Varför talar vi om "navelskåderi"? Varför blir man kissnödig om man pillar sig i naveln? Och knöt man om naveln redan på stenåldern? – Här reder vi ut navelns gåtor

Har naveln någon verklig betydelse? Varför väljer en del att lyfta fram naveln med en piercing? Och hur ser navelns historia och nutid ut?

Graham Barker hör till dem som funderat en hel del på sin navel, eller snarare på sitt navelludd. År 2010 kom han med i Guinness rekordbok efter att ha samlat ihop 22,1 gram ludd under 26 år.

I en artikel från samma år i Aftonbladet berättar han att han, efter en ovanligt tråkig kväll, bestämde sig för att ta reda på hur mycket ludd en navel kan samla ihop.

Han hade utarbetat metoder för att fånga upp luddet och det logiska tillfället att samla är precis innan duschen.

Navelludd är för övrigt ett uttryck som läkaren och historikern Bengt I Lindskog aldrig träffat på förrän han förberedde sig inför vår intervju med honom.

Navelns utseende oberoende av hur navelsträngen hanterats på BB

Navelns utseende är lika individuellt som allt annat i vårt utseende och har faktiskt inget att göra med hur navelsträngen hanterades i samband med att man föddes.

Genast navelsträngen klippts syns det om man har en inputande eller utputande navel, berättar barnmorskan Jaana Ekebohm på Vasa Centralsjukhus.

– Idag sätts en klämma på navelsträngen, som sitter kvar några dagar tills naveln torkat så pass att den inte kan blöda mer. Då tas den bort.

Lite längre tillbaka använde man bomullssnören och små gummiband.

– Gummibanden användes ännu då jag blev färdig år 2003. Klämmorna är en ganska ny grej, säger Jaana Ekebohm.

Ring i naveln gav kvinnor styrka och självförtroende

Människan har piercat sin kropp i över 5 000 år. Man har gjort det av estetiska, sociala, magiska eller medicinska skäl.

Men att pierca naveln är möjligen ett modernt påfund - här är uppgifterna lite motstridiga - men uppfinningen av bikinin på 1950-talet satte, enligt Wikipedia, i alla fall fart på utvecklingen.

Riktigt stor revolution blev det när Madonna började visa magen under 1980-talet. Friheten att visa naveln sägs ha gett kvinnor både mer styrka och självförtroende.

När Christy Turlington gick på en modevisning i London med en ring i naveln öppnades portarna på vid gavel. Naomi Campbell, Cher, Janet Jackson och Madonna var snabba att pierca sina navlar.

Navelpiercing har inget att göra med manlighet eller kvinnlighet

– Folk skaffar navelpiercingar för att det ser elegant ut. Uppfattningen att navelpiercing endast passar smala människor med platt mage stämmer inte alls, säger piercaren Jamie Rao Kodial som driver en tatuerings- och piercingstudio i Vasa tillsammans med sin man.

Hennes kunder är vanligen kvinnor i 16-30-årsåldern, med olika kroppstyper och vikt. Det förekommer en del trender, som att mammor gett sig själva en navelpiercing i 50-årspresent.

– Kvinnor som blivit mormödrar för första gången har också kommit för att pierca naveln. De har kanske aldrig haft en piercing tidigare eller så har de haft en som de varit tvungna att ta bort när de varit gravida. När deras barn nu fått barn så skaffar de igen en navelpiercing.

Jamie Rao Kodial som själv är hemma från Toronto i Kanada funderade om det här var ett finländskt fenomen.

Kvinnor som blivit mormödrar för första gången har också kommit för att pierca naveln.

– Det visade sig att en del av kvinnorna hade velat pryda naveln som unga, men tyckt att de inte hade rätt kropp för det. Efter att de fått barn tyckte de dessutom att magen var för stor. Men när de fyllt 50 år har de sett det som en milstolpe och gjort en navelpiercing.

Jamie Rao Kodial tycker att det här är häftigt och hon tycker om att pierca personer som går utanför normen för vad som uppfattas som passande.

Stereotypier styr synen på navelpiercing

– Navelpiercing uppfattas idag som något kvinnligt. Om en man skaffar navelpiercing uppfattas han stereotypt som homosexuell. Men navelpiercing har inte något att göra med manlighet eller kvinnlighet.

Det finns uppgifter om att navelpiercingar skulle ha varit en manlighetssymbol under romarriket och faraonernas tid. De här uppgifterna har dock ifrågasatts.

Om du tänkt pierca naveln till sommaren är du sent ute. Läkningen tar två månader.

Jamie Rao Kodial kan utföra en navelpiercing på alla som har, som hon säger, rätt anatomi. Då kommer vi in på navelns utseende.

Den som har en navel som putar inåt har automatiskt tillräckligt med utrymme och stöd för ett piercat smycke.

– Om naveln putar utåt kan det vara dåligt med utrymme för ett smycke. Men jag har nog hittills lyckat pierca också de kunder som haft utåtputande navel.

Ta det lugnt i två månader efter navelpiercing

När man ska göra en piercing börjar Jamie Rao Kodial med att rengöra området som ska piercas och massera det för att värma upp och minska blödningen. En del blöder mycket, andra nästan inte alls.

Man ska stå när piercingen sker och så används ett lite större smycke, eftersom det lätt uppstår svullnader.

Om du tänkt pierca naveln till sommaren är du sent ute. Läkningen tar två månader.

Det tar mindre än fem sekunder och sedan har du ett bling-bling smycke på magen och glömmer smärtan.

Under den tiden ska man undvika att anstränga magmusklerna. Inga sit-ups och inte ens cykling. Plockar du upp något från golvet måste du göra det med böjda knän och rak rygg.

Bryter man mot det här kan läkningen ta längre, smycket kan flytta på sig eller bli helt bortstött av kroppen.

Redan under de två första veckorna märker man om kroppen accepterar piercingen eller om det uppkommer inflammationer, blödningar, irritationer eller att smycket börjar vandra. Gör det då ont att pierca naveln?

– Det här är den viktigaste frågan för alla som ska göra en navelpiercing. Jag brukar svara att ja, du känner ett stick och ett tryck, säger Jamie Rao Kodial. Men det tar mindre än fem sekunder och sedan har du ett bling-bling smycke på magen och glömmer smärtan.

Naveln har satt avtryck i språket

– Det finns ett uttryck att man tar sig en navelknytare eller naveltrillare, vilket lär vara en benämning på att man tar sig en sup, säger Annika Rautoma som är språkstöd på Yle.

Hur många ord för navel använder då en språkvetare? Annika Rautoma klarar sig faktiskt med ett.

– För mig som är tvåspråkig så är naveln "napa" också på svenska.

Naveln är något av människans mittpunkt. På grekiska heter navel ”omphalos” och på latin ”umbilicus”. Umbilicus betyder också mittknoppen på en bokrulle.

– På dialekt talar man ju också om "magaknappen". Ordet navel är också släkt med latinets ord för sköldbuckla (umbo) och med ordet nav, mitten i ett hjul, berättar Annika Rautoma.

Inåtvänt navelskåderi

Det finns ett antal ord där man använder sig av kroppsdelar, som stelbent, tjockskallig och navelskådare.
Men hur ser då etymologin ut bakom ett uttryck som "navelskåderi".

– Om vi sysslar med navelskåderi sysslar vi med inåtvänt självupptaget tankearbete, utan att bry oss om omvärlden, konstaterar Annika Rautoma.

I slutet av 1800-talet skriver August Strindberg "och därmed berusade han sig ända till bedövning så som Indiens navelskådare, vilken glömde både himmel och jord under betraktandet av en likgiltig ytterdel av Självet".

– Här syftar Strindberg på religiösa eller mystiska så kallade navelskådare som tror att de, genom att betrakta sin navel eller bröst och meditera, kan uppgå i Gud.

"Klippa navelsträngen"

Varför använder man sig då av kroppsdelar i olika uttryck och talesätt?

– Vi har en massa ordspråk och idiomatiska uttryck där vi använder oss av det som finns nära, som kroppsdelar. Alla kan relatera till det och vet vad det är. På samma sätt finns det en mängd idiomatiska uttryck och ordspråk med till exempel djur.

Vi talar också om att klippa navelsträngen. Om man är fyrtio år och fortfarande bunden till sin mamma är det kanske dags att "klippa navelsträngen".

NaveIn behandlas också i Bibeln. I Höga visan kan vi läsa "Din navel är som en rund skål där vin aldrig saknas".

Har då språkstödet Annika Rautoma några ordvitsar som handlar om naveln?

– Nej, inga ordvitsar. Absolut inte.

Navelns historia

Hur ser då navelns historia ut? Har den varit undangömd, skamfylld, framlyft eller bortglömd?

– För att kunna fullfölja fortplantningen måste man kunna hantera naveln. Alla sorters däggdjur har navel och hade vi inte kunnat hantera naveln hade vi förblött, säger Bengt I Lindskog som är kirurg och professor emeritus i medicinens historia.

Naveln är kanske inte Bengt I Lindskogs specialområde, men eftersom han bland mycket annat är medicinsk lexikonskribent och engagerad i verksamheten på Livets Museum i Lund, som berättar om hur kroppen fungerar, så vänder vi oss till honom för att diskutera navelns historia.

Förstod man alltså redan på stenåldern att knyta om naveln?

– Man har bitit och knutit och använt alla möjliga trix. Exakt hur man gjort vet vi inte. Kanske knöt man om navelsträngen med ett grässtrå. Det finns inga källor som berättar, utan det är gissningar hela vägen. Men det är naturliga gissningar, säger Bengt I Lindskog.

Hade Adam navel?

Man har betraktat naveln som en viktig del av kroppen. Teologer, filosofer och konstnärer har funderat på navelns betydelse.

Om man tar en titt på målningar föreställande de första människorna i Bibeln, Adam och Eva, ser man att de flesta valt att lägga in navlar på dem, antagligen för att det skulle se konstigt ut utan.

Världens navel, alltså platsen där man tror att världen skapades, anses ligga både här och där.

Men det finns också konstnärer som löst problemet med att täcka över området på magen.

– Naveln har i och med det här teoretiserandet också fått en symbolisk betydelse. Världens navel, alltså platsen där man tror att världen skapades, anses ligga både här och där beroende på vilken kultur man rättar sig efter, säger Bengt I Lindskog.

Redan Linné noga med skötseln av naveln

Under överskådlig historisk tid har man i princip känt till det väsentligaste om naveln.

– Carl von Linné till exempel var väldigt kunnig på området och ansåg att man måste sköta om naveln på rätt sätt.

Bengt I Lindskog tog studenten år 1948. År 1988 förlorade han, som han säger, sin hobby då han blev professor i medicinens historia vid Köpenhamns universitet.

Idag är han 91 år. Hur har synen på naveln förändrats under hans tid?

Navelns utseende är inte medicinskt studerat för det är fullständigt irrelevant.

– Framför allt har det medicinska tänkandet förfinats. Det har utvecklats under hela 1900-talet och nu får varje nybliven mamma lära sig att sköta naveln korrekt för att undvika infektioner.

– Naveln, kroppens mittpunkt, är det första som en bebis kan lokalisera, att det finns något som är konstigt på magen och som de gärna pillar på. Men navelns utseende är inte medicinskt studerat för det är fullständigt irrelevant. Den har ingen som helst betydelse.

Navel och skam

– Naveln har på ett egendomligt sätt väckt både intresse och sexuella känslor hos en del personer. Magdansöser till exempel har ibland fått visa naveln och ibland har de varit tvungna att täcka naveln med genomskinliga tyger.

– I Amerika var det förbjudet att visa naveln offentligt långt in på 1960-talet. Vad gjorde man då? Man satte ett smycke i naveln. För att dölja och ändå visa.

Vad finns bakom naveln?

Bengt I Lindskog är som sagt också medicinsk lexikonskribent. Det här uppdraget inleddes år 1970 och den nyaste versionen av lexikonet utkommer i höst. Han om någon måste ju ha svar på frågan vad som finns bakom naveln?

– Navelsträngen har till uppgift att leda blodet till moderkakan och från moderkakan. Därför finns det blodkärl under huden inne i buken som skickar ut och tar emot blodet. Moderns blod cirkulerar i moderkakan och fostrets blod cirkulerar i moderkakan, men de blandas aldrig.

På en vuxen person är de här blodkärlen förkrympta. En del personer kan fortfarande ha kvar svaga bindvävsrester.

– Kroppen har inget behov av de här blodkärlen längre. Kroppen är mycket rationell och plockar bort vad den inte behöver.

Varför kissnödig?

Till sist en fråga ur barnamun. Varför blir man kissnödig om man petar sig i naveln?

– En bra fråga från ett tekniskt lagt barn. Vi är vana vid att röra vid en knapp på väggen och då tänds en lampa. Hos människan är det mera biologi än teknik. Men hur det hela hänger ihop är inte klarlagt.

– Eftersom urinblåsan ligger vägg i vägg med bukhålan kan ett tänkbart förlopp vara att när man trycker på bukhålan så ökar trycket på urinblåsan. Om den ligger på gränsen till att börja skicka signaler att det är dags att tömma den, så kan man uppleva känslan av att man blir kissnödig. Men jag tror inte att det här är vetenskapligt undersökt, skrattar Bengt I Lindskog.