Miljonsatsning eller utlokalisering? Här är de fem alternativen för äldreomsorgens framtid på Kimitoön

Kimitoöns politiker förväntas ta beslut om framtidens äldreomsorg innan juli månad då semestrarna börjar. Samtidigt som en av de mest kostsamma enheterna måste utvecklas och moderniseras har man ett sparkrav på flera miljoner euro.

Med i kalkylen kan man sätta en global pandemi som fått den redan trängda offentliga ekonomin att gå ner på knä och en vårdreform som ser ut att skjutas på till framtiden än en gång.

- Det är ett utmanande läge och visst är tidtabellen knapp. Men i bästa fall hittas ett förslag man kan enas om så att vi har en tanke på hur vi ska fortsätta. Jag tror det skulle vara skönt för alla parter, säger Kimitoöns omsorgschef Harald Holmström.

Äldreboendet Almahemmets öde har stötts och blötts sedan 2013 och sedan dess har även renoveringar gjorts på fastigheten för cirka 800 000 euro. Under vintern visade materialprover att fastigheten är hälsovådlig att vistas i och lokalen utrymdes på några dagar.

De utspridda enheterna är delvis en rest från den gamla kommunindelningen och en röd tråd för äldreomsorgen har saknats. Det är den man ska hitta nu.

- Så fort vi fick klart för oss hur Hannahemmets renoveringsbehov såg ut presenterade jag tre riktlinjer, som har formulerats till fem konkreta förslag. Jag hoppas på en så konstruktiv diskussion som möjligt med dessa som grund, säger Holmström.

De fem alternativen

På måndagskvällen höll kommunen en aftonskola gällande helhetslösningen för äldreomsorgen där dessa fem alternativ lades fram.

1. Hannahemmet blir ett vårdkluster med 100 vårdplatser. Det skulle kräva tillbyggnader och renoveringar av den nuvarande lokalen för sammanlagt 5,5 till 6,6 miljoner euro.
2. Seniorbostäder byggs i Dalsbruk i samarbete med Yrjö och Hanna stiftelsen, samt seniorboende som byggs och drivs av Folkhälsan i anslutning till Esperi Cares fastigheter i Kimito. Silverbacken och Hannahemmet stängs.
3. Kommunen fortsätter med tre enheter i väntan på vårdreformen. Investeringskravet för Hannahemmet är minst 900 000 euro och kompletterande vårdplatser köps från privata aktörer.
4. Hannahemmet renoveras för att bli ett vårdkluster med 51 platser. Silverbacken fortsätter och Almhammet stängs. Kompletterande vårdplatser köps från privata aktörer (58 vårdplatser år 2025).
5. Hannahemmet renoveras för att bli ett vårdkluster med 45 vårdplatser. Gamla Almahemmet rivs och på området byggs ett till ändamålsenligt vårdkluster. Silverbacken säljs.

Kimitoöns största parti, Svenska folkpartiet, har tidigare uttryckt ett intresse för alternativ två. Bland annat motiverar partiet det med att det ser Folkhälsan som en garanti för tvåspråkighet, långsiktighet, kvalitet och kunnande.

Planen är att kommunstyrelsen vid följande möte kunde enas om en helhetslösning som även ska godkännas av kommunfullmäktige den 22 juni.

Ovisshet om framtiden gör det inte lättare

Arbetet med den nationella vårdreformen började 2011 och behövs för att befolkningen åldras samtidigt som kostnaderna stiger och den offentliga sektorn skuldsätts allt mer.

Meningen var att landskapen skulle ta över ansvaret för social- och hälsotjänster år 2019, men reformen föll med regeringen samma år. Det fortsatta arbetet med reformen har gått trögt bland annat på grund av coronaepidemin.

Eftersom det inte är klart exakt hur reformen kommer att se ut är det utmanande att fatta beslut om stora strukturella förändringar inom vård och omsorg.

- Jag ser ändå inte direkt några risker med att investera i nybyggen med tanke på vårdreformen. Det svåra är att vi inte har de miljoner som skulle behövas för att renovera och bygga nytt. Personligen kan jag också tänka mig att en ny vårdarrangör är mera intresserad av en välfungerande helhet än några mindre utspridda enheter, säger Harald Holmström.

Samfundet Folkhälsan ingår i ett av alternativen för Kimitoön, men hittills finns det inga exakta planer för hur samarbetet skulle se ut.

- Vi blev ombedda att se över hur äldreomsorgen kunde se ut i Kimitoöns kommun. Samarbetsformerna ser olika ut och anpassas enligt orten och behovet. Precis som i många andra kommuner är läget utmanande med många mindre enheter spridda över ett stort område, säger Georg Wrede som är VD för Samfundet Folkhälsan.

Folkhälsan har 10 så kallade "folkhälsanhus" utspridda i hela Svenskfinland och har erbjudit sin service sedan 1996 då ett seniorhus i Brunakärr i Helsingfors öppnade.

Om kommunen skulle gå in för ett samarbete med Folkhälsan skulle även servicen skötas av dem.

- Generellt är Folkhälsan inriktad snarare på verksamheten än att äga fastigheter. Men att enbart bygga utan att själv ha verksamhet är inte ett alternativ som är lockande för oss, säger Wrede.