Invånare i Minneapolisområdet till Svenska Yle: "Folk förstår inte varandra"

De svåra rasoroligheterna i USA som började i Minneapolis förvånar inte lokalinvånaren Susan Larson, som Svenska Yle talat med. Hon bor i storstadsområdet Minneapolis-Saint Paul.

Kravallerna bröt ut efter att polisen dödat den obeväpnade svarta mannen George Floyd under ett ingripande i måndags och en video på händelsen spritt sig på nätet.

– Det är sorgligt att det gått så långt att folk inte pratar med varandra, att folk inte litar på polisen och andra institutioner, sade Larson till Yle på söndagseftermiddagen, då det var tidig morgon i Minneapolis.

– Men jag tycker inte att de som demonstrerar har fel. De vill att folk ska lyssna på dem. Synd att det bröt ut våld.

– Men det var någon som sa i går: “Tidigare vägrade ni lyssna - nu lyssnar ni. Nu hör ni vad vi vill säga”.

Polisen saknar närkontakt

Forskaren Larson har rötter i Skandinavien och har vistats mycket i Finland. Hon påpekar att polisen i Minneapolis inte har närkontakt till de människor de övervakar.

– Ett stort problem är att många poliser som jobbar i Minneapolis inte bor här. De bor i förstäderna. De har inget närmare förhållande till det samhälle de är satta att bevaka och försvara.

– Min mans kusin var polismästare i Saint Paul på 1950-talet. Han hade själv vuxit upp i en den svarta stadsdelen Rondo. Han var en stor anhängare av närpolisstrategin (community policing).

Enligt Larson ville polismästaren att poliserna helst skulle stiga ut ur sina bilar och patrullera till fots och försöka förstå de människor de övervakade.

– Det ligger mycket i det tänkandet fortfarande 60-70 år senare. Nu känns det som om människorna inte förstår polisen, och polisen förstår inte hur det är att leva i vissa områden.

Dessutom har polisen haft svårt att rekrytera bland minoritetsgrupper, påpekar Larson.

Het olja på spisen under upplopp

USA har flera gånger upplevt svåra raskravaller efter övergrepp på svarta.

Larson säger att hon var i Detroit som litet barn 1968, då staden skakades av kravaller efter att den svarta medborgarrättskämpen Martin Luther King mördats.

Hon bodde senare i Berkeley i Kalifornien då det förekom blodiga upplopp 1992 efter att polisen först misshandlat den svarta byggarbetaren Rodney King och sedan frikänts i domstol.

Det var bland de värsta oroligheterna i USA i modern tid. Ett sextiotal människor dödades och över 2 000 skadades.

– Jag var ordentligt skraj då och hade två kastruller med het olja på spisen. Jag tänkte att om det dög på medeltiden ska det väl duga som försvarsmedel också i dag.

En förändring kanske kommer

Larson hoppas att fallet George Floyd nu ska leda till en förändring. Hon har noterat hur guvernören i Minnesota Tim Walz och borgmästaren i Minneapolis Jacob Frey uttalat sig.

– De direkt uppmanade folk som känner sig arga och svikna att gå ut på gatorna och demonstrera - men förstås utan våld.

– Det är något jag inte hört tidigare, och det är stor skillnad mot fallet Rodney King, säger Susan Larson.