29.8.2020.
' /%3E%3C/svg%3E)
